I en debattartikel i GP (24/09-211) med titeln ”En ekonomisk nitlott att utbilda sig till lärare?” påstår Wiggo Sleipness från Lärarnas Riksförbund i Göteborg att det, ekonomiskt sett, är meningslös att utbilda sig till lärare. I hans artikel beskriver han att Göteborg erbjuder en av de sämsta ingångslöner i landet med en genomsnittlig lön på 20 700 SEK i månaden. För att förtydliga: denna genomsnittslön ger ungefär 14 000 SEK efter skatt. Med denna lön ska man betala en hyra som i Göteborg ligger på omkring 5000 SEK. Du har därmed 9000 kvar. Vidare ska man som före detta student betala 1500 SEK till CSN varje månad och då finns det genast bara 7500 SEK kvar. Mat kostar kanske 4000 SEK i månaden… ni fattar kanske? Det blir ingenting kvar – efter 4,5 (eller mer) års utbildning. Skrattretande!
Wiggo skriver vidare om situationen i Göteborg: ”I årets förhandlingar erbjuder de flesta stadsdelar i Göteborg en reallönesänkning med 1,6 procent.” Det betyder att man får mer pengar rent siffermässigt men i slutändan, pga. inflation, kan man köpa mindre för dessa pengar. Det är en reallönesänkning. Saco rapport ”Lönsamma Studier?” har nyss bevisat att det inte lönar sig att utbilda sig till lärare. Göteborgs stad är ett levande bevis på att kommunerna försöker göra allt att detta trista resultat fortfarande gäller.
I detta samband tänkte jag direkt på introduktionsperioden. Regeringen har beslutat att nyexaminerade lärare ska genomgå en introduktionsperiod för att kunna få en tillsvidareanställning som legitimerad lärare. Bra beslut! Det är bara det att regeringen inte måste betala för detta. Det är kommunerna (SKL) som ska ansvara finansiellt för genomförandet av introduktionsperioden. Men när jag debatterade med en SKL representant i P1 morgon framgick de vägra att betala för nödvändiga ändringar som är en direkt konsekvens av regeringens beslut. Kafkaesk – och ytterligare ett bra exempel på hur kommunerna värdesätter lärare.
Agerandet av kommunerna brukar stå i en stark motsats till vad Wiggo kräver i debattartikeln ”För att göra skolan till en attraktiv arbetsplats, krävs förbättrad arbetsmiljö och högre löner för alla i skolan”. Men det har inte hänt under de sista 20 åren. Och det kommer troligen inte heller att hända så länge kommunerna har ansvar för den svenska ungdomsskolan! Men så länge som det är en finansiell nitlott att utbilda sig till lärare kommer ingen att vilja göra det. Men det kanske egentligen inte spelar så stor roll, eftersom läraryrket inte är särskilt viktigt. Jag må ha fel, men det är i alla fall så som jag tolkar kommunernas hållning gentemot vår yrkeskår.
Skriv ut
