… och introduktionsperioden diskuteras mer än någonsin. Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening står längst fram. Både i Sveriges Radio och i TV 4 hade vi möjligheten att poängtera att det är SKL:s ansvar att säkerställa att alla som tagit lärarexamen skall få möjligheten att genomgå en introduktionsperiod. Då kan vi säkerställa att alla som vill kan ta ut sin lärarlegitimation. Det systemet som vi i dagsläget har fungerade inte i Skottland för 10 år sedan. Det visas tydligt i ” McCrone Report”. Som reaktion på rapporten införde man garanterade introduktionsplatser. Varför kan inte vi i Sverige lära oss av andra länders misstag?
Samtidig händer mycket annat spännande just nu: Terminen har börjat. Alla studenter är tillbacka på universitet. I år påbörjade lärarstudenter en ny utbildning. De flesta av ledermöterna i LR Studs centrala styrelse använde dagarna rund uppropet för att resa runt i Sverige, hälsa på olika lokalföreningar och träffa nya medlemmar.
Det är oftast roligt att vara ute och möta nya medlemmar. Ett exempel: jag att hörde en student som tillfrågades om han kände till Lärarnas Riksförbund. Hans svar var: ”Inte så mycket, men min mamma har sagt att jag ska gå med er. Hon är med i ett annat lärarfack men säger att Lärarnas Riksförbund är bättre.”
Ibland är det däremot mindre roligt. Man får en smärtsam påminnelse om hur dåligt lärarnas ställning verkligen är. En påminnelse som kan kännas extra smärtsam för mig som kommer från ett land där lärare har en hög lön. Jag frågade en student om han skulle bli lärare. Svaret var: ”Nej, det skall jag inte. Jag skall tjäna pengar på riktig.”
Även om vi alla vet att lönen inte är det enda argumentet för att läsa en viss utbildning, så vet vi ändå att det kan vara ett avgörande argument. Detta går att läsa i LR:s rapport ”Vem blir vad och varför”. Kanske var studenten som gick förbi mig framtidens superlärare som helt enkelt valt att inte utbilda sig till lärare eftersom han ansåg läraryrkets lön vara för dålig.
Har samhället verkligen råd att fortsätta så här?
