Friedrich funderar

… och introduktionsperioden diskuteras mer än någonsin. Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening står längst fram. Både i Sveriges Radio och i TV 4 hade vi möjligheten att poängtera att det är SKL:s ansvar att säkerställa att alla som tagit lärarexamen skall få möjligheten att genomgå en introduktionsperiod. Då kan vi säkerställa att alla som vill kan ta ut sin lärarlegitimation. Det systemet som vi i dagsläget har fungerade inte i Skottland för 10 år sedan. Det visas tydligt i ” McCrone Report”. Som reaktion på rapporten införde man garanterade introduktionsplatser. Varför kan inte vi i Sverige lära oss av andra länders misstag?

Samtidig händer mycket annat spännande just nu: Terminen har börjat. Alla studenter är tillbacka på universitet. I år påbörjade lärarstudenter en ny utbildning. De flesta av ledermöterna i LR Studs centrala styrelse använde dagarna rund uppropet för att resa runt i Sverige, hälsa på olika lokalföreningar och träffa nya medlemmar.

Det är oftast roligt att vara ute och möta nya medlemmar. Ett exempel: jag att hörde en student som tillfrågades om han kände till Lärarnas Riksförbund. Hans svar var: ”Inte så mycket, men min mamma har sagt att jag ska gå med er. Hon är med i ett annat lärarfack men säger att Lärarnas Riksförbund är bättre.”

Ibland är det däremot mindre roligt. Man får en smärtsam påminnelse om hur dåligt lärarnas ställning verkligen är. En påminnelse som kan kännas extra smärtsam för mig som kommer från ett land där lärare har en hög lön. Jag frågade en student om han skulle bli lärare. Svaret var: ”Nej, det skall jag inte. Jag skall tjäna pengar på riktig.”
Även om vi alla vet att lönen inte är det enda argumentet för att läsa en viss utbildning, så vet vi ändå att det kan vara ett avgörande argument. Detta går att läsa i LR:s rapport ”Vem blir vad och varför”. Kanske var studenten som gick förbi mig framtidens superlärare som helt enkelt valt att inte utbilda sig till lärare eftersom han ansåg läraryrkets lön vara för dålig.

Har samhället verkligen råd att fortsätta så här?

I en debattartikel i GP (24/09-211) med titeln ”En ekonomisk nitlott att utbilda sig till lärare?” påstår Wiggo Sleipness från Lärarnas Riksförbund i Göteborg att det, ekonomiskt sett, är meningslös att utbilda sig till lärare. I hans artikel beskriver han att Göteborg erbjuder en av de sämsta ingångslöner i landet med en genomsnittlig lön på 20 700 SEK i månaden. För att förtydliga: denna genomsnittslön ger ungefär 14 000 SEK efter skatt. Med denna lön ska man betala en hyra som i Göteborg ligger på omkring 5000 SEK. Du har därmed 9000 kvar. Vidare ska man som före detta student betala 1500 SEK till CSN varje månad och då finns det genast bara 7500 SEK kvar. Mat kostar kanske 4000 SEK i månaden… ni fattar kanske? Det blir ingenting kvar – efter 4,5 (eller mer) års utbildning. Skrattretande!

Wiggo skriver vidare om situationen i Göteborg: ”I årets förhandlingar erbjuder de flesta stadsdelar i Göteborg en reallönesänkning med 1,6 procent.” Det betyder att man får mer pengar rent siffermässigt men i slutändan, pga. inflation, kan man köpa mindre för dessa pengar. Det är en reallönesänkning. Saco rapport ”Lönsamma Studier?” har nyss bevisat att det inte lönar sig att utbilda sig till lärare. Göteborgs stad är ett levande bevis på att kommunerna försöker göra allt att detta trista resultat fortfarande gäller.

I detta samband tänkte jag direkt på introduktionsperioden. Regeringen har beslutat att nyexaminerade lärare ska genomgå en introduktionsperiod för att kunna få en tillsvidareanställning som legitimerad lärare. Bra beslut! Det är bara det att regeringen inte måste betala för detta. Det är kommunerna (SKL) som ska ansvara finansiellt för genomförandet av introduktionsperioden. Men när jag debatterade med en SKL representant i P1 morgon framgick de vägra att betala för nödvändiga ändringar som är en direkt konsekvens av regeringens beslut. Kafkaesk – och ytterligare ett bra exempel på hur kommunerna värdesätter lärare.

Agerandet av kommunerna brukar stå i en stark motsats till vad Wiggo kräver i debattartikeln ”För att göra skolan till en attraktiv arbetsplats, krävs förbättrad arbetsmiljö och högre löner för alla i skolan”. Men det har inte hänt under de sista 20 åren. Och det kommer troligen inte heller att hända så länge kommunerna har ansvar för den svenska ungdomsskolan! Men så länge som det är en finansiell nitlott att utbilda sig till lärare kommer ingen att vilja göra det. Men det kanske egentligen inte spelar så stor roll, eftersom läraryrket inte är särskilt viktigt. Jag må ha fel, men det är i alla fall så som jag tolkar kommunernas hållning gentemot vår yrkeskår.

En skola är den bästa platsen för att prata om de nya reformerna Alliansen vill genomföra. Reinfeldt var den första att ta ordet på presskonferensen. Han berättade att 3,8 miljarder ska användas till lärarreformer. Höstbudgeten kommer att klubbas den 20:e december och satsning är en del av budgeten.

Björklund talade sedan om att ”den viktigaste faktorn för en bra skola är lärare”. Han medger att läraryrket har en låg attraktionskraft och lägger ansvaret för detta på kommunerna som är ansvariga för anställningsvillkoren. Sedan går han, väldigt snabbt, nästan jagat, genom den statliga regleringen av lärarnas karriärutveckling Alliansen nu vill genomföra. Det kommer att finnas nya karriärstegar för lärare, de exakta beteckningarna är ännu inte beslutat. Den årliga kostnaden på 880 miljoner kronor betalas av staten och kommer att ges till kommunerna i form av öronmärkta pengar. Detta är en tydlig markering som visar på att kommunernas huvudmannaskap inte fungerat. Vore kommunen den lämpliga huvudmannen för svensk skola skulle staten inte behöva hoppa in!
Alliansen vill också finansiera en vidareutbildning för lärare utan lärarexamen. De kommer att få möjligheten att läsa in det som saknas och sedan bli behöriga och successivt får sin lärarlegitimation.

Det var ett rent nöje att titta live på presskonferensen på nyhetskanalen.se. Särskilt inledningen från Björklund då han som sagt säger att den viktigaste faktorn för en framgångsrik skola är lärarna. Oerhört viktiga ord! Den här gången var det på riktigt, inte bara retorik utan verkligen förändringar som höjer lärarnas status och läraryrkets attraktionskraft.

Samtidig råder en besvikelse över att Alliansen ännu inte reagerat på LR Studs krav efter garanterade introduktionsplatser. Det erkänns nu indirekt att obehöriga lärare kommer att hamna i kläm genom legitimationskravet somt träder i kraft 2015. Men om lärarstudenter som snart kommer att ta examen bryr man sig inte. Då måste man fråga sig huruvida karriärstegar kommer att höja attraktionskraften för läraryrket när det fortfarande finns ett vakuum mellan lärarexamen och tillsvidareanställning som legitimerad lärare!

Självklart skall den svenska skolan ha sin egen dag. Skolan är en av samhällets viktigaste beståndsdelar. Vi har gått i skolan själva, och även om vi inte är lärare eller jobbar med ungdomar överhuvudtaget så bidrar vi alla till att våra unga utvecklas. Må det nu vara i vår roll som syskon, föräldrar eller som en medborgare på bussen – Det är inte bara skolans uppgift att uppfostra, som ett afrikanskt talspråk säger: ”Det krävs en hel by för att uppfostra”.

Skolan har ett centralt läge i samhället och därför är det bara bra att Skolans Dag skall firas i mitten av samhället: på torgen och järnvägsstationer var olika människor kan mötas.

Var också du med under Skolans Dag, träffa repräsentanter av LR Stud och LR i din stad. Prata med oss om skolan, uppfostran eller hur du upplevde din egen skoltid.

Vi ses på Skolans Dag tisdag den 6 september i din stad.