Friedrich funderar

Enligt PISA-undersökningarna är Finland det land som lyckas bäst med undervisningen vilket har gjort att den finska skolan ses som mycket framgångsrik. Naturligtvis måste vi ifrågasätta om det är OECD, en organisation för ekonomiskt samarbete (!), som ska bestämma vad kunskap är. Är det just den kunskap vi strävar efter eller finns mer att lära sig i skolan? Bortsett från detta dilemma är det mycket inspirerande att få se hur det går till på andra sidan Bottniska viken.

Prof. Jari Levonen, från Helsingsfors Universitet berättar i en presentation om yttre kulturella förutsättningar som leder till den finska skolans framgång. Bland hans fyra punkter finns tre som inte är direkt överraskande.

Enligt honom är en anledning att det finska samhället har förstått att de lever i ett resursfattigt land vilket gör att de är mycket beroende av sitt humankapital, man värdesätter utbildningen högt. Andra förutsättningar är att det finns en likvärdighet i den finska skolan och en kraftig dimensionering som leder till att bara de bästa av de bästa får bli lärare.

Den fjärde anledningen var mycket överraskande. Levonen berättar nämligen om förtroendet som samhället har för lärarnas yrkesutövning. Han berättar att lärare i Finland betraktas som professionella akademiker som ha samma frihet som andra akademiska professioner, som t.ex. läkare.

Jag tror inte att samma förtroende finns för lärarnas profession i Sverige.  Vad beror detta på? Något som delvis ligger till grund för problemet är själva lärarutbildningen, som inte förmedlar den kunskap och de verktyg som behövs för en framtida lärare. Så länge som universitet utan examensrätt antar studenter, så länge vi inte har en nationellt likvärdig lärarutbildning, samt så länge inte alla handledarna på VFU:n är utbildade, kommer situationen heller inte att förbättra sig.

Så länge lärarutbildning inte är högkvalitativ kommer samhällets förtroende för läraryrket inte att höjas.  Och utan förtroende för lärare och deras profession kommer Sverige aldrig att nå ribban som lagts av Finland.

Det är alltid glädjande att få träffa medlemmar från olika lokalföreningar. Denna helg var det äntligen dags igen! Centrala Styrelsen (CS) organiserade en studerandfacklig grundkurs, en ordförande- och en kassörskurs. Ett trettiotal medlemmar från hela landet deltog. Som jag hade hoppats präglades helgen av engagemang, glöd, intresse, passion, kunskap och kompetens.

Under helgen fick vi veta vilka frågor som är viktigast för våra medlemmar. Diskussionerna rörde de som alltid heta utbildningspolitikfrågorna och naturligtvis kom en hel del frågor om lärarlegitimation, den nya lärarutbildningen och den ickelikvärdiga studie- och yrkesvägledareutbildning.

Dessutom kräver våra medlemmar att en lång lärarutbildning måste löna sig! Alla var överens om att lärare är underbetalde i jämförelse med andra yrkeskategorier som har samma längd av universitetsutbildning.

Att dimensionera lärarutbildningen är ett måste för att förbättra utbildningskvaliteten. Bara de bästa och mest lämpade ska bli antagna till lärarutbildningen.

Ett modernt statligt huvudmannaskap för den svenska ungdomsskolan är det enda vägen för att återställa likvärdigheten. I dagsläget är utbildningen i skolorna inte likvärdig. Alla var överens om att kommunaliseringen varit bidragande faktor i denna utveckling.

För min del, och för hela CS, kändes det väldigt bra att få positiv respons för vårt hittills genomförda arbete. Det var stärkande att höra att vårt arbete i CS stöttas av våra medlemmar. Under helgen kunde man se att vad som väntar: mycket aktivitet på lokalföreningsnivå! Det är mycket glädjande och något jag och vi ser fram emot.

LR Stud glädjer sig åt att det svenska samhället har vaknat och att det förs en realistisk diskussion om hur skolan ser ut.

I sin artikelserie ”Hem till skolan” skriver Zaremba om bland annat avprofessionaliseringen av läraryrket. Lärarlegitimationen är ett viktigt steg åt den viktiga reprofessionaliseringen som måste ske. Tack vare den kommer framtidens lärare att få en bättre utbildning. Legitimationen blir ett kvalitetskännemärke som leder till att vem som helst inte längre kan arbeta som lärare. Den visar att det krävs en utbildning för att bli lärare. Nästa logiska steg borde vara att skolan ställs under ett modernt statligt huvudmanskap, någonting som LR Stud förespråkat i många år.

Zaremba poängterar också att en förbättrad lärarutbildning är ett viktigt steg mot en bättre skola. LR Stud kräver att framtidens lärare måste under sin utbildning bli bättre föreberedda för sin yrkesroll. I dagsläget håller utbildningen inte tillräckligt hög kvalitet, Högskoleverket har vid ett flertal tillfällen kritiserat merparten av de svenska lärarutbildningarna. En lärarstudent kan bara bli så bra som sin utbildare. Men hur bra kan en lärare bli om lärarutbildarna saknar adekvat utbildning inom det område de undervisar i?

Nu, när samhället har vaknat, gäller det bara att skolpolitiken lyssnar ännu mer på LR Stud och äntligen förverkligar alla krav vi ställt i många år.

Hjärtligt välkommen till min blogg! Jag är stolt över att kunna presentera ”Friedrich funderar” – LR Studs ordförandeblogg under verksamhetsåren 2011/2012 som skrivs av mig Friedrich Heger.

Under året kommer ni att få läsa en hel del om vad som händer inom LR Stud. Men för att veta vilka ”vi” är kommer här laguppställningen för den Centrala Styrelsen, CS:

Ordförande – Friedrich Heger
Vice ordförande – Anna Richardsson
Kassör – Marcus Blomqvist
FS-adjungerad – Joachim Lindh
Ledamöter – Jenny Berggren, Johan Fristedt, Freddy Grip, Alexandra S Havik och Anders Lönroth
1:a suppleant – Frida Påhlson
2:a suppleant – Clara Radell

Men utan våra 18.000 medlemmarna, organiserade i lokalföreningar över hela landet skulle vi inte vara någonting. Det är vi tillsammans som utgör LR Stud!

Uppdraget för CS är klart – att förverkliga besluten som fattades av lokalföreningsdelegaterna på konventet i Jönköping. Och vilket konventet det var sedan – fullt av heta diskussioner och livliga samtal. Det var en mötesplats för idéer och ett möjliggörande för lärar- och studie- och yrkesvägledarstudenter att lära känna varandra samt uppleva och dela engagemang över hela Sverige. Med ett stort leende och en härlig insikt åkte jag hem från konventet. Jag är övertygad – med sådana fina medlemmar som finns i föreningen kan LR Stud verkligen åstadkomma storverk!

De viktigaste verktygen för CS är de interna och externa fokusfrågorna.

Engagerad hellre än likgiltig är den interna fokusfrågan som bygger på att vi ska jobba vidare med det koncept förra CS arbetade och lyckades väldigt bra med. Nu är det vår uppgift att ta det till en ny nivå!

I år har LR Stud inte bara en – utan två externa fokusfrågor. Den första är likvärdigheten i studie- och yrkesvägledarutbildningen. Detta känns mycket spännande eftersom jag pratat med många SYV-studenter och hört en hel del historier som visar på hur långt ifrån likvärdiga utbildningarna är. Att en så viktig utbildning som dessutom bara ges på tre orter i vårt land inte kan hålla samma klass är för mig oförståeligt! Det ska inte spela någon roll var studenterna läser – de ska få en lika god utbildning överallt!

Den andra externa fokusfrågan handlar om introduktionsperioden för nyutexaminerade lärare.
LR Stud är positiva till legitimationen och oerhört glada över att detta äntligen klubbats av riksdagen. Nu gäller det dock att bevaka implementeringen av lagen, t.ex. kräver LR Stud att den nyexaminerade läraren får 30% nedsättning av en heltidstjänst – Tid som ska ägnas åt planering och samtal med mentorn på den nya arbetsplatsen. Räkna med att LR Stud kommer att synas i debatten!

Jag vill avsluta detta första inlägg med att rikta ett Tack till alla LR Studare för förtroendet jag och övriga i CS fått – Vi ska inte göra er besvikna!