Vad vilja LR?

Nej, jag har inte plötsligt utvecklat ett August Palm-komplex. Jag tycker bara att vi det senaste halvåret lagt extremt mycket energi på vad andra tycker i frågor vi anser viktiga. Vilket tillfälle passar bättre att vända blicken inåt än när vårt systerförbund har kongress, en tidpunkt i varje fackförbund när man ställer sig frågan “vilka är vi och vad vill vi?”

Jag skulle vilja beskriva det som att Lärarnas Riksförbund har två huvudsakliga, långsiktiga mål med sin existens – att förse medlemmarna med medlemsservice och att förbättra det svenska skolsystemet. Medlemsservice är det som vi ombud ägnar 99% av vår tid åt men det gör ju alla fackförbund, så för att förklara vad just vi är, måste vi titta på de långsiktiga målen och de lösningar vi tror på.
För att lyckas med att förbättra det svenska skolsystemet har vi två mål att uppnå:

likvardigskolahogrestatus

Just det – två försiktiga och ödmjuka mål, för ett mycket försiktigt och ödmjukt fackförbund…

10000Vi anser att en högre status för läraryrket är ett måste för att trygga rekryteringen av de bästa intellekten till yrket. Endast ett land där läraryrket är attraktivt och räknas som något fint kommer att kunna konkurrera ekonomiskt med låglöneländer och endast när utbildning och bildning ses som något av högt värde, kommer man att kunna bevara de demokratiska och kulturella värden Sverige står för.

Vi anser att yrkets status blir lidande av att vem som helst får kalla sig lärare, att uttryck som “pedagog”, “utbildare” och annan skit är klart negativa och att den från cirka 1970 till cirka år 2000 fallande reallönen för lärare i Sverige har urholkat yrkets attraktivitet. Våra föreslagna lösningar är då att göra tvärtom – höj lönen och gör yrkestiteln exklusiv.
gillarlararleg

Den likvärdiga skolan, då, varför tjatar vi om den? I en olikvärdig skola avgörs din framgång, och dina framtidsmöjligheter, av andra saker än ditt intellekt. I en olikvärdig skola, som vi har idag, slås en stor andel av barnen och ungdomarna ut helt och ännu fler blir begränsade av sin sociala bakgrund. Detta är inte särskilt klokt att göra för ett litet land i Europas utkant. Bara tänk så många Kampradar, Åkerlundare, Ericssonare, Perssonar, Tranströmmare och andra vi missar! Vi har helt enkelt inte råd med att låta potentiella uppfinnare, entreprenörer och tänkare kasta bort sin ungdom i en skola som begränsar dem istället för att utveckla dem.

statligskolaBåde en likvärdig skola och en högre status för läraryrket kräver att staten tar sig en annan roll än den gjort sedan 1989. Vi kan kalla det för lite olika saker men det är faktiskt en sanning allt färre blundar för – staten måste ta ett större ansvar för skola och utbildning för att skolsystemet ska fungera bättre.
Ordning, likvärdighet, förutsägbarhet och en skola som verkligen behandlas som det nationella intresse den faktiskt är – alla dessa är nödvändigheter som saknas idag.

Bortsett från dessa våra kärnvärderingar är vi en färgsprakande blomsteräng av excentriska akademiker. För mitt i allt prat om ordning och förstatligande glöms det ofta bort att även så vill LR ha det!

Untitled

Kommentarer (4)

  1. Filip Hellberg skriver:

    Strålande. Sätt tryck på Fridolin och gängen. Bildning, likvärdighet och att få med alla barn kräver att vi lägger om kurs från det frenetiska mätandet och ständiga bedömandet. Då finns det större chanser till tänkare, Kampradare osv.

  2. Petra skriver:

    Jag är medlem i LR!! Ett tag till vad låter på dig, då du inte värnar om medlemmar som mig!
    Jag är studie – och yrkesvägledare och infernaliskt trött på ert tjat om 10000kr mer för lärare!
    Ni går på tomgång. Dags för helt nytt tänk!!

  3. Kristina Ivri Haugen skriver:

    Håller med helt! Men om allt detta ska bli möjligt måste man också renodla lärarnas tjänster så att kärnuppdraget blir tydligt och så att arbetsbelastningen reduceras med tydliga ramar för arbetets utformning. Det ska inte vara ett ” Mädchen fur Alles- jobb” utan ett riktigt jobb! Kram!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)