Sommardumt #2

Den andra saken som hände i sommar, som NÄSTAN fick mig att blogga, var debatten om utbildning på entreprenad som ägde rum i Expressen 22-23 juni.

Det började med att Bo Jansson skrev en utmärkt debattartikel i Expressen (länk) som kommentar till den aktuella statliga utredningen om utbildning på entreprenad. Han förespråkade där ett totalstopp för utbildning på entreprenad inom SFI och vuxenutbildning.

Han fick svar på tal dagen därpå av Li Jansson, branschansvarig för Utbildningsföretagen och Ulla Hamilton, VD för Friskolornas riksförbund. Rubriken på deras debattartikel var “Lärarnas Riksförbund saknar elevperspektiv” (länk). I sitt debattsvar framhåller de ett (1) gott exempel på SFI-utbildning på entreprenad där det blev billigare och genomströmningen ökade och hänvisar lite svävande till att vi “vet” att utbildning i privat regi medför positiva effekter.

Bosse följde upp detta med en artig, värdig men bestämd replik.

Jag har erfarenhet av ett antal MBL § 38-förhandlingar och från vuxenutbildning genom att jag tidigare själv jobbat på KomVux. MBL § 38 innebär förhandling när något ska läggas ut på entreprenad, i mitt fall vuxenutbildning och SFI.

Istället för att lägga ut texten om den minimala insynen i verksamheten, de lågt ställda kraven på utförarna, problemet med att “billigast vinner”-principen gäller, de undermåliga kontrollerna av verksamheterna, lärarnas icke-existerande arbetsrum, de mögliga byggnaderna eller elevernas högst tveksamma kunskaper (“genomströmning” betyder ju att eleven blivit godkänd, inte att eleven lärt sig något. Får man betalt per godkänd elev, ja då är det kanske inte så konstigt att fler elever blir godkända i privat regi jämfört med KomVux), tänkte jag sammanfatta mina erfarenheter såhär:

Fy fan!

Jag har inget ideologiskt emot privata alternativ men att kommuner lägger ut utbildning av socialt utsatta människor på entreprenad, det är ingenting annat än att slänga både elever och lärare till vargarna.

Det är naturligtvis inte helt omöjligt att det finns väldigt bra privata alternativ som höjer såväl produktivitet som effektivitet inom vuxenutbildningen men jag har inte själv sett något sådant exempel vinna någon upphandling. För det är problemet – hur vinner kvalitativa alternativ upphandlingar där kostnaden är det viktigaste? Jag tyckte det var intressant att förbundets ställningstagande så tydligt stämmer överens med mina egna erfarenheter från kommunal nivå. Det borde innebära att jag inte är det enda fackliga ombud som sett samma sak.

Så till det som är “dumt” i sammanhanget….

Lärarnas Riksförbund har inga andra intressen i detta än att vårt utbildningssystem ska fungera bättre, vilket gör att vårt samhälle fungerar bättre. Jag som skriver detta har inga andra intressen än att anställda och elever ska behandlas rätt och verksamheten vara kvalitativ. De som argumenterar för att släppa på regelverket, däremot, har ekonomiska intressen i detta och det blir då en smula… ja, dumt, får man väl säga… när de låtsas ha samhällsförbättring och elevperspektiv som främsta intressen.

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)