Normaliseringens moment 22

Lärarbrist i klassrummen, studentbrist på lärarutbildningarna, intelligensbrist hos huvudmännen och bland lärarna…en brist på insikt kring vad som behöver göras? Vad sägs om den sammanfattningen av svensk skola 2017?

Det är ett intressant fenomen det här med att nya och totalt främmande saker kan bli så normala att vi inte kan tänka oss leva utan dem. Jag har funderat en del på detta det senaste året eller så, på hur vissa saker som borde vara helt främmande för oss uppfattas som så normala att vi inte kan tänka oss leva utan dem. Låt mig exemplifiera….

Rastvakt, pedagogisk lunch, pyntande av klassrum, arbetslagsmöten, BUP-möten, habiliteringsmöten, föräldramöten, utvecklingssamtal, disciplinära samtal, lokala pedagogiska planeringar, åtgärdsprogram, pedagogiska utredningar, kränkningsanmälningar, veckobrev till föräldrarna, läxhjälp, studieverkstad, SKA-dokumentation…

I ett läge då många lärare blir sjukskrivna på grund av den tunga och splittrande arbetsbelastningen, ännu fler väljer att lämna yrket och allt färre väljer att äntra skutan, är alla dessa saker så normala att de flesta lärare knappt ens pratar om dem.

Så låt oss prata om dem!

I ett läge där Sverige har brist på utbildade lärare, där allt färre elever får förmånen att genomgå en utbildning som är både planerad, undervisad, utvärderad och bedömd av en lärare, är de saker jag räknade upp ovan inte uppgifter som automatiskt borde ingå i ett lärarjobb, utan lyxprylar (av ibland tveksam nytta) vi inte längre har råd med. Vi behöver alla lärare till att undervisa och till att jobba fram förstklassiga planeringar och uppföljningar av elevers resultat. I det läget är ingen av ovanstående uppgifter normal, utan alla är onormala och borde antingen skrotas helt, skötas av någon annan eller i något enstaka fall förändras rejält.

“Men Fredrik, så kan vi inte göra. Hur skulle det gå till?”

Som förr? Som innan alla dessa arbetsuppgifter landade hos läraren? Som i alla länder där sådana uppgifter inte utförs av en lärare, utan av andra yrkeskategorier?

Om vi ska kunna åtgärda de stora problemen och lösa de svåra framtidsfrågorna för vårt yrke, kan vi inte låta oviktiga saker som vad som uppfattas som “normalt” stoppa oss. Ta därför ett djupt andetag och säg efter mig: “det som är normalt är bara något onormalt som pågått länge”.

Kommentarer (7)

  1. Bibbi Elmér skriver:

    Hej
    Till viss del kan jag instämma i det du skriver men inte i allt, detta då det är beroende på vilken relation och kunskap som eftersträvas mellan elever och lärare samt lärare och lärare skulle jag säga. Men visst rastvakt, veckobrev till föräldrarna och pedagogisk lunch skulle självklart kunna tillgodoses av annan än läraren. Vad gällande pyntande av klassrum anser jag att det torde vara upp till var och en att bestämma. Gällande arbetslagsmöten och lokala pedagogiska planeringar anser jag att om inte dessa fanns skulle vi återgå till ensamheten som tidigare präglade lärarens arbetssituation och det är inget jag personligen eftersträvar. Gällande föräldramöten, utvecklingssamtal, disciplinära samtal och åtgärdsprogram torde jag som lärare vara inblandad utifrån att det är läraren som besitter de kunskaper och vetande som är av intresse. Likaså torde det vara med BUP-möten, habiliteringsmöten och pedagogiska utredningar också, för vem om inte läraren är den som behöver informationen kring en elevs förutsättningar och som även kan ge informationen kring hur eleven fungerar i klassrummet? Även läxhjälp och studieverkstad torde utföras av lärare, dock skulle det kunna anställas lärare som endast arbetar med dessa delar för om vi inte anser att det behövs en lärare i dessa saker så skulle vi lika gärna kunna ta in vem som helst från gatan in i klassrummen också. Gällande dokumentation så torde en del kunna minskas på dock inte allt utifrån det faktum att det är läraren som besitter kunskapen och vetskapen om vad som sker i klassrummet, i undervisningen, i elevens utveckling etc.
    Så som sagt, till viss del instämmer jag i det du skriver men inte i allt då jag är av den åsikten att lärande sker i den mellanmänskliga sfären och att lärande är beroende av trygghet.

    • Fredrik Andersson skriver:

      I en situation med lärarbrist har du fel. Undervisningen behöver lärare och även en “ensam” lärare är bättre än en sjukskriven lärare.

  2. Wendy skriver:

    Add to that…..Ma/NO högstadiet….. Prepare labs for most lessons, buy the material, check stock levels, load lab trolley, clear away lab trolley, use between lesson time to prepare next lab trolley, plan risk analysis, do plan, report accidents, change routines, plan lessons to measure 14 kunskapskrav and enormous “centralt innehåll” during 40 minute A week lesson time. Lab reports, oral discussion analysis, test and marking piles go home with me every night. Grade five subjects, 250 grades – Maths, physics, chemistry, biology and technology. Do all your planning and marking at home because there is no time during the day except to “survive” coping with today’s classes and organising tomorrow’s labs……. Ohhhh and add to that next year……Teaching 4 extra hours of Maths next year with no new teachers being employed and also having to teach programming when no courses or education have been offered…… Even if there is a course I couldn’t participate anyway ….because I don’t have any extra time. Already working 50-70 hour weeks and getting paid for 45. The system sucks – both for the stressed out teachers and for the stressed out pupils. If less is more, reduce the number of “kkk” in the science subjects and let us teach for joy instead of continual assessment. More hours for science or smaller curriculum. Less hours teaching so that we can plan and correct during our working hours not in our spare time. 🙁

  3. Maria Nilsson skriver:

    Lämnade för 2 år sedan läraryrket för att bli handläggare i statlig myndighet. Tänk att slippa känna sig maktlös, inkompetent och allmänt dålig. Tänk att få gå till en arbetsplats och känna att man har rättigheter och kan ställa krav och få gehör för dem! Det är värt mycket! Å andra sidan… min erfarenhet som lärare har gett mig ovärderlig kompetens, man har gått genom eld och vatten. Arbetsbördan är så mycket lättare nu, dock saknar jag att ha elever…

Lämna en kommentar

  • (will not be published)