Mot en central reglering? (#1)

USK:en… den gamla centrala regleringen av lärares undervisingstid som fanns förr, kan den finnas igen? Ju mer arbete som läggs på lärarna av lokala huvudmän, ju mer ropas det efter centrala regleringar av lärares arbetsuppgifter. Är det realistiskt? Önskvärt?

För att undvika onödigt näthat vill jag börja med att avslöja att jag är för centrala regleringar av såväl arbetstid som arbetsuppgifter i kollektivavtalet. Att jag ser svårigheterna med att införa sådana är inte samma sak som att jag är emot dem eller är uppgiven, gammal och bitter. Det betyder inte heller att jag inte förstår att orsaken till att många önskar sådana regleringar är den ständigt ökande pressen på lärarna att lösa fler uppgifter, jobba snabbare, jobba ”smartare”. Jag är ingen pamp utan en arbetande lärare som ser allt negativt i vårt yrkes vardag.

Jag är dock inte naiv och den dagen vi är redo att göra ett seriöst försök att införa centrala regleringar av  undervisning (och/eller annat), kommer vi att stå inför vårt största slagsmål någonsin och det är ett slagsmål jag vill vinna.

Vid LRs kongress i våras behandlades en hel del motioner om centrala regleringar av undervisningstiden och liknande. Samtliga motioner led av problemet att de inte var tillräckligt förankrade eller tillräckligt utredda. I min mening finns det fyra problem som måste lösas innan vi som fackförbund verkligen och med framgång kan börja driva frågan om centrala regleringar av undervisningstiden (och/eller annat):

1. Vill vi det verkligen?
För den som redan bestämt sig att han vill ha USK:en åter är ju den här frågan lätt att svara på men tänk efter lite – är vi som fackförbund helt säkra på att detta är medlemmarnas vilja? Om det finns medlemmar som är emot – vilka är de och vilka problem ser de? Varje stort beslut hos oss måste föregås av en lika stor förankringsprocess och jag kan inte se att vi genomfört någon sådan.

2. Vad ska regleras?
Nu blev det knivigare, eller hur? Kommer vi åt lärarnas arbetsbelastning genom att reglera undervisningstiden eller ska vi kanske reglera något annat? Kanske reglerad planeringstid? Eller utökad förtroendetid? Reglerade gruppstorlekar? Max antal elever per lärare? Det finns hur mycket som helst som skulle kunna regleras i ett kollektivavtal – frågan är vad som skulle lösa problemet och gärna göra det för alla lärare oavsett var de undervisar.

3. Till vilka nivåer ska vi reglera?
Nu börjar problemet bli rent kameralt otäckt. Det är ju lätt för en lärare i Historia att säga ”återinför USK:en!” eftersom det skulle innebära 504 timmars undervisning per år. Är tanken lika lockande för en idrottslärare, som kan se fram emot 650 timmars undervisning enligt den gamla USK:en? Eller en lärare i estetiska ämnen? Och hur gör vi med lågstadielärarna? Om vi ska reglera gruppstorlekarna stöter vi på liknande problem.
Och så vidare, och så vidare… Knepigt!

4. Var ska det regleras?
Detta är en mer avtalsjuridisk fråga och är väl antagligen den enklaste att lösa. Med ”enklaste” menar jag inte ”enkel” men det budskapet har nog gått fram nu.

Jag tänker ägna några kommande blogginlägg åt att fundera kring de här fyra sakerna. Jag kommer antagligen att väcka fler frågor än jag levererar några svar på men jag anser att vi som fackförbund behöver ha en diskussion kring dessa fyra frågor. Om vi kan enas – om – kommer sedan ingenting att kunna hindra oss från att lyckas, utan det kommer bara att vara en fråga om tid och kraft.

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)