Undervisning på hjärnforskningens grund?

Jag börjar med en bild från Skolverket:

evidens

 

Fortsätter med ett klipp från Skolvärlden:

Varje år publiceras mängder av nya avhandlingar på skolforskningsområdet. Lärarna förväntas ta till sig alla nya rön och utveckla sin undervisning. Men hur gör man egentligen när tiden inte räcker till?

Och avrundar med ett klipp ur en rykande färsk avhandling som på hjärncellsnivå försöker mäta hur testeffekten och olika former av feedback och studier stödjer olika kvalitet av lärande:

“Inom ramen för utbildningsväsendet används prov främst för att erhålla en uppfattning om elevens nuvarande kunskapsnivå inom respektive ämne och inte som ett pedagogiskt verktyg för att stärka lärandet. Ett flertal studier inom kognitiv psykologi har påvisat att det är gynnsamt att testa sig initialt vid inlärning för bibehållandet av kunskap över tid, vilket är ett av huvudmålen inom utbildningsväsendet. Detta fenomen kallas för testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006a; 2006b). Testeffekten har visat sig vara ett robust fenomen som är fördelaktigt i kunskapsförvärvandet; inom olika ämnesområden, jämfört med andra pedagogiska metoder, samt genererar i transfer av kunskap. Trots ett flertal vetenskapligt publicerade beteendestudier på testeffekten så föreligger det fortfarande en brist på studier från autentiska klassrumskontexter där man använder faktiskt kursmaterial under pågående kursmoment. Betydelsen av att studera detta i autentiska kontexter är av relevans om vi ska kunna transformera kunskapen om testeffekten till pedagogisk praxis och vidare pedagogiska rekommendationer.” /Carola Wiklund-Hörnqvist, Brain-based teaching. Behavioral and neuro-cognitive evidence for the power of test-enhanced learning, Umeå universitet december 2014

Behöver vi tydliga bilder och filmer från Skolverket till stöd för vår vardag och praktik? Behöver vi stöd i aktuell forskning för sådant som faktiskt spelar roll i vardagen, för oss och för våra elever? Behöver vi tid och kraft till att fördjupa oss i detta och diskutera, utveckla, prova, prova igen ensamma och i kollegium?

Svar ja.

Yrkesetiken är tydlig. Skollagen likaså. Vi lärare har en del av ansvaret, huvudmannen och staten har sin del. Att investera tid, kraft och resurser i seriös kompetensutveckling och riktig verksamhetsutveckling är lönsamt på sikt – för vad skulle hända med exempelvis Ericsson om de slutade utveckla sin verksamhet utifrån ny vetenskap och beprövad erfarenhet…

Lämna en kommentar

  • (will not be published)