Tio principer som behövs för att bygga ett hus av en hög med tegel

Nu satsar Björklund  148 miljoner kronor på undervisning i naturvetenskap! Hur ska pengarna användas? Säkert finns det redan klara planer men här återges tankar från sk ”högsta ort” om den riktning användningen bör ta.

I oktober 2009 samlades 10 internationella experter i Skotland för att diskutera vad som bör göras för att förbättra undervisning i naturvetenskap i skolor världen över. Gruppen var liksom Jan Björklund, företrädare för svensk näringsliv, svenska lärarutbildare, samt forskare och experter inom naturvetenskap, oroade över att kunskaper i och intresse för naturvetenskap blir allt lägre och sämre. De utgick från attitydmätningar som visar att ungdomar vet att naturvetenskap är viktigt för samhället och att ungdomar tycker att många naturvetenskapliga fenomen är spännande. Trots det upplevs naturvetenskap i skolan sällan som angelägen för eleven själv. Vad beror den paradoxen på?

Naturvetenskap förmedlad på rätt sätt, gör helt säkert världen mer begriplig för eleven. Men i skolan fungerar det ibland nästan precis tvärtom när undervisning ägnas åt abstrakta begrepp utan att eleven får hjälp att sätta in dem i ett begripligt sammanhang. Detta är roten till problemet, menar den skotska gruppen. De diskuterades och diskuterades och arbetet utmynnade i en rapport, Principles and big ideas of science education, editor Wynne Harlen . Naturvetenskap är och måste göras begripligt: ‘Just as a house is not a pile of bricks, so science is not a pile of disconnected facts’ (p.47). I rapporten finns tio Principles för hur undervisning i naturvetenskap bör utformas och fjorton Big Ideas om vad naturvetenskap är. Tänk bara att koka ner all naturvetenskap till fjorton stora ideer! Det är att lyfta fram det väsentliga det.

Här är de tio principerna som nog bör tas i beaktan när Björklunds 148 miljoner används.

Ten principles of science education
1. Throughout the years of compulsory schooling, schools should, through their
science education programmes, aim systematically to develop and sustain learners’
curiosity about the world, enjoyment of scientific activity and understanding of
how natural phenomena can be explained.
2. The main purpose of science education should be to enable every individual to take
an informed part in decisions, and to take appropriate actions, that affect their
own wellbeing and the wellbeing of society and the environment.
3. Science education has multiple goals. It should aim to develop:
understanding of a set of ‘big ideas’ in science which include ideas of science
and ideas about science and its role in society scientific capabilities concerned with gathering and using evidence
scientific attitudes.
4. There should be a clear progression towards the goals of science education,
indicating the ideas that need to be achieved at various points, based on careful
analysis of concepts and on current research and understanding of how learning
takes place.
5. Progression towards big ideas should result from study of topics of interest to
students and relevance in their lives.
6. Learning experiences should reflect a view of scientific knowledge and scientific
inquiry that is explicit and in line with current scientific and educational thinking.
7. All science curriculum activities should deepen understanding of scientific ideas as
well as having other possible aims, such as fostering attitudes and capabilities.
8. Programmes of learning for students, and the initial training and professional
development of teachers, should be consistent with the teaching and learning
methods required to achieve the goals set out in Principle 3.
9. Assessment has a key role in science education. The formative assessment of
students’ learning and the summative assessment of their progress must apply to
all goals.
10. In working towards these goals, schools’ science programmes should promote
cooperation among teachers and engagement of the community including the
involvement of scientists.

Principer är bra, men hur nå dit? Man kan

  • Förankra den forskning som finns om naturvetenskap i skolan i skolan, exempelvis genom att engagera forskare i lokalt utvecklingsarbete, t. ex. genom att ge dem lektorstjänster.
  • Utveckla genomtänkt och fungerande undervisningsmaterial t. ex. genom att ge det välfungerande projektet NTA några av de 148 miljonerna.
  • Ge lärare tid till reflektion, utvärdering och kollegialt lärande.
  • Utbilda obehöriga lärare.
  • Diskutera, lyfta frågan, debattera, internationellet utbyte, kongresser och konferenser.

 

148 miljoner är mycket pengar men blott en fjärdedel av de medel som avsatts till matematiklyftet. Satsa bra och satsa rätt!/Johanna

Lämna en kommentar

  • (will not be published)