Skolstart, forskning och Babelfiskar

Jag har klippt gräset. Brasse-stolarna är undanstoppade, har tömt grillen på aska och hängt upp solhatten. Semestern är slut.

Jag har dessutom inhandlat lärarkalender för läsåret 12/13, hängt upp mitt nya schema i arbetsrummet, glömt av att det var personalfotografering för skolkatalogen och rusat dit med skrynklig skjorta, skäggstubb och lyckats prestera ett helt avslappnat (nåja) leende. Har även fyllt på förrådet med white-boardpennor. Skaplig start, känns fint. Läsåret har börjat.

Det finns dock även utmaningar.

Att vi lärare ibland har olika “ingångar” till uppdraget och det yrke vi har är säkerligen bekant. På den ganska stora gymnasieskola där jag arbetar (ca. 1200 elever) blir det tydligt, inte minst då jag detta läsår blivit placerad i ett nytt programarbetslag. I arbetslaget dryftas en mängd olika frågor bl.a. schemaläggning, ämnesöverskridande projekt, friluftsdagar, ämnesspecifika kunskapskrav, tjänstefördelningar och frånvarorutiner. När diskussionens vågor blir oroväckande höga (vilket kan inträffa ibland) och den konstruktiva viljan och förståelsen för den andre beslutat sig för att skolka under den resterande mötestiden kommer jag på mig själv med att fundera över.. *fanfar* ..forskning!

I just den ovan beskrivna situationen kanske Anders Fredrikssons avhandling Marknaden och lärarna kan fungera som en väg till ökad förståelse. Boken har undertiteln “Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap” och den torde, i min mening, vara intressant för såväl lärare och rektorer som för politiker och beslutsfattare. Den del i boken som jag fann mest läsvärd är avsnittet om de fyra olika typer av lärarkategorier, teoretiskt och empiriskt (genom enkäter) förankrade som Fredriksson använder sig av för att visa på de skilda förhållningssätt som finns inom lärarkåren och som en stor del av analysen bygger på:

Det byråkratiska, professionella, marknadsorienterade och det brukarorienterade förhållningssättet. De skiljer sig gentemot varandra genom att de har olika syn på överordnat ideal i yrkesutövandet, beslutsgrunder, syn på elever (och föräldrar) samt grund för yrkesutövningens legitimitet. Som brukligt är inom akademin presenteras detta i en snygg tabell som åskådliggör skillnaderna mellan lärarkategorierna, jag har inte hittat något bra sätt att publicera tabellen i bloggverktyget men återkommer om jag lyckas lösa det.

Fredriksson menar att det sätt som skolan organiseras på får betydelse för hur lärarna kommer att uppfatta sitt uppdrag. Därmed inte sagt att inte alla fyra typer av lärare kan finnas inom de flesta skolorganisationer. Kanske kan det också förklara varför vi ibland har så vitt skilda utgångspunkter i samtal om/på arbetsplatsen. Vi har olika uppfattning om vad yrket går ut på.

Måhända inte lika revolutionerande som Babelfisken för att bryta ned förståelsebarriärer men intressanta perspektiv och en spännande utgångspunkt för diskussioner om läraryrket och debatten om lärares profession.

Imorgon börjar mina elever. Förhoppningsvis får de möta professionella lärare..

/Johan

Lämna en kommentar

  • (will not be published)