Skolkultur i väggarna!!

För en tid sedan fick jag välja: magnetkameraundersökning på ett vanligt stort sjukhus eller hos ett litet outsourcat företag. Jag valde företaget eftersom det låg bra till. Jag hittade dit, det såg ut som ett kontorslandskap och inte som ett sjukhus, och så blev jag inkommenderad i den bullriga och trånga magnetkameran. Ingen sa sitt namn, ingen tittade mig i ögonen, det kom inga milda förklaringar om undersökningen, men den blev korrekt genomförd. Jag tänkte, så här skulle det aldrig gått till på det riktiga sjukhuset. Personalen kan nästa vecka lika gärna arbeta med paketlogistik eller miljöundersökningar i samma lokaler. Det fanns liksom ingen vårdsjäl. Väggarna och människorna verkade höra hemma någon annan stans än i vårdkulturen.

Jag gillar precis som Magnus Håkan Löfgrens avhandling väldigt mycket. Lärare skapar skolkultur genom sina berättelser. Löfgren skriver att det inte sitter i väggarna. Sant, men kultur ska och måste sätta sig i väggarna tycker jag. En så komplex verksamhet som läraryrket kan bara läras ut genom erfarenhet och kulturöverföring från generations till generation. I lärarpanelen har vi genom åren läst många avhandlingar om yrkesidentitet, lärarprofession, lärstilar, yrkesspråk och yrkesetik.

Nu vill socialdemokraterna starta ett forskningsinstitut för lärande. Man vill stärka samordningen mellan forskning och lärande. Bra tänkt!

Ett område som det eventuella institutet kan satsa på, och som utvecklar en god skolkultur, är att titta på lärarkompetens. Detta är bl a gjort inom läs- och skrivforskning.  Hur gör de duktigaste lärarna? Till synes inget  särskilt,  ”they were so masterful classroom managers that classroom management was hardly noticable” (Presley 1997). Expertkunskap är i hög grad erfarenhetsbaserad men den går att identifiera och förmedla. Flera avhandlingar (Gustafson, Stolpe Segolsson,  Gustavsson m fl) det senaste åren har visat det.  Det är ”bara” att organisera spridning av forskningen. Och det är inte så bara det…

Löneupprop i all ära och nu får ni bli arga, LR får slänga ut mig men jag tar ändå risken: Att vi lärare kämpar för att få tid, redskap och möjlighet att utveckla en bra skolkultur är en långt viktigare facklig fråga än lönen.  Ge oss mer och reglerad tid till fortbildning  (planering och utvärdering av verksamhet är inte fortbildning), bättre möjligheter till att driva forskningsprojekt och bättre anknytning till högskolorna. Heja professionen!/Johanna

Kommentarer (3)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)