Dags att flytta?

Det fria skolvalets konsekvenser är flitigt debatterat och nu visar ytterligare en studie från universiteten i Stockholm och Uppsala att det fria skolvalet bidrar till en ökad segregation mellan elever med olika bakgrund. Medelklassföräldrar väljer bort de skolor som har en socialt och etniskt blandad sammansättning av elever.

Föga förvånande hakar Svenska Dagbladet på och ger, utifrån ett antal kriterier som till exempel föräldrarnas utbildningsnivå, handfasta tips till sina läsare vilka av Stockholms skolor som passar just dig och dina barn bäst.

Ämnet är alltså i högsta grad angeläget att studera och passande nog försvarade i torsdags två forskande lärare (som båda gått Göteborgs Universitets forskarskola för lärare (CUL)) sina avhandlingar med innehåll som tangerar dessa frågor.

På förmiddagen försvarades en avhandling som heter ”Tänka fritt – Tänka rätt” av Anna-Karin Wyndhamn, lärare från Göteborg. I avhandlingen diskuterar Anna-Karin om varför skolan till största delen handlar om att reproducera kunskap och inte så mycket om att kritiskt granska och reflektera. Framför allt saknas detta på de yrkesförberedande programmen vilket i förlängningen kan bli ett demokratiskt problem, menar Anna-Karin.

Den andra avhandlingen för dagen är skriven av göteborgsläraren Mats Widigson och behandlar elevers resa från boende i miljonprogram till högskoleprogram. Ett av resultaten i avhandlingen är att likvärdigheten har minskat i svensk skola. Vi vet sedan tidigare att socioekonomisk status, kön och etnicitet förklarar mycket av snedrekryteringen till högskolan. Widigson menar i sin avhandling att även platsen där du bor har stor betydelse. Stadsdelens negativa status skapar barriärer som gör att elever från dessa områden inte ser universitetsstudier som ett realistiskt alternativ. Vi har ett system med många val vilket leder till att segregationen ökar och att likvärdigheten därmed minskar. De elever i Mats avhandling som lyckats gå från miljonprogramsområden till högskolan har alla det gemensamt att de har föräldrar som tidigt avkodat systemet.

”Agentskap”, kallar Mats de personliga egenskaper och den drivkraft de elever har som lyckats att ta sig vidare till högre studier. Men också lärare har ”agentskap”, vilket innebär att lärare har stor möjlighet att påverka och kan göra stor skillnad i unga människors liv. Men då måste lärare få möjlighet till detta. Det är särskilt viktigt i förorten, menar Mats. Kanske skulle lärare i förorter få arbeta 80 % och ägna resten av tiden åt skolutveckling?

Det fria skolvalet har nu funnit i snart 20 år. Det infördes för att det skulle minska segregationen, men det har nu alltså visat sig ha en direkt motsatt effekt. Kanske dags att lyssna på vad forskningen säger?

På spåret

är Catharina Tjernberg i sin avhandling om läs- och skrivlärande; en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Hur ser lärarens eget lärande ut? Vad ligger till grund för dennes pedagogiska uttryck? Finns det förutsättningar i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande?

Alla unga och halvgamla undervisare kan hämta inspiration för hoppfullt processarbete och positiva framgångsfaktorer. Julafton i maj! Toppen att få läsa och reflektera över den tysta kunskap som finns hos erfarna och skickliga lärare men som ofta stannar i klassrummet och inte berikar andra. En påminnelse till alla oss som finns i skolan året om och som kanske inte ropar ”Eureka” efter varje lektionspass.

Läs och skrivlärande- finns det något viktigare-?

 Författaren illustrerar väl den skicklige lärarens väg till framgång och framhåller att förutsättningen att kunna möta variationen av elever i klassrummet är lärarens förmåga att anpassa metoder och arbetssätt till den enskilda eleven och att organisera och genomföra undervisningen. Inget hokuspokus utan tydliga mål tillsammans med en god yrkeskompetens

Tjernberg hänvisar till en rad forskare bl.a. Löwing (2004); Fischbein och Österberg (2003); Pressley (1998) som menar att det är nödvändigt att eleverna får adekvat hjälp från sina lärare om de ska kunna nå kursmålen.(sic) Uppmuntran och engagemang är nyckelord. Det innebär att lärarna har ämneskunskap som är relevant för professionen och också kan undervisa på ett sådant sätt att eleverna utvecklar kunskap. Vikten av att läraren synliggör lärandeprocessen genom att agera modell och visa i handling betonas. Interaktion mellan elevens förutsättningar och en anpassning av den pedagogiska miljön, som Fischbein och Österberg (2003)benämner kvalitativ personalisering

Hur når vi dit? Du och jag och alla andra?

Tjernberg redogör för vad och hur framgångsrika skolor arbetar. (Crawford och Torgesen (2006)  När såg vi en ”Lässpecialist” i Svedala senast? Utveckla mentorskap, kollegialt samarbete och reflekterande samtal! Absolut viktiga komponenter i vår yrkeskompetens! Hitta ditt guldkorn!

Varför finns det inte en forskande lärare, bron mellan teori och praktik, i alla kommuner?

Katarina

 

 

 

 

 

 

 

Om att bevaka forskningsfronten

Ett av syftena med denna blogg är att sprida vetenskapliga rön om skolan. Vi som skriver är verksamma lärare och vi skriver för andra lärare. Vi väljer vad vi vill skriva om utifrån vad vi själva anser vara intressant. Kanske skulle man kunna uttrycka det som att vi presenterar våra tankar om skolforskningen, ofta med det goda forskningsexemplet som ledmotiv. Man skulle också kunna uttrycka det som att vi försöker bevaka forskningsfronten åt medlemmarna i förbundet.

Det forskas ganska mycket just nu runt om i Skolsverige, vi har ingen ambition att presentera allt nytt som kommer ut. Däremot strävar denna blogg efter att vara verklighetsanknuten och relevant för yrkesverksamma lärare.

Hur ska den som är intresserad av ämnet göra för att själv hitta forskning? Om man vill gå utanför det nålsöga som denna blogg utgör och göra sin egen ”sållning”? Nedan listar jag mina tre favoritplatser på nätet för att hålla sig ajour om forskning. Hur ser din lista ut?

  1. Skolporten.se  Den givna startpunkten då man här hittar alla nyutkomna avhandlingar med skolanknytning. Har intervjuer med författarna, avhandlingar i pdf-format, kontaktuppgifter till forskarna och universiteten. De har gjort detta under några år så det elektroniska ”arkivet” med avhandlingar börjar bli ganska omfattande. Gratis nyhetsbrev. Erbjuder även bredare omvärldsbevakning som inbegriper nästan allt som har med skolan att göra.
  2. Forskning.se bakom detta projekt står ett antal myndigheter som verkar för att sprida aktuella forskningsresultat, däribland Skolverket. Finns en plats på sajten som riktar sig till skolan. Lättnavigerat och överskådligt (missa inte de olika teman som finns!)
  3. twitter.com Det vidgade kollegiet. En snabbt växande del av de sociala medierna, vars främsta styrkor är att det är så lätt att komma i kontakt med- och följa personer som har riktigt bra koll på aktuell forskning. Eller varför inte ta kontakt med forskaren och fråga direkt efter du stängt ned avhandlingen om sådant som du funderar på efter läsningen?

Forskningen har aldrig varit mer lättillgänglig än idag. Jag är övertygad om att den dag skolans arbetsgivare inser vilken enorm potential som finns i utbildningsvetenskapen – den dagen kommer skolan bli en bättre plats, för säväl lärare som för elever. Det är hög tid att lärarkåren ges förutsättningar att i tjänsten ta del av forskningen!

/Johan