Forskning kring man eller människa?

Idag Fars dag. Barnen kommer med kreativa kort de tillverkat i skolan. Trivsamt. Slips är tydligen ute, så det blir det ingen. Lika gott det, även om en professionell kostym kan ha sina poänger är jag glad att slips inte ingår där mer än till avslutning. Firar även fars dag med att läsa om avhandlingen Brist på manliga förebilder. Den har några år på nacken nu, men är ännu intressant läsning. Det sägs ju ofta att det behövs manliga förebilder. Men frågan Helena Johansson ställer är högst relevant:

Vad är det egentligen för behov den manliga förebilden ska tillgodose? Räcker det med att vara man för att duga, samtidigt som en kvinna inte duger oavsett vad hennes prestationer visar?

Såsom varandes “man på lågstadiet” känns frågan högst relevant. Under mina tretton år som lärare har jag inte ens träffat på en handfull likar. När jag började som lärare var könsfördelningen 50/50 på mellanstadiet och fler män än kvinnor på högstadiet. Nu finns bara en man kvar på mellanstadiet och det är övervägande antal kvinnor även på högstadiet. Är det ett problem? Kanske. Om det finns ett orsakssamband kring själva genusfrågan i Skolverkets kunskapsöversikt:

Kvinnorna är inte ifrågasättande utan arbetar intensivt med alla de uppgifter som åläggs dem och upplever inte heller att de har någon makt att påverka eftersom de uppfattar att det är ekonomin som främst styr verksamheten. /Söderberg Forslund, Kvinnor och skolledarskap – en kunskapsöversikt, Skolverket 2000

så kan man förstås se det hela som djupt problematiskt. Men frågan blir då kanske istället om man letat efter rätt problem?

”Parallellt med att skolan under flera år ges en påfallande negativ uppmärksamhet så ’feminiseras’ dess ledningsfuktion. Det är inte längre enbart lärarna som till största delen är kvinnor, nu befinns även de flesta skolledare vara kvinnor. Begreppen ’kris’ och ’feminisering’ följs åt i utvecklingen och får en synonym värdeladdning. Kvinnligt är någonting dåligt – alltför många kvinnor i skolan är inte bra. Under rådande omständigheter är sannolikheten stor att det är kvinnorna som blir betraktade som ’problemet’”. (Söderberg Forslund 2000 s85).

Jag vet inte hur mycket mer forskning jag vill läsa kring skolans feminisering. Däremot är jag mycket intresserad av konkret skolforskning som kan bidra till att verksamheten blir bättre på alla de sätt. Att läsa Johanssons avhandling ger onekligen en del perspektiv kring frågan om hur man kan se på eventuell brist på män. Sedan ser jag en stor brist på relevant, viktigt och intressant forskning kring själva lärandet och undervisningen även om en hel del positivt verkar vara på gång. För att få bukt med lärargnället behöver vi gå från en regelkultur till en tankekultur – och här är relevant skolforskning kanske en av de viktigaste bitarna på vägen. Detta samt att lärares röster hörs mer – oavsett om de är män eller kvinnor.

Lunch med Lindberg: Yrke vs Akademi

Vi är på Skolforum och Owe Lindberg berättar om sitt bidrag till den rykande färska antologin ”Utbildningsvetenskapens kärna”. Owes bidrag diskuterar om det behövs en lärarutbildning eller ej , ”teacher education vs not”. Vilka är säkra på att lärare behöver just lärarutbildning, vad ska den innehålla och var äger den egentligen rum, i praktiken eller på akademin? Sen äter vi lunch med Owe.

Lärare utbildas i två skolor, i Akademin och i Yrket. De två har inte så bra kontakt. Det finns ingen akademisk kunskap som är onödig för läraren när hon kommer till Yrket. Men det läraren lär sig i Yrket, förstås inte riktigt av Akademin. Det var förstås likadant för 50 år sedan men med det gjorde mindre då eftersom lärare kände sig säkra och trygga is in yrkesroll i kraft av sin akademiska bildning. Annat är det nu när var och varannan människa har läst på universitetet.

En lärare hanterar varje stund situationer som är oerhört komplexa. En utövande läkare möter lika stor komplexitet endast vid akuten när det skett en naturkatastrof eller större olycka…

Hur gör vi lärare? Hur gör vi för att få ord och förståelse för det komplexa?
Tänk bort lärarutbildning som något man gör under fem år och sedan använder. Inse att yrket till viss del växer fram med beprövad erfarenhet. Låt fler lärare forska och sätta ord på sin yrkesutövning. Koppla ihop akademin med yrket.

/Johanna Lundström & Magnus Blixt

Tandfén och Skolforskningen

“Pappa, nu får du lova att inte lägga någon peng i glaset med min tappade tand! Jag ska ta reda på om tandfén verkligen finns.” /Isa, 6 år

Dagen innan hade Isa frågat mig hur det egentligen stod till med tandfén. Frågan var om det var tandfén som bytte tappade tänder lagda i vattenglas mot en guldpeng, eller om det var mamma och pappa. Jag hade svarat något undvikande. Inte för att jag inte håller sanningen högt, utan för att jag också tror att vi kan behöva områden med andra mer mystiska dimensioner, som tandfé och jultomte. I alla fall tills man på allvar börjar skolan. Men nu hade hon, helt på eget bevåg, bestämt sig för att ta reda på hur det verkligen förhöll sig. Hon hade

  1. Satt upp en fråga eller hypotes
  2. Klurat ut en metod för att testa hypotesen
  3. Utifrån metoden designat ett experiment

och tänkte sig nu:

  1. Genomföra experimentet
  2. Analysera data och dra slutsatser
  3. Presentera sina data för granskning och kontroll

För mig så är detta någon slags definition av vad som konstituerar forskning. Allt för mycket som sker i skolan och som kallats för forskning följer inte denna logik utan handlar snarare om att i en bok som läraren valt (alternativt internet) söka svar på vissa frågor vilka läraren, läroboken eller något liknande presenterat för eleven. Alltså en form av sökläsning eller faktasök. Detta är förstås en nog så viktig förmåga att utveckla hos eleverna, men den ska inte sammanblandas med forskning. Den behöver starta i en egen fråga och med en på något sätt egenvald metod.

Sedan behöver forskningen för att göra nytta inte bara följa korrekt form eller procedur, den behöver också vara relevant och svara på frågor som det faktiskt kan vara eller bli intressant att få ett svar eller perspektiv på.

Nyttan med forskning var också något som diskuterades på Vetenskapsrådets UtbildningsVetenskapliga Kommittés Resultatdialog för två veckor sedan. Gunnel Colnerud, professor LiU, var tydlig med att nyttan med forskning handlar om kunskapen i sig – och att kunskaper bygger framtida välstånd – men också att öppen forskning samtidigt är en grund för demokratin. Detta har även diskuterats på ett givande #skolchatt. Att det ses som en självklarhet att lärare forskar tror jag är lika viktigt som att elever också ges förmåga att förstå och förhålla sig till forskning. Eller som Skolverket skriver i sina Allmänna råd för planering och genomförande av undervisning:

”Det innebär en undervisning där läraren utgår från sina ämnesteoretiska och pedagogiska kunskaper tar en aktiv roll för att ge eleverna möjlighet att jämföra sina egna föreställningar med vetenskapliga teorier, pröva ställningstaganden mot olika normer och värderingar samt att anlägga olika perspektiv på olika frågor.” /Skolverkets Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen

Jag blir också påmind om Tengbergs intressanta, givande och – snygga – avhandling, vilken bland annat bjuder på modellen till höger.

När det gäller vikten av att teorier är såväl intressanta som verifierbara återvänder jag till en av Bergströms tankeväckande essäer:

“En ingenjör, en biolog, en datalog och en filosof vandrar i de skotska bergen. Plötsligt ser de på avstånd ett svart får. Då säger ingenjören: ‘Titta, i Skottland är fåren svarta.’ Biologen är mer försiktig och säger: ‘Nja, i Skottland är en del får svarta.” Datalogen är ännu försiktigare: ‘I Skottland finns åtminstone ett svart får.” Filosofen går som vanligt till ytterlighet. Han säger ‘I Skottland finns något som ser ut som ett får och som är svart på åtminstone ena sidan. Varje vandrare i detta exempel ställer upp en teori som förklarar hans eller hennes synintryck. Ingenjörens teori är nog intressantast, ty den är både enkel och innehållsrik, men å andra sidan löper den störst risk att vara felaktig. Filosofens teori kan knappast vara felaktig, men den är å andra sidan alltför försiktig. Den säger inte mer än vad vi redan visste. En bra teori ska naturligtvis vara intressant. Men i så fall ska den också kunna testas, ty annars kan man ju ostraffat hitta på vad som helst.”. /Lars Bergström “Döden, livet och verkligheten”, Thales 2004

Så det gäller att forskningen har såväl akribi som att den handlar om något som är relevant och intressant. Jag har genom Magasin 360/Skolportens lärarpanel följt skolforskningen de senaste fem åren. Fyra gånger om året har vi varit en grupp lärare som utsett ”Lärarnas favoriter” bland de avhandlingar inom skolforskningsområdet som publicerats. Favoriterna lyfts dels fram i Magasin 360, dels på Skolportens hemsida. Samt förstås nog så ofta på mina föreläsningar, mina bloggar och i min skolvardag. Att bli lärarfavorit är inte en markör om akademisk höjd – den får universiteten ansvara för – utan att avhandlingen bidrar med något för lärare relevant och viktigt. Alltså på något sätt kan tänkas förbättra och utveckla yrkesutövningen, yrkesspråket, yrkesetiken. Arbetet att välja lärarfavoriter är förstås mycket intressant och givande. Min bestämda uppfattning är att det kommer mer och mer skolforskning som är relevant, viktig och konkret för lärare. Sannolikt har det en delförklaring i att det är fler och fler lärare som får möjlighet att forska, då det därmed ställs fler frågor som är relevanta för de som faktiskt står mitt i lärarvardagen. Det är viktigt, vi behöver (minst) tre ben att stå på i lärarverkligheten: Evidens + Beprövad erfarenhet + Personlig Bedömning. Detta som en solid grund för Kunskap + Passion + Förmåga att kommunicera. Jag tror inte skolforskning och forskande lärare är svaret på alla frågor och problem, men det kan absolut vara ett steg på vägen att stötta den övriga utvecklingen.

Isa blev för övrigt blandat besviken och stolt över att nu anse sig ha bevisat att tandfén inte verkade finnas*. Jag är övertygad om att besvikelsen snabbt lägger sig och vi har kommit överens om att vi kan fortsätta ge guldpengar för tappade tänder. Jag hoppas verkligen stoltheten och nyfikenheten håller i sig, och att den fortsätter uppmuntras från skola och omgivning. Själv tänker jag fortsätta följa skolforskningen!

/Magnus Blixt

*man kan väl bara bevisa vad som finns, inte vad som inte finns.