Samtal om skola, lärarutbildning och forskning

Förmiddag: inskolning av yngsta dottern på förskolan. Givande och intressant. En värld jag trots allt inte vet så mycket om, men har många föreställningar kring. En del från tidigare erfarenheter, andra från avhandlingshorisont.

Lunch: tillsammans med kollega jag räknar med att få arbeta med till våren. En sak vi planerade in var traditionsenligt besök på Universitetet för treorna, alltid lika givande och intressant – och något man inte bör vänta med till högstadiet.

Eftermiddagen: Samtal om skola och lärarutbildning i Aula Magna, Stockholms universitet. I panelen, modererad av kloka Sigbrit Franke, satt

  • Magnus Henrekson, professor och VD, Institutet för Näringslivsforskning
  • Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, Umeå universitet
  • Ulf P. Lundgren, seniorprofessor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
Universitetets rektor inledde och lovade att samtalet kring skolan ska fortsätta även i vår, i januari blir det samtal mellan Pålsson och Dammberg, ordförande respektive vice i riksdagens utbildningsutskott. Kan bli intressant och viktigt.
I publiken satt en blandning av lärarutbildare, lärare, studenter, allmänhet – vilka bjöds in att ställa frågor. Tyvärr hade jag i brådskan glömt iPaden hemma och hade bara telefonen att anteckna med. Som vanligt numera antecknade jag det som var mest hörvärt genom att Twittra ut det. Det blev till en nog så intressant sidodiskussion som skedde parallellt i det vidgade kollegiet. Här en liten Twitterskola för dig som vill veta mer.
Panelsamtalet blev till ännu ett intressant samtal. Om skola, lärarutbildning och forskning behöver vi tala oss mer samman. Inte för att det finns någon quick-fix, utan just för att det inte finns det. Detta samtal kan och bör rymma många aspekter. Och vi lärare bör på något sätt delta. Inte bara några, utan alla. Var och en efter sin horisont, förmåga och möjlighet. Ett steg kan kanske vara att titta på webbsändningen från detta samtal? Ett annat kanske är att fundera över vad som bör bli beforskat – och också konkret fråga efter det!
Påverka genom att medverka!
/Magnus

Sveriges Radio: Den orättvisa skolan

Sveriges Radio har i november månad sänt ett antal program om skolan under rubriken ”Den orättvisa skolan”. Programserien avslutades igår med att Studio Ett ägnade nästan två timmar åt att diskutera (bl.a.) lärarrollen, en historisk tillbakablick och den pedagogiska forskningen. Programmet avslutades med en debatt mellan Utbildningsminister Jan Björklund (fp), Mikael Damberg (s) och Rosanna Dinamarca (v).

I ärlighetens namn nådde kanske inte diskussionen om den skolrelaterade forskningen Olympens höjder, därtill spretade programmet för mycket, men sammantaget ett intressant program och väldigt glädjande att Sveriges radio på detta sätt uppmärksammar skolan.

Ett av de andra programmen som ingår i serien heter ”Så får vi en skola på vetenskaplig grund”. Det står klart att det som avses med vetenskaplig grund avser såväl ämnesinnehåll som pedagogiska metoder. Medverkande professor Ulf P Lundgren hävdar att det är när det kommer till det sistnämnda som skolan har problem. Vi har i Sverige varit för dåliga på att styra (de allt för knappa) forskningsanslagen mot skolans vardagspraktik och istället satsat på forskning om systemteorier och skolsystem. Dessutom utnyttjar vi i Sverige inte den ymniga internationella forskning som finns tillgänglig om mer skolnära forskning i tillräcklig utsträckning. Som exempel nämndes minnesforskning som kanske kan tänkas vara oberoende av skolsystem?

Avslutningsvis efterlyste Lundgren en grundlig debatt om kunskap och bildning, håller man med i det påståendet kan man med fördel börja med att läsa Mikael Segolssons avhandling ”Lärandets hermeneutik”.

Nog är det så att forskningens roll i skolan ytterst bestäms av politiska beslut, inte minst genom forskningsanslag. I det sammanhanget känns Ulf P Lundgrens negativa analogi något dyster:

”Skillnaden mellan politiken och forskningen är att politiken har svar och söker problem, forskningen har problem och söker svar”.

/Johan

Vad behöver bli beforskat?

På torsdagens #skolchatt var ämnet som diskuterades Läxor. Det kunde konstateras att det är ett ämne som många har tankar och åsikter kring, men där det inte verkar finnas så särskilt mycket konkret forskning. I alla fall inte på avhandlingsnivå (en av artiklarna i Christian Anderssons sammanläggningsavhandling handlar om att läxor som görs med lärarstöd ger bättre resultat, men det är det enda?). @cgyll skrev i en kommentar på skolchatten:

Tack. Möjligt forskningsområde alltså.

Jag vet inte alls om Claes Gyll tänker sig en forskarkarriär, men helt visst behövs det fler lärare som forskar, på en del av sin arbetstid, på en del av sitt arbetsliv, på det som faktiskt sker i skolan. Inte för att sedan försvinna iväg till universitetets domäner, utan för att finnas kvar i skolan och fortsätta utforska verksamheten. Precis som en icke föraktfull del av läkarna, sjuksköterskorna, sjukgymnasterna mfl forskar en del av sin arbetstid, som en naturlig del i yrket och yrkesutvecklingen.

Då jag genom Lärarpanelen följt skolforskningen de senaste fem åren vill jag påstå att det kommer mer och mer relevant, intressant och konkret forskning av lärare, för lärare. Men frågan jag och Anna-Lena Andersson ställde på Skolportens Rikskonferens 2009 är fortfarande högst relevant:

Vad skulle du vilja se beforskat?

Sedan kan man tycka att “beforskat” är ett märkunderligt uttryck och må så vara, men ändå: om alla möjligheter fanns, vad skulle du som lärare då vilja se att det forskades kring? Vad behöver vi veta eller få perspektiv på? Vad behöver beläggas eller avfärdas? Vilken del av yrkesspråket behöver stärkas? Vad är yrkesetiskt relevant? Jag tror det är ytterst viktigt att vi lärare är med och ställer dessa frågor.

Denna vecka samlas panelen bakom denna blogg. Vi kommer säkert resonera kring ovanstående, men framförallt vad vi tänker att en skolforskningsblogg kan tänkas utforska för ämnen. Vad vill du läsa och se här?

/Magnus Blixt