Vad pratar man egentligen om på forskarkonferenser?

Jag fick för ett par veckor sedan möjligheten att delta i en internationell forskarkonferens. ”SITE – 2012”, vars huvudtema var IT i lärarutbildningen. Konferensen ägde rum i Austin, Texas – ”the weird city” – och visade sig vara ett eldorado för oss som är intresserade av IT och skolfrågor. 1200 deltagare från 50 länder och över 1500 olika presentationer. För er som inte deltagit i liknande tillställningar så kan det kanske vara intressant att veta att det är mycket speciella förhållanden och kräver sin planering.
En vecka med fyra dagliga 90-minuterssessioner. Varje session hade 14 parallella seminarier med tre forskarpresentationer i varje. Till det ska läggas dagliga keynote-talare och flera symposier/debatter…
Som ni förstår gäller det att ha tungan i rätt mun, läsa programmet noggrant och försöka att plocka russinen ur den enormt intressanta och välsmakande forskarkakan.

Låt mig ta några exempel: ”ICTs and Teacher Education – Global Trends and Challenges” – där Marian Patru från Unesco visade med all önskvärd tydlighet att, trots att premisserna ser olika ut, brottas man världen över med liknande problem när man vill integrera IT i lärarutbildningen. Lärarutbildningen, som man vill ska ligga i framkant av utvecklingen, släpar ofta efter och det är i själva verket ute i skolorna det stora och intressanta utvecklingsarbetet sker. Ett annat exempel är föreläsningen där Larry Johnson från Horizon Report påminde oss om hur tekniken med ojämna mellanrum gör sitt intåg i skolan, och alla inbillar sig att det ska revolutionera undervisningen. Men oavsett vad alla teknikdeterminister förfäktar, så kan inte tekniken i sig förändra undervisningen. Det är det lärare som gör.
Johnson exemplifierade också ur den senaste Horizon-rapporten och varnade för hur eftersläpningen inom utbildningen kan vara förödande; ”Our strategic planning is based on a world that no longer exists”.

Det ämnesområde som tilldrog sig flest forskarpresentationer (över 80 olika) under veckan (däribland min egen) var den teori/ramverk som kallas TPACK . Denna teori som bygger på Schulmans (Shulman, 1986) teorier om vad som egentligen ryms i begreppet lärarkompetens. Shulman menade, enkelt uttryckt, att det som utmärker en specifik lärarkompetens är förmågan att integrera ämneskompetensen med en den pedagogiska kompetensen.

Källa: http://tpack.org

I TPACK har Mishra & Koehler lagt till ”teknisk kompetens” till Shulmans idéer. Att förstå vad som krävs av en lärare i en tid av digitalisering och teknikskifte anser de är en oumbärlig pusselbit i en modern lärares kompetenskarta. Värt att fundera på.

Slutligen vill jag meddela att de har enormt stora Frozen Margaritas i Texas. But that’s another story…

Aprilskämt?

Aprilskämt?

Från och med vårterminen 2013 kommer alla nationella prov, oavsett ämne och skolform, att upphöra. Entydiga forskningsresultat gör bedömningen att den svenska skolan har nått maximal likvärdighet i och med att ny kursplan och ny betygsskala trätt i kraft från i juli 2011

 

Våren är de Nationella Provens härliga och glada tid. Full av entusiasm arbetar varje lärare med introduktion, genomförande och bedömning, glatt påhejad av kollegor som villigt tar sig an, inte bara sina egna välplanerade och mot målen avvägda lektionspass, utan även ”NP-lärarnas” dito, så att denna lärarkategori frigörs från sitt dagliga pensum och kan använda den reglerade arbetstiden till rättning och sambedömning. Fungerar inte det på varje skola?  Räcker inte tiden till? Tar bedömning och dokumentation av NP i Svenska B sammanlagt mer än 120 minuter för varje elev att göra? Ska de muntliga proven om ca 10 min för varje elev vara genomförda och resultaten graderade i en tiogradig skala före 24 april då läsförståelsen genomförs nationellt?  Vilket datum är det idag? När börjar påsklovet? Har övertiden tagit slut?

Snubblade över Helena Korps kioskvältare: ”Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion” från 2006, när jag följde Johans uppmaning i förra bloggen om att kolla ”Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför” av samma författare.

2006! Fotbolls VM i Tyskland. Italien vinner efter stor straffdramatik.Någon får på skallen. Lpo 94 hade då redan spelat i minst en halvlek.(90 min=17 år). Vunnit och förlorat. Det var tider det! Utvecklingssamtalen satt som en smäck. Zlatan värvas till Inter för 24.8 miljoner euro lagom till skolan började i augusti.

 Frågan om hur de nationella proven används som stöd för en likvärdig betygssättning är fortfarande lika aktuell inte minst genom nya kursplaner i såväl grundskola som gymnasieskola och det implementeringsarbete som återstår. Vilken forskning belyser Lgr 11 och Gy 11 om tolv år? Kommer åtgärdsplanerna äntligen att vara kvalitetssäkrade?

I ”Svensk forskning om bedömning. Svensk forskning om bedömning i ljuset av internationell forskning” som publicerats av Vetenskapsrådet  2010” (också fr Skolverkets hemsida)konstateras att  studier som undersöker hur praktik, politik och forskning integrerar finns det inte för många av! Läser att bedömning ska betraktas som ett av de system genom vilket utbildningen signalerar vilken kunskap som är viktig och hur kunnighet kan kommuniceras och synliggöras.

Att bedöma eller bedömas. Det är frågan.

Glad påsk iaf!

Katarina

 

 

Kunskapsbedömning

Tre bilder av utbildningssverige från hösten 2011:

– Den svenska gymnasieskolan får en ny betygsskala.

– Lärarnas Riksförbund presenterar en rapport som visar att det i Sverige finns en långt gången betygsinflation.

John Hattie visar i sin uppmärksammade metastudie att (bl.a.) framåtsyftande bedömning har starka, positiva effekter för elevers lärande, studiens resultat får stor uppmärksamhet i svenska medier.

De ovan nämnda händelserna är alla exempel på situationer där frågor om kunskapsbedömningar hamnar i fokus. Intresset för kunskap, betyg och bedömning och hur begreppen relaterar till varandra, är idag mycket stort. Trenden är, vågar jag påstå, dessutom ett ökande intresse. Jag har inga vetenskapliga belägg för min tes och tre anekdotiska exempel (som ovan) utgör som bekant inte vetenskapliga bevis men känner mig ändå trygg i påståendet. Om man har avvikande åsikt hoppas jag att vi kan fortsätta diskussionen i kommentarsflödet nedan.

Vad säger då forskningen om kunskapsbedömning i skolan? En god start för den som vill utforska den frågan närmare är den skrift som Skolverket gav ut i ny upplaga förra året (Kunskapsbedömning Vad, hur och varför?). Det är en kunskapsöversikt skriven av Helena Korp som vänder sig till lärare och rektorer som vill veta mer om ämnet. Översikten inleds med en historisk genomgång av hur synen på bedömning har förändrats över tid kopplat till en diskussion om vilka tendenser i samhället som motiverat förändringarna. Bokens andra del behandlar frågor närmare den konkreta vardagen i skolan. Personligen tycker jag att kapitlet om bedömningens effekter på elevers lärande är särskilt intressant, det är dock en gedigen genomgång av bedömningsforskningen som presenteras och troligt är att andra läsare kanske skulle välja att lyfta fram andra delar. För den som vill fördjupa sig ytterligare kring någon aspekt av bedömningsforskningen är bokens referenser ett utmärkt ställe att starta då man vill leta sig vidare.

Till sist glädjs jag åt att våren faktiskt verkar ha kommit på riktigt, underbart skönt! Samtidigt påminns man som lärare, av vårens ankomst, om att även den dag då man ska skriva under betygen kommer närmare. Kanske blir tiden till det datumet både lugnare och mer effektiv om vi i trygg förvissning kan luta oss mot forskningen?

/Johan