Skolan och sociala medier

Häromkvällen, efter att det dagliga rutinerna kring middag, barnprogram, tandborstning och sagoläsning var avklarade, satt jag i soffan med surfplattan i handen och ägnade mig åt ett fenomen som jag tror att många känner igen: slösurfandet.

Av en händelse stötte jag på denna artikel: http://ajour.se/bilden-som-pekar-ut-generationsklyftan-pa-natet/

Den handlar om en äldre man som besöker Aftonbladet.se. Då han samtidigt är inloggad på facebook får han upp en ruta om att han kan kommentera Aftonbladets artiklar varpå han börjar skriva kommentarer om att han inte önskar delta i kommentarsfälten.. Se screenshots nedan:

Det som gör exemplet ovan roligt är att Lars-Henrik inte fullt ut förstått hur den teknik han använder fungerar. Exemplet illustrerar en kunskapsbrist. I artikeln jag länkade till skriver man:

Det handlar så klart inte först och främst om en generationsfråga, utan en kunskapslucka där det blir en pedagogisk utmaning att förklara för några få det som är självklart för de flesta. Hur gör man övergången, informationen enkel för den som är helt ovan?

De frågställningarna är viktiga, dessutom är inte steget till skolans värld speciellt långt. Den nya tekniken betonas allt mer i skolans styrdokument och det förändrade digitala landskapet erbjuder nya möjligheter till lärande men reser samtidigt såväl epistemologiska som praktiska och organisatoriska frågor. Vad innebär detta för lärarens vardag och hur påverkar det lärares uppfattningar om sig själva? Den typen av frågor har Niclas Ekberg sökt besvara i en nyutkommen avhandling med titeln ”Lärares möten med sociala medier”. Det är en mycket intressant bok som lärare på alla nivåer i skolan kommer ha stor glädje av. Ett mycket intressant ämne, tydlig struktur och oklanderlig timing gör detta till den, enligt min mening, mest läsvärda avhandlingen hittills i år. Som vanligt går det att ladda ned avhandlingen i sin helhet på Skolportens webbplats. Oavsett hur van du är att hantera ny teknik och sociala medier kommer du att uppskatta denna bok.

Till sist: det är med ett bistert småleende i mungipan som jag konstaterar att Lars-Henrik i exemplet ovan fullständigt utklassar de antal “gillanden” som jag brukar få på mina blogginlägg. Kanske är det tur att jag inte har något konto på Facebook..

/Johan

Skolkultur i väggarna!!

För en tid sedan fick jag välja: magnetkameraundersökning på ett vanligt stort sjukhus eller hos ett litet outsourcat företag. Jag valde företaget eftersom det låg bra till. Jag hittade dit, det såg ut som ett kontorslandskap och inte som ett sjukhus, och så blev jag inkommenderad i den bullriga och trånga magnetkameran. Ingen sa sitt namn, ingen tittade mig i ögonen, det kom inga milda förklaringar om undersökningen, men den blev korrekt genomförd. Jag tänkte, så här skulle det aldrig gått till på det riktiga sjukhuset. Personalen kan nästa vecka lika gärna arbeta med paketlogistik eller miljöundersökningar i samma lokaler. Det fanns liksom ingen vårdsjäl. Väggarna och människorna verkade höra hemma någon annan stans än i vårdkulturen.

Jag gillar precis som Magnus Håkan Löfgrens avhandling väldigt mycket. Lärare skapar skolkultur genom sina berättelser. Löfgren skriver att det inte sitter i väggarna. Sant, men kultur ska och måste sätta sig i väggarna tycker jag. En så komplex verksamhet som läraryrket kan bara läras ut genom erfarenhet och kulturöverföring från generations till generation. I lärarpanelen har vi genom åren läst många avhandlingar om yrkesidentitet, lärarprofession, lärstilar, yrkesspråk och yrkesetik.

Nu vill socialdemokraterna starta ett forskningsinstitut för lärande. Man vill stärka samordningen mellan forskning och lärande. Bra tänkt!

Ett område som det eventuella institutet kan satsa på, och som utvecklar en god skolkultur, är att titta på lärarkompetens. Detta är bl a gjort inom läs- och skrivforskning.  Hur gör de duktigaste lärarna? Till synes inget  särskilt,  ”they were so masterful classroom managers that classroom management was hardly noticable” (Presley 1997). Expertkunskap är i hög grad erfarenhetsbaserad men den går att identifiera och förmedla. Flera avhandlingar (Gustafson, Stolpe Segolsson,  Gustavsson m fl) det senaste åren har visat det.  Det är ”bara” att organisera spridning av forskningen. Och det är inte så bara det…

Löneupprop i all ära och nu får ni bli arga, LR får slänga ut mig men jag tar ändå risken: Att vi lärare kämpar för att få tid, redskap och möjlighet att utveckla en bra skolkultur är en långt viktigare facklig fråga än lönen.  Ge oss mer och reglerad tid till fortbildning  (planering och utvärdering av verksamhet är inte fortbildning), bättre möjligheter till att driva forskningsprojekt och bättre anknytning till högskolorna. Heja professionen!/Johanna

Skolkultur i väggarna?

Innan påsk läste jag Håkan Löfgrens avhandling “Det sitter inte i väggarna – Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete”.

“Med begreppet lärares yrkesidentiteter avses i avhandlingen en pågående process där individer i samspel med andra konstruerar sina idéer om hur de är, eller vill vara, hur de gör som lärare samt hur de förstår sitt arbete och sin plats i samhället”… (s 17)

“Jag menar att det kan vara en god sak att lyssna till och lyfta fram lärares olika sätt att vara lärare i en tid då många vill vara med och definiera yrket (se till exempel Liedman, 2011). Att påvisa olikheter är därmed ett annat, mer direkt sätt att försöka få syn på olika berättelser om yrket och motverka likriktning.” (s 71)

Den gav en del intressanta perspektiv men jag kände mig inte säker på vad den hade att ge rent konkret. Med lite perspektiv på tillvaron kan jag dock konstatera att jag refererat till denna avhandling vid flera tillfällen och också fortsatt tänka på Löfgrens fynd och slutsatser. Sitter det i väggarna? Knappast. Men ändå kan en skolkultur, eller en arbetslagskultur, leva kvar långt efter att individerna som en gång formade den har lämnat byggnaden. Parallellt sker dock alltid utveckling i någon riktning:

“Studerar man utbildning och undervisning ur ett makroperspektiv – på rejäl distans – finner man rejäla empiriska belägg för reproduktionsteoriernas giltighet. Men dyker man in i systemet kan man se hur människorna lever och handlar och prövar betingelserna för sin verksamhet” (s 39)

“Återberättandet av de institutionella minnena blir därmed en del i lärarnas argumentation för sitt sätt att vara lärare här och nu, på ett sätt som inte konserverar en historia utan istället öppnar för olika berättelser och identiteter. Det sitter med andra ord inte i väggarna utan i lärarnas berättelser.” (s 283)

“Den samlade bilden av lärarna och deras arbete som framträtt i arbetet med denna avhandling visar en kompetent och kunnig grupp yrkesmän och kvinnor som trots en hel del motvind strävar på för att uppfylla ett uppdrag som de betraktar som viktigt. Det finns en slående kraft och engagemang för en stor mängd frågor som bör betraktas som centrala för svensk skola oavsett vilken läroplan som konsulteras.” (s 265)

Tips: såhär läser du en avhandling på en halvtimme!

RECLAIM THE SCHOOLS!