Dags att städa ut gammalt skräp ur klassrummet?

 

När jag för över hundra år sedan gick på lärarhögskolan fick jag läsa om Howard Gardners teorier om multipla intelligenser. Varje klassrum med självaktning stoltserade med sju färggranna affischer där de olika intelligenserna förklarades och alla lärare förväntades ta hänsyn till elevers olika intelligenser vid sina lektionsplaneringar. Nu har intelligenserna blivit åtta (och ibland nio) och fortfarande kan jag i många klassrum se stora anslag där man kategoriserar eleverna som visuella/spatiala, verbala/lingvistiska eller kroppsliga/kinestetiska.

Teorin om multipla intelligenser har senare utvecklats till att kallas olika lärstilar, som lärarna måste känna till för att kunna tillgodose varje elevs behov. Tankarna bakom de olika lärstilarna bygger på, den inte allt för revolutionerande tanken, att barn är olika. Vissa barn lär sig bäst genom att lyssna, andra genom att se och ytterligare några genom att känna på saker med händerna. Enligt teorin så ska man, förutsatt att man vet vilken inlärningsstil varje elev har, optimera lärandet genom att anpassa materialet till varje lärstil. Budskapet är kristallklart: Elever lär sig bättre om de får material som är anpassat till deras individuella, väl avgränsade lärstil. Punkt.

Problemet är bara ett. Det fungerar inte.

Forskare har testat vetenskapligheten i lärstilar i över femtio år och har ännu inte lyckat framlägga några som helst belägg för att det fungerar. Hattie menar till exempel att det vetenskapliga underlaget för teorin om lärandestilar är ovetenskapligt. Det betyder givetvis inte att alla barn är lika eller lär sig på samma sätt, men det betyder att lärandet är betydligt mer mångfacetterat än att kunna förpackas i sju små paket.

Vid närmare eftertanke lyfter egentligen inte teorin om olika lärstilar fram elevernas olikheter. Tvärtom, den är pseudovetenskaplig och hjälper bara till att sortera eleverna. Varje barn ska passas in i en tårtbit i ett kategorischema, och ve dig om du känner dig lite kinestetisk en dag när läraren har planerat en visuell eller lingvistisk lektion!

I varje lärares pedagogiska kompetens ingår det som en självklar del att anpassa materialet till mottagarens förutsättningar.

Till det behövs det inte sju intelligenser. Till det behövs det tid som ger lärare en rimlig möjlighet att förbereda bra lektioner. // Martin T.

Bliv din egen lyckas smed

Tänk på en bok. Tänk på vilken bok som helst. Tänk på ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”.

Tänk på ett tal. Tänk på vilket tal som helst. Tänk på 104: 90+14; 20 x 5 +4; 64+40. Raden av möjliga kombinationer vars summa är 104 är mycket lång.

Tänk på en lärare. Tänk på vilken lärare som helst. Tänk på en lärare som tror sig ha 104 timmar i kompetensutveckling per verksamhetsår som bara försvann. Tänk sedan på alla år du arbetat i skolan med detta utvecklingsmått som bas…

Är du också mer än ”fed up” på kommunens pyttelilla kassa för kompetensutveckling som ger den förhöjda kvalitetsnivå som den yrkesverksamme läraren behöver. Är det kanske dags för en ny datasatsning där du är verksam? En till en? Tre får två? Eller blir det hjärt &lungräddning en halv dag i juni?

Spana in ”GENSVAR FÖR LÄRANDE” – Rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel. Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad! Här finns modellen för lärande bedömning& lärande undervisning med utvecklingsområden bakåt, framåt och ”feed up” mot styrdokumenten. Jag var  med på ett seminarium under ledning av Astrid Pettersson, på Essinge konferens för en vecka sedan och kände hur utvecklingstrådarna spann i rummet.  – att göra det väsentligaste bedömbart och inte det enkelt mätbara till det väsentligaste –

För oss som bor på landet och har långt till en professor i pedagogik som kommer till en forskningscirkel – ger rapporten på 90 sidor verkligen mersmak. Så enkelt, så kostnadseffektivt!Ta tillbaka tiden som gått förlorad i den pressade dokumentationshysterin! Samla ämneskollegor, ställ adekvata frågor och reflektera över forskningsresultat i ljuset av en undervisning nära dig! Satsa på kamratbedömning och metakognitiva processer! Satsa på konstruktiva samtal som ger gensvar! Låt undervisningen på din skola bli den som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

//Katarina som väntar på nästa stora målfest och många bollar i luften

 

Learning Study – varför och hur?

Learning Study har varit i ropet en tid nu. Minst en avhandling om området har blivit till lärarfavorit i Magasin 360. Som alltid när det anländer nya frälsningsläror till skolan tror jag nyfikenhet på det nya parat med sund skepticism och ödmjuk orubblighet kan vara en klok hållning. I måndags var jag på Forskningskonvent. Bland deltagarna fanns forskare, lärare, skolledare, politiker och olika slags byråkrater. Storföreläsningar blandades med seminarier, mingel och debatt. Ömsom vin, ömsom vatten. I synnerhet debatten kunde återigen konstatera att alla är överens om att det behövs mer och bättre skolforskning, med mer relevans och förankring i lärarvardagen – trots detta lyser de konkreta förändringarna närmast med sin frånvaro.

En sak som dock fastnade var professor Ulla Runessons föreläsning om Learning Study: Vad görs möjligt att lära i klassrummet? Här lite spontana anteckningar, varav en del även presenterades live och blev en intressant sidodiskussion i det vidgade kollegietTwitter

Trots gemensam planering, upplägg och stoff lyftes olika aspekter fram i studiet av undervisningen av olika lärare, vilket utgjorde möjlighet att lära olika saker.

Lärandeobjekt=det kunnande, den förmåga, den färdighet som lärs och som man vill utveckla. Obs! Lärandeobjekt är inte detsamma som lärandemål.

Ibland/ofta sammanblanda Lesson study och Learning Study:

Lesson study

  • Japansk forskartradition med långa anor
  • Cyklisk process av planering, genomförande, utvärdering, revidering
  • Kollegialt lärande
  • Kan ha olika syften och fokus
  • Ingen explicit teori

Learning Study

  • Cyklisk process av planering, genomförande, utvärdering, revidering
  • Kollegialt lärande
  • Fokus: lärandeobjektet
  • Variationsteori

Såhär går en Learning Study till, rent konkret (som jag uppfattat det hela):

  1. Man undersöker och definierar vad det innebär att kunna något
  2. Man undersöker elevernas faktiska kunnande utifrån ovanstående definition
  3. Man gör antaganden om vad som är kritiskt för elevernas lärande och prövar dessa i klassrummet.
  4. Man undersöker elevernas faktiska lärande/kunnande utifrån definitionen ovan. Analys/antagande av Vad som faktiskt gör skillnad för elevernas lärande?
  5. Upprepa steg 2-4.

Learning study’s tre hörnstenar varur man prövar och identifierar kritiska aspekter:

  • Elevernas förståelse
  • Ämnesinnehållet
  • Undervisningen

Variationsteori används som ett hjälpmedel för att designa undervisningen, utifrån principen ”för att kunna särskilja en aspekt, måste den varieras”. Genom att öppna för en variation av aspekten i fråga skapas möjlighet till urskiljning, dvs till att lära.

Det är skillnad på att göra, erfaraupptäcka respektive lära. Det räcker förstås inte att låta eleverna erfara, det är inte alls säkert att de lärt sig. Flertalet elever som får frågan

Vilket glas med vatten dunstar snabbast?

  • det som står i kylskåpet
  • det som står ute i rummet
  • det som står under en stark lampa

Svarar helt rätt att det är det sistnämnda. MEN när man i studier följt upp deras tänkande bakom svaret angav många elever ljuset och inte värmen som orsak… 

Att observera är att variation inte ska utläsas att man varierar undervisningen för att det ska vara omväxling. Variation handlar istället om att man varierar en kritisk aspekt så att den blir synlig och därmed möjligt att lära. Det handlar om ett utvecklat sätt för lärare att tänka och tala om undervisning och lärande. Det måste vara långsiktigt – men ger också långsiktiga effekter.

Vilket behov möter Learning Study:

Att få gå på djupet med att samtala om och förbättra sin undervisning, genom att se vad ens undervisning åstadkommer respektive inte åstadkommer. Därmed får man bättre verktyg att pröva vad man kan göra åt elevers svårigheter att lära. Det handlar om undervisningens återkomst och lärarens betydelse.

Learning Study behöver, enligt efterföljande diskussion, inte bygga på att extra medel tillförs – det kräver dock att arenor skapas för att diskutera ämnesundervisning och att den kompetensutvecklingstid som faktiskt finns i avtal används till just detta och inte till att administrera eller packa kartonger… Ämneslagens återkomst?

Stöd för detta finns även i Lärares yrkesetik:

Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning

  • bedriva och utveckla sitt arbete utifrån såväl vetenskap som beprövad pedagogisk erfarenhet
  • ta ansvar för att utveckla sin kompetens för att kunna bedriva god undervisning och följa den yrkesmässiga och vetenskapliga utvecklingen inom sitt yrkesområde
  • ta ansvar inte bara för att eleverna lär, utan också för vad de lär

Jag säger inte att Learning Study är ett undermedel som kommer att frälsa skolan och göra allting bra. Men det låter onekligen som att det i många fall kan tillföra viktiga pusselbitar till framtida elevers kunskapstillväxt. Enligt John Hatties Synligt lärande är också att lärare analyserar sin undervisning tillsammans en väldigt stark framgångsfaktor. Sätt undervisningen i centrum! God undervisning kräver god planering, uppföljning och vidareutveckling. Allt detta kräver kompetens, tid, fokus och kraft. Rensa bland uppgifterna nu!

/Magnus

Andra om Learning Study: Lärande Bedömning / Pedagog Stockholm, Höör – Tänk Variation!,  Anna-Karin Frisk (SoS) , ÖpedagogenMona Holmqvist (UR, föreläsning), Skolverket, Karlstad universitet, Åsa Lyrberg (mot lic), Academedia – Fenestra skola,