Inte Utan Press

ska landslaget i fotboll i veckan som kommer ta sig an England. Att göra en ”Elm” tre minuter före full tid, och återta drömmen om ett möjligt oavgjort – är det svårt att hoppas på ytterligare en match! Annars är det mesta av tiden, inte bara den reglerade arbetstiden, full av tankar om skriftliga omdömen så här efter vecka 44. Ett stort antal lärare tillbringade säkert många timmar framför sitt digitala verktyg under just vecka 44 med att formulera och säkerställa varje elevs målområden och målfokus med nyckelord som ”utveckla”; ”bli säkrare”; ”öva dig på att formulera dina ställningstaganden”; ”delta aktivt diskussioner

Läser en ny avhandling av Eva Mårell- Olsson från Umeå universitet om ”Att göra lärandet synligt? IUP och digital dokumentation.” Jag ber läsaren av detta blogginlägg särskilt notera frågetecknet (?) i avhandlingens titel!

Intressant ur fler aspekter; inte minst genom beskrivningen av en teorimodell gällande olika grader(former) av delaktighet. Känslan av att medverkan är möjlig har effekter på känslan av förtroende och arbetstillfredsställelse. (sic) Mårell- Olsson berättar att andra studier visar att demokratisk kompetens är en betydande faktor för att ha möjlighet att kunna utöva inflytande och hänvisar till Elvstrand (2009) att demokratisk kompetens är av betydelse för elevens möjlighet till delaktighet men även förmåga att utöva inflytande.

Författaren exemplifierar vad som sker i skolan när det existerar en synlig pedagogik (likväl som dess motsats) och talar om det vi lärare inte får glömma: skolans makt- och kontrollprinciper.

Att juppa(”IUP:A”) tar tid. Det är säkert fler än jag som har konstaterat detta faktum. Räcker den reglerade arbetstiden, trots att den ska vara indelad i tre beräkningsperioder, till för alla delmoment i arbetsprocessen från att: samordna med kollegor vad gäller perioderna för utvecklingssamtal och upprätta elevomdömen; planera utvecklingssamtalen samt samordna med elever och föräldrar tider för samtal; boka lokaler att genomföra samtalen i; formulera och skriva omdömen; informera elever och föräldrar att de ska skriva kommentarer i det digitala verktyget; kontakta elevers undervisande lärare för att få klarhet i eventuella otydligheter som elever eller föräldrar påtalat innan samtalet ska äga rum; genomföra utvecklingssamtal för de elever som läraren har ansvar för; ansvara för att elevens mål formuleras och beslutas i dialog med eleven och föräldrarna; ansvara för att elevens beslutade mål skrivs in i den individuella utvecklingsplanen; klargöra eller informera andra undervisande lärare ifall otydligheter; uppstått eller framförts vid samtalet av eleven eller elevens föräldrar… Viktigt att det på varje skola finns rutiner som tar hand om och villkorar denna arbetsprocess.

Jag gillar Mårell –  Olssons kritiska förhållningssätt när hon diskuterar hur IT-tekniken ofta inte anpassas efter verksamhetens pedagogiska förväntningar och krav utan att det snarare är användningen av tekniken och IUP-mallarnas utformning som styr arbetsprocessen. Hennes avslutande frågor om kravet på ökad dokumentation kommer att styra såväl innehåll och utformning av undervisningen och farhågan om att kravet på den ökade skriftliga dokumentationen i verksamheten kommer att styra och bestämma förutsättningarna så att det är dokumentationen som blir styrande och inte elevernas behov och lärprocess måste vi ta på största allvar.

Alla undervisande lärare kan känna igen sig avhandlingens olika delar och figurerna illustrerar på ett förtjänstfullt sätt olika perspektiv i processen.

hälsar

Katarina, rakt upp i krysset

 

 

 

 

 

 

Det bubblar i de sociala medierna i Skolsverige

Vecka 44. Smaka på den. Fortbildningsvecka för lärare i hela Sverige. Lärande iTiden i Östersund, Skolforum i Stockholm, Mötesplats Skola i Göteborg,  Skoldagarna i Malmö. Det finns fler exempel, och då har jag ändå inte nämnt alla små lokala initiativ ute på skolorna runt om i Sverige.

Under dessa dagar har Twitter nästan bågnat av kommentarer, citat och fyndiga formuleringar. Facebook har fyllts med bilder och statusuppdateringar om alla nya insikter och upplevelser. Till och med Instagram har fått ett litet uppsving under dessa dagar. Det bubblar i de sociala medierna i skolsverige.

Ett annat exempel på att lärare nu är mer pigga på att använda sociala medier är reaktionerna efter senaste läraravtalet. Även då kunde man se en dramatisk ökning av lärares engagemang på Facebook och Twitter. Det var hundratals ”likes” på kritiska inlägg inom några timmar och besvikna lärares kommentarer på Twitter retweetades i en aldrig tidigare (i lärarsammanhang) skådat mängd.

Ett tredje exempel (nu börja det likna Spanarna i P1…) på lärares användande av sociala medier är det utvidgade lärarkollegiet, det vill säga det av Ann Marie Körling myntade uttrycket som beskriver alla de facebookgrupper och twittergrupper, som bildats för att möjliggöra en pedagogisk diskussion på nätet mellan lärare. Här finns det grupper för det mesta som rör undervisning och skolan. Några vill förändra skolsverige, andra vill byta tips om IPad och ytterligare några vill diskutera språkundervisning. Exemplen är många och de har alla det gemensamt att de är fyllda av lärare som har åsikter och vill använda sig av sociala medier i skolan.

Själv var jag i Jämtland och deltog i Lärande iTiden. En utmärkt konferens för Jämtlands alla lärare, med många spännande föreläsningar. Jag fäste mig speciellt vid en föreläsning som handlade om just lärares förhållande till sociala medier. Det var nyligen disputerade Niklas Ekberg som berättade om sin avhandling och sina försök med lärande via mobiltelefoner.  Ekberg vill dock ifrågasätta hypen en aning, och menar att det inte är helt okomplicerat att använda sociala medier i undervisningen. Bilden av sociala medier som snabba, enkla och intuitiva behöver problematiseras, menar Niklas. Visserligen kan sociala medier stimulera till en ökad elevaktivitet och produktivitet, men det innebär även risker.

Helt rätt, menar jag. En av grundbultarna i användandet av sociala medier är naturligtvis den fantastiska möjligheten att kommunicera och samarbeta med flera användare i en gemensam kanal. Tillgängligheten är evig och det är ett otroligt snabbt medium. Men, det finns sällan tid för eftertänksamhet och reflektion och med det följer risken för att passera över gränser. Man måste betänka att det är omöjligt att ångra ett inlägg som en gång publicerats på nätet.  Denna insikt är en viktig digital kompetens som vi måste förmedla till våra elever, när sociala medier är ett självklart inslag i undervisningen.

Förintelsens skuld i klassrummet?

Just nu är jag ganska uppfylld av att fundera kring hur vi utifrån läroplanens skrivningar ska kunna utveckla elevernas förmåga att:

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Läser då även i morgontidningen att den historiska skulden bör hanteras varsamt:

I mitt arbete som lärare i historia på gymnasiet möter jag många ungdomar. Generellt bland dessa finns det kunskap om vad som hände judarna under andra världskriget. Och då är frågan: varför hjälper inte alltid vetskapen om Förintelsen mot fördomar och hat? /Helena Mechlaoui SvD 21/10-12

Som vanligt spinner tankarna iväg. Här finns som vi alla vet ofattbart mycket viktigt att göra! Låt oss då göra det, genom att så långt det går prioritera tiden rätt. Undervisning kan och bör utvecklas. Den perfekta lektionen är en ständig jakt med oändlig potential. Undervisningen ska dels utvecklas genom beprövad erfarenhet (“prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många“, enligt Skolverkets definition), dels genom vetenskap.

Jag har tyvärr inte hittat så mycket forskning inom mina huvudämnens didaktik, men just kring Förintelsen kom faktiskt en avhandling 2010:  Att undervisa om det ofattbaraav Ylva Wibaeus. Avhandlingen ger ett konkret och lättillgängligt bidrag till att öka medvetenheten om vilken undervisning som kan tänkas fungera och vilken som sannolikt inte alls ger samma effekt, trots lika nedlagd tid i genomförande. Minst en pusselbit till yrkesspråket och lärares profession!

Professor Ingrid Carlgren var väldigt tydlig på konferensen Erfarenhetsutbyte Skolforskning 2012 förra veckan:

Inte sysslar forskande läkare med teorier om Botande. Nej, de undersöker vetenskapligt varsin liten, liten aspekt av den medicinska tillvaron. Med tillräckligt många pusselbitar får kåren en alltmer heltäckande bild. Jag är övertygad om att vi behöver se en pedagogisk variant av Genomprojektet, där man tog gen för gen och så småningom var framme vid hela DNA-strängen…

I lärarpanelen lyfter vi fram två avhandlingar inom Skolforskningsområdet som “Lärarnas Favoriter”varje kvartal. Våra kriterier är i princip:

  1. Relevant i och för den konkreta skolverkligheten
  2. Yrkesetiska värden: ger stöd, avför eller problematiserar
  3. Lättillgänglig, läsvänlig

Detta kvartal blev det två avhandlingar inom No-ämnet. Det fanns andra intressanta kandidater, men dessa gav i vårt tycke störst bidrag. Även om en del är gjort återstår som sagt väldigt mycket inom didaktiken att utforska. Ryktet säger att So-ämnets didaktik är på gång, jag hoppas verkligen det stämmer! En bra och allsidig So-undervisning anser jag lägger en mycket viktig grund för det demokratiska samhället. Satsar vi inte även här är vi illa ute!

Skolan och lärare har ett ansvar för vad som sker i klassrummet och de gör nog oftast så gott de kan. De försöker att ta tag i det som är möjligt, men skolan speglar inget annat än det som sker utanför och kan inte ensamt bära bördan när det gäller stora samhällsproblem. /Helena Mechlaoui, lärare

Forskningspropositionen kom i förra veckan. Nu vill vi också se lite action och konkreta prioriteringar på didaktisk forskning relevant för lärarkåren. Ovanpå det lite konkreta karriärtjänster för lärare, där i alla fall några lärare ges större möjligheter att vara delaktiga i framforskandet av nya pusselbitar. Till sist – men inte minst – måste vi också på allvar våga prioritera bland angelägna arbetsuppgifter så att alla lärare får möjligheter att faktiskt följa aktuell beprövad erfarenhet och färsk relevant skolforskning.

Apropå färsk skolforskning: vilka avhandlingar som kommer efter 1/10 önskar du att Lärarpanelen lyfter fram som Lärarnas favoriter