Karta och kompass i pedagogiken

Jag har varit på bokmässan. Min arbetsgivare ger jämförelsvis vida ramar för fortbildning så att jag som är kemilärare kan få orientera mig i sånt som jag bedömer som spännande och relevant.

På bokmässan var också Findus och Pettsons pappa, Sven Nordqvist. Nordqvist berättade om hur bilderna kommer till och lite om sina tankar om gestalterna. Där finns de vimsiga hönsen, korna, katten och gubben. Böckerna är översatta till 40 språk utan att det har behövts kompromisser i bildmaterialet fast de visar så typisk svensk natur.  ”Likriktning behövs inte”, säger Nordqvist ”man tror på gestalterna och att relationen mellan gubben och hans katt är äkta”.  Gubben hänger på kattens upptåg, han är sur ibland, men han har alltid gott omdöme.

Ibland känner jag igen mig själv (och kanske en eller annan kollega) i Nordqvists höns och deras andliga släktingar från andra sagor såsom hattifnattar, filifjonkor, rumpnissar och alver. Varelser som är små och ängsliga, bevakar sina rättigheter, reagerar som grupp. De är inte det minsta konstruktiva, de saknar överblick och egna satta mål.

På bokmässan var också Jan Håkansson och Daniel Sundberg från Linneuniversitetet i Växjö. Precis som Linné gjorde med blommor har de gjort en systematisk forskningsöversikt över svensk och internationell pedagogisk forskning.  Projektet heter CARL (efter Linne’) och sammanfattas i den nyss utgivna “Utmärkt undervisning”.

Vad är undervisning på vetenskaplig grund? När är undervisning utmärkt? Vilken evidens finns för de olika strategier och metoder som används inom skolan? Den som läser  boken får veta.

Utmärkt undervisning är tänkt att ge en karta över pedagogisk forskning. En karta men inget recept. Därför får man veta om det finns områden där det genom åren skett en förskjutning och om områden där det finns olika uppfattningar.

Vad är nu en karta bra för? Med en karta kan man bättre fatta självständiga beslut om vart man ska och hur man ska ta sig dit. Inget mer vimsande eller blind lydnad. Författarna säger att de med sin bok vill stimulera lärprocessen hos lärare och då mest processer där lärare reflekterar och lär av varandra. Den allra viktigaste meriteringsfaktorn blir då den som lärare skaffar sig genom många års reflekterad erfarenhet.

Utan överblick och orientering om vad vi gör så vittrar vi sönder inifrån. Därför är denna bok, eller dess innehåll, ingång i en viktig facklig fråga. Lön och professionsfrågor, båda behövs för status. Många finska lärare har mycket högre lön än svenska lärare men inte alla. Däremot har de finska lärarna gått en utbildning som gett dem status. Och fortbildat sig. De tas på allvar av samhälle och skola.

Alla arbetsgivare förstår kanske inte betydelsen av att lärares fortbildning eller betydelsen av att lärare får vetenskapliggöra sin verksamhet. En och annat kanske till och med tycker att det är praktiskt om lärarkåren saknar orientering?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)