Forskning för klassrummet – 2

Forskning_för_klassrummet_framsida

Läs med fördel Johans inlägg först!

Inför kvällens #skolchatt läser jag om Skolverkets utmärkta lilla bok “Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”, vilken jag tror skickats ut till landets alla lärarrum.

Gör gärna detsamma! Här ett högst personligt axplock av utdrag från första delen, efter den följer fem fokusområden

  • Lärarledd undervisning
  • Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
  •  Formativ bedömning
  • Inkluderande arbetssätt
  • Pedagogiskt ledarskap
  • Huvudmannen och rektor skapar förutsättningar för skolans arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet

“Utgångspunkten för översikten är att en skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en pro- fessionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situa- tion, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. En professionell lärare har ett gott profes- sionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyck- ade och misslyckade försök. I detta experimenterande och utvecklande av sin profession är forskning och kol- legiala diskussioner kring forskning viktiga hjälpmedel. ”

“Skickliga lärare kan också i högre grad identifiera väsentligheterna i sina ämnen; leda lärande genom klassrumsinteraktion, följa lärandet, ge feedback samt använda sina känslomässiga sidor. En skicklig lärare har kort och gott en varierad undervis- ningsrepertoar och arbetar mycket med relationer. ”

“…det viktigaste man kan göra som rektor och huvudman är att just respektera lärarnas professionalitet…”

“Hargreaves ser professionsutveckling som en individuell skyldighet och en institutionell rättighet. Med detta menar han att enskilda lärare har ansvar för att utvecklas i sin profes- sion men även att skolsystemet måste vara uppbyggt så att läraren har verkliga möjligheter att utvecklas. ”

“Lärare har många gånger svårt att överhuvudtaget få tid för någon sorts fortbildning, och i många fall berör fortbildningen annat än didaktik. ”

Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kol- legialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godartat och därmed efterföljansvärt slag. Med en sådan prövning kommer man nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara ett annat än det vetenskapligt genererade. (Högskoleverket 2008).

“Det är viktigt att komma ihåg att för professionsyrken som lärare, läkare och advokater är den rent vetenskapliga tillkomna kunskapen och kunskap som hämtas ur den beprövade erfarenheten lika mycket värda. Den ena är inte finare än den andra utan de kompletterar varandra. ”

“Det kan vara på sin plats att understryka att varken veten- skap eller beprövad erfarenhet ger enkla lösningar på de utmaningar som finns i en skola eller har bestämda svar på hur man ska handla i ett enskilt klassrum. Det finns inga speciella metoder som har effekt för alla elever i alla klassrum. “

Mot slutet konstateras lakoniskt:

“Huvudmännen måste skapa förutsättningar för att låta lärarna arbeta regelbundet och långsiktigt för att diskutera och utveckla undervisningen men även ge rektorn ett mandat att driva detta utvecklingsarbete.

Vetenskap och beprövad erfarenhet bidrar till ett systematiskt skolutvecklingsarbete. I Skolverkets lägesbedömning 2013 lyfts tre viktiga områden fram:

  • alla skolor måste utvecklas till bra skolor
  • säkra tillgången på kompetenta lärare
  • skolor och huvudmän behöver långsiktighet

För att säkerställa att barn och elever får den utbildning de har rätt till bör dessa områden samverka. När detta sker skapas goda förutsättningar för att nå god kvalitet, bättre resultat och likvärdighet. ”

Låt gärna skolan bli en valfråga, men låt den då handla om resurser, likvärdighet och arbetsro för skolan, samt – inte minst – tillit till professionen och reella möjligheter att skapa god kunskapstillväxt!

skolforskningsskolchatt

Lämna en kommentar

  • (will not be published)