Förintelsens skuld i klassrummet?

Just nu är jag ganska uppfylld av att fundera kring hur vi utifrån läroplanens skrivningar ska kunna utveckla elevernas förmåga att:

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Läser då även i morgontidningen att den historiska skulden bör hanteras varsamt:

I mitt arbete som lärare i historia på gymnasiet möter jag många ungdomar. Generellt bland dessa finns det kunskap om vad som hände judarna under andra världskriget. Och då är frågan: varför hjälper inte alltid vetskapen om Förintelsen mot fördomar och hat? /Helena Mechlaoui SvD 21/10-12

Som vanligt spinner tankarna iväg. Här finns som vi alla vet ofattbart mycket viktigt att göra! Låt oss då göra det, genom att så långt det går prioritera tiden rätt. Undervisning kan och bör utvecklas. Den perfekta lektionen är en ständig jakt med oändlig potential. Undervisningen ska dels utvecklas genom beprövad erfarenhet (“prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många“, enligt Skolverkets definition), dels genom vetenskap.

Jag har tyvärr inte hittat så mycket forskning inom mina huvudämnens didaktik, men just kring Förintelsen kom faktiskt en avhandling 2010:  Att undervisa om det ofattbaraav Ylva Wibaeus. Avhandlingen ger ett konkret och lättillgängligt bidrag till att öka medvetenheten om vilken undervisning som kan tänkas fungera och vilken som sannolikt inte alls ger samma effekt, trots lika nedlagd tid i genomförande. Minst en pusselbit till yrkesspråket och lärares profession!

Professor Ingrid Carlgren var väldigt tydlig på konferensen Erfarenhetsutbyte Skolforskning 2012 förra veckan:

Inte sysslar forskande läkare med teorier om Botande. Nej, de undersöker vetenskapligt varsin liten, liten aspekt av den medicinska tillvaron. Med tillräckligt många pusselbitar får kåren en alltmer heltäckande bild. Jag är övertygad om att vi behöver se en pedagogisk variant av Genomprojektet, där man tog gen för gen och så småningom var framme vid hela DNA-strängen…

I lärarpanelen lyfter vi fram två avhandlingar inom Skolforskningsområdet som “Lärarnas Favoriter”varje kvartal. Våra kriterier är i princip:

  1. Relevant i och för den konkreta skolverkligheten
  2. Yrkesetiska värden: ger stöd, avför eller problematiserar
  3. Lättillgänglig, läsvänlig

Detta kvartal blev det två avhandlingar inom No-ämnet. Det fanns andra intressanta kandidater, men dessa gav i vårt tycke störst bidrag. Även om en del är gjort återstår som sagt väldigt mycket inom didaktiken att utforska. Ryktet säger att So-ämnets didaktik är på gång, jag hoppas verkligen det stämmer! En bra och allsidig So-undervisning anser jag lägger en mycket viktig grund för det demokratiska samhället. Satsar vi inte även här är vi illa ute!

Skolan och lärare har ett ansvar för vad som sker i klassrummet och de gör nog oftast så gott de kan. De försöker att ta tag i det som är möjligt, men skolan speglar inget annat än det som sker utanför och kan inte ensamt bära bördan när det gäller stora samhällsproblem. /Helena Mechlaoui, lärare

Forskningspropositionen kom i förra veckan. Nu vill vi också se lite action och konkreta prioriteringar på didaktisk forskning relevant för lärarkåren. Ovanpå det lite konkreta karriärtjänster för lärare, där i alla fall några lärare ges större möjligheter att vara delaktiga i framforskandet av nya pusselbitar. Till sist – men inte minst – måste vi också på allvar våga prioritera bland angelägna arbetsuppgifter så att alla lärare får möjligheter att faktiskt följa aktuell beprövad erfarenhet och färsk relevant skolforskning.

Apropå färsk skolforskning: vilka avhandlingar som kommer efter 1/10 önskar du att Lärarpanelen lyfter fram som Lärarnas favoriter

Kommentarer (2)

  1. Gertie Hammarberg Tersmeden skriver:

    Ett mycket viktigt inlägg Magnus! Jag håller med dig om att det handlar om att priorietera rätt och ständigt utveckla sin undervisning.

    Jag vill trycka på vikten av att reflektera kring det moraliska historiebruket och inte minst det Klas-Göran Karlsson kallar det ideologiska historiebruket. Vilka ofattbara händelser i historien väljer vi att lyfta fram och vilka tystas ner? Jag hade en ganska hätsk diskussion på min blogg för något år sedan om Forum för Levande historia och utställningen Middag med Pol Pot.

    http://lararegertie.blogspot.se/2010/11/stormen-kring-forum-for-levande.html

    Jag möter sällan elever som inte arbetat mycket med frågor som rör Förintelsen på flera olika sätt, men lika sällan upplever jag att elever finner kopplingar till andra folkmord eller tankar kring Förintelsens mekanismer och eventuella hot i framtiden. Om du inte redan läst dem så skulle jag rekommendera Ulf Zanders avhandling “Fornstora dagar, moderna tider – Bruk av och debatter om svensk histoira från sekelskifte till sekelskifte och Klas-Göran Karlsson Historia som vapen. Jag vet också att Christer Mattsson jobbar mycket med dessa frågor.

    • magnus skriver:

      Tack för tips!

      Bra att lärare engagerar sig i samhällsdebatten tycker jag. Det borde fler göra.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)