Dialog om Resultat – Verkstad eller Lärande?

BYx2KxeIAAAPi2XDenna vecka inleddes med Utbildningsvetenskapliga kommitténs årliga Resultatdialog. Ett antal forskargrupper träffas för att redovisa och diskutera sina fynd och sina metoder inom det breda fältet Utbildningsvetenskap. I plenum får vi lyssna till professor Keith Barton. Han talade mycket väl och mycket intressant om vikten av även beakta varje ämnes särskilda didaktik och frågor, belyst genom ämnet historia. Om man enbart nöjer sig med allmändidaktik/metadidaktik missar man lätt träden för all skog… För inte skulle någon läkare nöja sig med att enbart få kompetensutveckling i form av allmänna botandeteorier? Nej, vi är glada att kirurgen också har kontakt med aktuell forskning inom kirurgi, att onkolegen har koll på onkologmedicin i framkant osv.  Per Anders Strandberg från riksdagens utbildningsutskott redovisade även en rapport på temat hur skolan bättre kan ta tillvara på den kunskapsutveckling som faktiskt sker. I valbara seminarier erbjuds exempelvis:

  • BY3BDo0IMAAsDzhMöjligt att vända en skola i kris genom interna utvecklingsprocesser
  • Det fria skolvalet förefaller ha liten påverkan hur elever klarar sig – eller ökar klyftor?
  • Studenters tolkningar av genus och nation
  • Livskunskap – vad är det och hur uppstod det?
  • Konsten att identifiera dyslexi hos tvåspråkiga elever
  • Arbetsminnesträning hos elever med uppmärksamhetssvårigheter kan förbättra inlärning
  • Vad är det för läsförmåga som mäts i internationella test?

I fikapauser, lunch och på mingel erbjuds enkelt spontana möten, om man undrar över något som sagts och inte hann med att fråga under seminariet är det bara att kliva fram och fråga – jag har aldrig mött någon forskare som inte velat berätta om sitt arbete för en nyfiken lärare…

Allt är gratis och öppet för alla och envar. Man skulle kunna tro att det förutom forskarna och en och annan byråkrat och utvecklingsledare skulle vimla av nyfikna lärare, förstelärare, lektorer… Jag vet inte om de missat detta, eller haft skolledningar som prioriterat annorlunda eller om de själva prioriterat annorlunda. Ganska ofta finns ju där skäl till det – elever har rätt till sin undervisning. Men för att undervisningen i förlängningen ska hålla hög klass och som skollagen stadgar “vila på vetenskaplig grund” måste vi sluta se skolan enbart som en verkstad med en verksamhet som ska hållas igång.

BY3jTQvIQAAfAttEn lärande organisation som arbetar med bildning måste helt enkelt också på allvar arbeta med sin egen bildning och sitt egna lärande. Kollegial handledning i all ära, men ibland måste man faktiskt få lyfta blicken och vara en dag eller två på universitetet och på allvar dyka in i Utbildningsvetenskapen. Och det måste byggas in i organisationen och inte vara upp till den enskilda engagerade läraren som har tur att hamna hos en framsynt skolledare och huvudman.

De som inte var där kunde förstås delvis följa vad som händer på Twitter – #resultatdialog (som faktiskt trendade i Sverige under några få timmar). Men det är inte samma sak som fysiska möten – även om twitter också ger nya möjligheter att enkelt ta kontakt med kollegor och forskare liksom få veta vad som är på gång.

 

Kommentarer (3)

  1. Sören skriver:

    “Utbildningsvetenskapliga kommittén”! Men gudars. Finns det ens något sådant? Det är EN förklaring till att du inte träffade några lärare. En annan och viktigare är nog att lärarna om det hela äger rum en vardag befinner sig på sin arbetsplats. Trots inspiration och nytta var det tex inte alldeles självklart att jag istället för undervisning i Sollentuna bestämde mig för att ägna två arbetsdagar i veckan åt arbete i Uppsala med utformning nya nationella prov.

    Och “tvitter” . . . Tid till att i snuttifierad form ta del av (och delge) spontan, ja vadå? Information?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)