Dags att flytta?

Det fria skolvalets konsekvenser är flitigt debatterat och nu visar ytterligare en studie från universiteten i Stockholm och Uppsala att det fria skolvalet bidrar till en ökad segregation mellan elever med olika bakgrund. Medelklassföräldrar väljer bort de skolor som har en socialt och etniskt blandad sammansättning av elever.

Föga förvånande hakar Svenska Dagbladet på och ger, utifrån ett antal kriterier som till exempel föräldrarnas utbildningsnivå, handfasta tips till sina läsare vilka av Stockholms skolor som passar just dig och dina barn bäst.

Ämnet är alltså i högsta grad angeläget att studera och passande nog försvarade i torsdags två forskande lärare (som båda gått Göteborgs Universitets forskarskola för lärare (CUL)) sina avhandlingar med innehåll som tangerar dessa frågor.

På förmiddagen försvarades en avhandling som heter ”Tänka fritt – Tänka rätt” av Anna-Karin Wyndhamn, lärare från Göteborg. I avhandlingen diskuterar Anna-Karin om varför skolan till största delen handlar om att reproducera kunskap och inte så mycket om att kritiskt granska och reflektera. Framför allt saknas detta på de yrkesförberedande programmen vilket i förlängningen kan bli ett demokratiskt problem, menar Anna-Karin.

Den andra avhandlingen för dagen är skriven av göteborgsläraren Mats Widigson och behandlar elevers resa från boende i miljonprogram till högskoleprogram. Ett av resultaten i avhandlingen är att likvärdigheten har minskat i svensk skola. Vi vet sedan tidigare att socioekonomisk status, kön och etnicitet förklarar mycket av snedrekryteringen till högskolan. Widigson menar i sin avhandling att även platsen där du bor har stor betydelse. Stadsdelens negativa status skapar barriärer som gör att elever från dessa områden inte ser universitetsstudier som ett realistiskt alternativ. Vi har ett system med många val vilket leder till att segregationen ökar och att likvärdigheten därmed minskar. De elever i Mats avhandling som lyckats gå från miljonprogramsområden till högskolan har alla det gemensamt att de har föräldrar som tidigt avkodat systemet.

”Agentskap”, kallar Mats de personliga egenskaper och den drivkraft de elever har som lyckats att ta sig vidare till högre studier. Men också lärare har ”agentskap”, vilket innebär att lärare har stor möjlighet att påverka och kan göra stor skillnad i unga människors liv. Men då måste lärare få möjlighet till detta. Det är särskilt viktigt i förorten, menar Mats. Kanske skulle lärare i förorter få arbeta 80 % och ägna resten av tiden åt skolutveckling?

Det fria skolvalet har nu funnit i snart 20 år. Det infördes för att det skulle minska segregationen, men det har nu alltså visat sig ha en direkt motsatt effekt. Kanske dags att lyssna på vad forskningen säger?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)