Tankar om forskningen i skolan

Innan påsk läste jag Håkan Löfgrens avhandling ”Det sitter inte i väggarna – Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete”.

”Med begreppet lärares yrkesidentiteter avses i avhandlingen en pågående process där individer i samspel med andra konstruerar sina idéer om hur de är, eller vill vara, hur de gör som lärare samt hur de förstår sitt arbete och sin plats i samhället”… (s 17)

”Jag menar att det kan vara en god sak att lyssna till och lyfta fram lärares olika sätt att vara lärare i en tid då många vill vara med och definiera yrket (se till exempel Liedman, 2011). Att påvisa olikheter är därmed ett annat, mer direkt sätt att försöka få syn på olika berättelser om yrket och motverka likriktning.” (s 71)

Den gav en del intressanta perspektiv men jag kände mig inte säker på vad den hade att ge rent konkret. Med lite perspektiv på tillvaron kan jag dock konstatera att jag refererat till denna avhandling vid flera tillfällen och också fortsatt tänka på Löfgrens fynd och slutsatser. Sitter det i väggarna? Knappast. Men ändå kan en skolkultur, eller en arbetslagskultur, leva kvar långt efter att individerna som en gång formade den har lämnat byggnaden. Parallellt sker dock alltid utveckling i någon riktning:

”Studerar man utbildning och undervisning ur ett makroperspektiv – på rejäl distans – finner man rejäla empiriska belägg för reproduktionsteoriernas giltighet. Men dyker man in i systemet kan man se hur människorna lever och handlar och prövar betingelserna för sin verksamhet” (s 39)

”Återberättandet av de institutionella minnena blir därmed en del i lärarnas argumentation för sitt sätt att vara lärare här och nu, på ett sätt som inte konserverar en historia utan istället öppnar för olika berättelser och identiteter. Det sitter med andra ord inte i väggarna utan i lärarnas berättelser.” (s 283)

”Den samlade bilden av lärarna och deras arbete som framträtt i arbetet med denna avhandling visar en kompetent och kunnig grupp yrkesmän och kvinnor som trots en hel del motvind strävar på för att uppfylla ett uppdrag som de betraktar som viktigt. Det finns en slående kraft och engagemang för en stor mängd frågor som bör betraktas som centrala för svensk skola oavsett vilken läroplan som konsulteras.” (s 265)

Tips: såhär läser du en avhandling på en halvtimme!

RECLAIM THE SCHOOLS!

Aprilskämt?

Från och med vårterminen 2013 kommer alla nationella prov, oavsett ämne och skolform, att upphöra. Entydiga forskningsresultat gör bedömningen att den svenska skolan har nått maximal likvärdighet i och med att ny kursplan och ny betygsskala trätt i kraft från i juli 2011

Våren är de Nationella Provens härliga och glada tid. Full av entusiasm arbetar varje lärare med introduktion, genomförande och bedömning, glatt påhejad av kollegor som villigt tar sig an, inte bara sina egna välplanerade och mot målen avvägda lektionspass, utan även ”NP-lärarnas” dito, så att denna lärarkategori frigörs från sitt dagliga pensum och kan använda den reglerade arbetstiden till rättning och sambedömning. Fungerar inte det på varje skola?  Räcker inte tiden till? Tar bedömning och dokumentation av NP i Svenska B sammanlagt mer än 120 minuter för varje elev att göra? Ska de muntliga proven om ca 10 min för varje elev vara genomförda och resultaten graderade i en tiogradig skala före 24 april då läsförståelsen genomförs nationellt?  Vilket datum är det idag? När börjar påsklovet? Har övertiden tagit slut?

Snubblade över Helena Korps kioskvältare: ”Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion” från 2006, när jag följde Johans uppmaning i förra bloggen om att kolla ”Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför” av samma författare.

2006! Fotbolls VM i Tyskland. Italien vinner efter stor straffdramatik.Någon får på skallen. Lpo 94 hade då redan spelat i minst en halvlek.(90 min=17 år). Vunnit och förlorat. Det var tider det! Utvecklingssamtalen satt som en smäck. Zlatan värvas till Inter för 24.8 miljoner euro lagom till skolan började i augusti.

 Frågan om hur de nationella proven används som stöd för en likvärdig betygssättning är fortfarande lika aktuell inte minst genom nya kursplaner i såväl grundskola som gymnasieskola och det implementeringsarbete som återstår. Vilken forskning belyser Lgr 11 och Gy 11 om tolv år? Kommer åtgärdsplanerna äntligen att vara kvalitetssäkrade?

I ”Svensk forskning om bedömning. Svensk forskning om bedömning i ljuset av internationell forskning” som publicerats av Vetenskapsrådet  2010” (också fr Skolverkets hemsida)konstateras att  studier som undersöker hur praktik, politik och forskning integrerar finns det inte för många av! Läser att bedömning ska betraktas som ett av de system genom vilket utbildningen signalerar vilken kunskap som är viktig och hur kunnighet kan kommuniceras och synliggöras.

Att bedöma eller bedömas. Det är frågan.

Glad påsk iaf!

Katarina