Arkiv för februari, 2012

onsdag, 29 februari, 2012

Vad vi vet om skicklig läs- och skrivundervisning?

De allra flesta barn lär sig läsa och skriva på en basal nivå utan några större lärarinsatser, det är i alla fall min beprövade erfarenhet. Jag är övertygad om att för 50-75% av eleverna spelar det inte så överdrivet stor roll vilken lärare de har, eller vilken metod läraren tillämpar – de lär sig trots allt läsa oavsett. MEN för den sista delen av elever spelar det å andra sidan väldigt stor roll vilken lärare de har, vilka metoder läraren behärskar och de vägval som görs. För att komma över den basala nivån och komma vidare i sin läsning spelar också lärarens kompetens stor roll. Detta har jag erfarit, känt, tyckt och tänkt, i kraft av att ha varit lärare i över tio år. Jag fann även forskningsstöd i flera avhandlingar, som ex Elisabeth Frank och Ulla Damber.

Sista kvartalet 2011 kom så även Tarja Alatalo med sin avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 Om lärares möjligheter och hinder. Alatalo lyfter tydligt fram en del kompetenser som behövs och visar också delvis hur dessa kan tillägnas. Avhandlingen är lättläst – med en vettig lässtrategi tar det inte mer än någon timme att komma igenom de för en lärare centrala avsnitten. Ett extra plus är att disputationen finns på webben! Disputationer är ofta bra kompetensutveckling, där opponenten i powerpoint förklarar vad avhandlingen handlar om på 1,5h. När disputationer publiceras på nätet kan man inte ens skylla på att de krockar med ens undervisning… Det har hänt en del här på de fem år jag följt skolforskningen – förr hade universiteten svårt att ens lyckas prestera ett abstract på nätet! Jag är övertygad om att det är viktigt att vi finner ett närmande mellan lärarpraktiken och skolforskningen. Jag tycker också Alatalo ger en del tydliga puckar till lärarutbildningen.

Sedan måste man förstås också inse att det är skillnad på doktorsavhandling och en ledarspalt i kvällstidning, liksom på evidens och en enskild forskningsstudie. Många är överens om att det idag forskas för lite på skolan och inom skolan. Förslag finns på statligt center för detta, vi får väl se var det landar. För om skolforskningen inte håller måttet rent vetenskapligt får den förstås inte heller något reellt värde.

Människor lär även i framtiden vara beroende av god kompetens i läsning och skrivande. God läs- och skrivundervisning är här en förutsättning. Oavsett dator åt alla eller inte. Tack Alatalo för ditt konkreta bidrag! Må det komma många fler. Må även lärare utveckla en ödmjuk orubblighet för såväl lärarvardag som skolforskning.

/Magnus

 

tisdag, 21 februari, 2012

Ropen skalla – dator till alla! Är det riktigt klokt?

Arbetar du på en 1:1 – skola? Sannolikheten för det är hög.  I över två tredjedelar av kommunerna i Sverige pågår det nu 1:1-projekt av olika dignitet. Vissa kommuner satsar stort och köper in laptops eller surfplattor till alla elever i såväl förskolan som i grund-och gymnasieskolan, medan man i andra kommuner tar det lite lugnare och börjar med att testa i några få pilotskolor.

Som ett brev på posten (?) kommer i kölvattnet av dessa stora investeringar frågorna om det verkligen är vettiga satsningar. Är det klokt att investera i teknik för hundratusentals kronor utan att veta vad man får för pengarna? Eller ska vi satsa på BYOD?
Mitt eget forskningsprojekt har handlat om Falkenbergs första år med En till En och ger till en del svar på frågan, men säger övrig forskning?

Låt oss titta på argumenten för satsningarna på IT i skolan:

Det vanligaste argumentet är att skolan måste hänga med i utvecklingen och att skolan måste förbereda eleverna för ett digitaliserat samhälle. Det är väl gott så, det argumentet köper jag. Inte vill vi att våra elever ska komma ut på arbetsmarknaden med en griffeltavla i högsta hugg?  Eller vad tycker Björklund? Detta argument stöds av internationell forskning. De elever som arbetar i 1:1-miljöer får en hög digital kompetens, vilket också visar sig i argument nummer två.

Det andra skälet till att skolan ska förse eleverna med en personlig dator är att man vill minska eller rentav utplåna den digitala klyftan mellan de som kan använda datorn som ett redskap för lärande och de övriga. Här har skolan en viktig uppgift. Ännu ett argument som jag kan sympatisera med och som forskningen också stöder.

Det tredje och kanske viktigaste argumentet handlar om kunskaper. Skolan främsta uppgift är ju trots allt att fungera som en plats där alla elever får en möjlighet att lära sig så mycket som möjligt. Förbättrar datorn lärandet?

Här är forskningen inte lika glasklar i sina slutsatser. Det finns forskning som visar på signifikant förbättrade resultat, men det finns också annan forskning som är mer försiktig i att peka ut 1:1 som ett säkert sätt att förbättra elevernas betyg. Det vi kan vara helt säkra på, och som också John Hatties forskning visar, är att det inte hjälper med att fylla klassrummet med läsplattor och bärbara datorer om inte lärarna vet hur man ska använda dem i undervisningen.

Slutsatsen blir alltså även i denna fråga att läraren är den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt lärande i klassrummet, och för att lärarna ska ha en möjlighet att leva upp till dessa nya krav krävs det fortbildning!

// Martin T

fredag, 10 februari, 2012

På spaning efter postmodernismens nya. meningsfulla, gränsöverskridande, kreativa pedagogik

Betygsstressen över den nya bedömningsskalan har visserligen lagt sig, men en lång väntan på ”Allmänna råd om IUP och skriftliga omdömen” från Skolverket verkar bli ännu längre och sömnlösa nätter lär väl vänta. Utvecklingssamtalen för våren drar snart igång och alla, många skriftliga omdömen ska ner i lärplattformens digitala verktygslåda för att transformeras till nya IUP: er. Tur att man får sätta fokus på entreprenöriell pedagagogik et t tag.
Åsa Falk Lundqvists lätt provocerade artikel ”Entreprenöriell pedagogik – varför det? i Grundskoletidningen, nr 6 2011, vars hela nummer handlar om entreprenörskap, vänder bilden av skolan upp och ner. Som läsare och lärare kan man inte köpa alla förklaringsmodeller om hur dagens skola fungerar, men författaren skruvar ändå många bollar rakt i krysset. Hon talar bl a om lärandestrategier, förhållningssätt och ledarskap i klassrummet som alla lärare har åsikter om.
Entreprenöriellt lärande är ett påforskat område och senast våren 2011 kom Annica Otterborg, Högskolan i Jönköping, ut med en avhandling med titeln Entreprenöriellt lärande Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande. Kolla pp:n som ger en utmärkt genomgång. Otterborg tar fasta på teambuilding och lära i olika sociala praktiker.
Entreprenöriellt lärande – är det inte det där med att starta nya företag? Nej, inte främst. Kanske i inledningsfasen, men inte längre. Begreppet kan synas vara svårt att definiera och vem har tolkningsföreträde? Otterborg har en och jag hittade en liknande i Grundskoletidningen:
Ett undervisningsprojekt där kunskapen sätts i ett sammanhang och de lärande- elever och lärare- drivs mer av inre än yttre motivation och inbegriper ett aktivt samarbete med aktörer och mottagare utanför skolans värld. Det bästa är ändå, som Eva Leffler och Erika Åberg skriver, att allt hänger ihop!
”Entreprenöriellt lärande” och ”Lärande för hållbar utveckling” går sida vid sida, hand i hand. Forever!
Katarina