Tankar om forskningen i skolan

Vem har sagt följande i veckan som gick:
”Det är svårt att uttala sig om siffrorna på en generell nivå men de här åren har naturligtvis präglats av återhållsamhet. Jag utgår från att alla kommuner har försökt handskas med …….
på ett långsiktigt och förståndigt sätt”

Är det:
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström som uttalar sig om verksamhetsnära forskning i skolan

Utbildningsminister Jan Björklund som uttalar sig om varför så få lärare ägnar sig åt forskning i tjänsten

F d utbildningsminister Göran Persson som uttalar sig om varför för många kommuner inte satsar på forskning som en del av verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring.

Sug på den julkaramellen en stund!

Skolan och skolans resultat är i fokus just nu. Hur kul blir det på en skala att se det sista programmet om ”Världens sämsta skitskola” kvällen före julafton? Lite synd att första delen gjordes förra halvåret när den nya läroplanen stod för dörren och analysen av respektive skolors och kommuners resultat gäller gamla betygsskalan, som har ett faktiskt bäst före datum. (Stackars Eskilstuna!)
Man kan ju undra hur många lärare:
• som står i kö för att börja djupintervjua de elever som nu går i femman och som får sina första betyg i december 2012 och analyserar deras resultatutveckling till och med det år de slutar den nya gymnasieskolan;
• eller följer kollegorna i mellanstadiet som inte satt betyg sedan förra århundradet och hur kommuner arbetat som har satsat 104 timmar eller mer på kompetensutvecklingsinsatser för den här gruppen;
• eller undersöker hur kommunerna x, y och z i sitt huvudmannaskap för skolan genomför och kvalitetssäkrar arbetet med den nya betygsskalan och de tillhörande kriterierna så att eleverna får en likvärdig bedömning
Vill man ta del av forskning om DET SOM ALLA PRATAR OM nämligen enskilt drivna skolor ur olika aspekter så kolla Anders Fredrikssons avhandling ”Marknaden och lärarna” och Jenny Kallstenius ”De mångkulturella innerstadsskolorna”
Alla vi som gillar ett statligt huvudmannaskap för skolan läser förstås ”Professionens problematik” av Johanna Ringarp hela härliga helgen

Rätt svar är förstås:
Ingela Gardner Sundström – en riktig luring alltså.
Läst i Tidningen VISION, nr 8 2011.
Avtalsrörelsen 2012 är verkligen på G
Katarina Larson

Vi är åtta lärare, varav fyra är med på denna blogg, som gemensamt utser ”Lärarnas favoriter” bland aktuella avhandlingar inom skolforskningen. Favoriterna lyfts upp i Magasin 360, på Skolporten och i andra sammanhang. Det är en grannlaga uppgift då det kommer mer och mer som är intressant och relevant för lärare. Att det ska vara viktigt, intressant och relevant för verksamma lärare är förstås vårt huvudfokus. Skolforskning behöver inte vara och göras svårtillgänglig, det går ofta att ta till sig en avhandling på mindre än en timme.

Mina kriterier för att utse en lärarfavorit bland avhandlingarna är (i fallande ordning):

• Relevant i och för den konkreta skolverkligheten
• Yrkesetiska värden: ger stöd, avför eller problematiserar
• Lättillgänglig, läsvänlig

Vi nagelfar inte den akademiska validiteten utan förutsätter att akademin gjort sitt jobb innan och vid disputation – har avhandlingen blivit godkänd av utsedd betygsnämnd måste vi kunna lita på att det som står i den äger akribi, validitet och reliabilitet. Vi bedömer avhandlingens vikt utifrån vad den kan tänkas ge en samlad lärarkår, i form av nytta, perspektiv, yrkesspråk, belägg respektive avfärdande.

Detta sista självande kvartal är det 23 avhandlingar att välja bland. Två eller tre favoriter ska utses. Avhandlingarnas ämnen spänner vida kring, från det lilla till det stora, från det konkreta till det politiska.

Här är några av de avhandlingar jag just nu funderar mest kring. Jag tar tacksamt emot kommentarer, frågor, funderingar, synpunkter från andra lärare som önskar vara med och påverka genom att medverka:

• Helena Persson, Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9. Känns mycket konkret, relevant, även för So-ämnen och för övriga ämnen och i alla åldrar, användbar och ger bra perspektiv på tillvaron.
• Tarja Alotalo, Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Även denna känns högst konkret, relevant, användbar och ger även en del till den viktiga lärarutbildningen. Att disputationen finns att titta på via nätet är ett extra plus för tillgängligheten. Man kan notera att flera universitet för fem år sedan, när vi började utse lärarfavoriter, ofta inte ens lyckades få ut abstract i digital form…
• Åse Hansson, Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet, har redan väckt en del välförtjänt uppmärksamhet. Det hon kommer fram till kanske inte är något revolutionerande – det behövs duktiga lärare som har en strukturerad undervisning – men dock, klart viktigt och relevant.
• Maria Rönnlund, Demokrati och deltagande: Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv, ger onekligen perspektiv på skolans demokratiska fostransuppdrag, utifrån den formella delen.
• Anna Forssell, Skolan som politiskt narrativ, är kanske inte den för den konkreta undervisningen mest relevanta, men hur de politiska berättelserna gestaltas ger ändå ett spännande perspektiv på skolan och bidrag till den viktiga skoldebatten.
• Fredrik Sjögren, Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan, tycker jag också var intressant som perspektiv, den ger också en del att resonera kring yrkesetiskt och utifrån lärares ”ödmjuka orubblighet”.
• Frida Rudolphi, Inequality in Educational Outcomes: How Aspirations, Performance, and Choice Shape School Careers in Sweden, har ett angeläget ämne och kan ge en del perspektiv på tillvaron även om den kanske inte är så konkret i lärarvardagen.
• Terese Glatz, Parent’s reactions to adolescents’ problematic behaviors: how, when and why?, går till botten med något så relevant och viktigt som föräldrareaktioner. Om jag bara bodde i Örebro hade jag absolut åkt till disputationen – alltsomoftast innebär den att opponenten i powerpointform presenterar avhandlingens innehåll på 1,5h.

Nå, vilka av dessa, eller kvartalets andra avhandlingar skulle du som är lärare vilja se som Lärarnas favoriter?