17 maj, 2012

Learning Study – varför och hur?

Learning Study har varit i ropet en tid nu. Minst en avhandling om området har blivit till lärarfavorit i Magasin 360. Som alltid när det anländer nya frälsningsläror till skolan tror jag nyfikenhet på det nya parat med sund skepticism och ödmjuk orubblighet kan vara en klok hållning. I måndags var jag på Forskningskonvent. Bland deltagarna fanns forskare, lärare, skolledare, politiker och olika slags byråkrater. Storföreläsningar blandades med seminarier, mingel och debatt. Ömsom vin, ömsom vatten. I synnerhet debatten kunde återigen konstatera att alla är överens om att det behövs mer och bättre skolforskning, med mer relevans och förankring i lärarvardagen – trots detta lyser de konkreta förändringarna närmast med sin frånvaro.

En sak som dock fastnade var professor Ulla Runessons föreläsning om Learning Study: Vad görs möjligt att lära i klassrummet? Här lite spontana anteckningar, varav en del även presenterades live och blev en intressant sidodiskussion i det vidgade kollegietTwitter

Trots gemensam planering, upplägg och stoff lyftes olika aspekter fram i studiet av undervisningen av olika lärare, vilket utgjorde möjlighet att lära olika saker.

Lärandeobjekt=det kunnande, den förmåga, den färdighet som lärs och som man vill utveckla. Obs! Lärandeobjekt är inte detsamma som lärandemål.

Ibland/ofta sammanblanda Lesson study och Learning Study:

Lesson study

  • Japansk forskartradition med långa anor
  • Cyklisk process av planering, genomförande, utvärdering, revidering
  • Kollegialt lärande
  • Kan ha olika syften och fokus
  • Ingen explicit teori

Learning Study

  • Cyklisk process av planering, genomförande, utvärdering, revidering
  • Kollegialt lärande
  • Fokus: lärandeobjektet
  • Variationsteori

Såhär går en Learning Study till, rent konkret (som jag uppfattat det hela):

  1. Man undersöker och definierar vad det innebär att kunna något
  2. Man undersöker elevernas faktiska kunnande utifrån ovanstående definition
  3. Man gör antaganden om vad som är kritiskt för elevernas lärande och prövar dessa i klassrummet.
  4. Man undersöker elevernas faktiska lärande/kunnande utifrån definitionen ovan. Analys/antagande av Vad som faktiskt gör skillnad för elevernas lärande?
  5. Upprepa steg 2-4.

Learning study’s tre hörnstenar varur man prövar och identifierar kritiska aspekter:

  • Elevernas förståelse
  • Ämnesinnehållet
  • Undervisningen

Variationsteori används som ett hjälpmedel för att designa undervisningen, utifrån principen ”för att kunna särskilja en aspekt, måste den varieras”. Genom att öppna för en variation av aspekten i fråga skapas möjlighet till urskiljning, dvs till att lära.

Det är skillnad på att göra, erfaraupptäcka respektive lära. Det räcker förstås inte att låta eleverna erfara, det är inte alls säkert att de lärt sig. Flertalet elever som får frågan

Vilket glas med vatten dunstar snabbast?

  • det som står i kylskåpet
  • det som står ute i rummet
  • det som står under en stark lampa

Svarar helt rätt att det är det sistnämnda. MEN när man i studier följt upp deras tänkande bakom svaret angav många elever ljuset och inte värmen som orsak… 

Att observera är att variation inte ska utläsas att man varierar undervisningen för att det ska vara omväxling. Variation handlar istället om att man varierar en kritisk aspekt så att den blir synlig och därmed möjligt att lära. Det handlar om ett utvecklat sätt för lärare att tänka och tala om undervisning och lärande. Det måste vara långsiktigt – men ger också långsiktiga effekter.

Vilket behov möter Learning Study:

Att få gå på djupet med att samtala om och förbättra sin undervisning, genom att se vad ens undervisning åstadkommer respektive inte åstadkommer. Därmed får man bättre verktyg att pröva vad man kan göra åt elevers svårigheter att lära. Det handlar om undervisningens återkomst och lärarens betydelse.

Learning Study behöver, enligt efterföljande diskussion, inte bygga på att extra medel tillförs – det kräver dock att arenor skapas för att diskutera ämnesundervisning och att den kompetensutvecklingstid som faktiskt finns i avtal används till just detta och inte till att administrera eller packa kartonger… Ämneslagens återkomst?

Stöd för detta finns även i Lärares yrkesetik:

Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning

  • bedriva och utveckla sitt arbete utifrån såväl vetenskap som beprövad pedagogisk erfarenhet
  • ta ansvar för att utveckla sin kompetens för att kunna bedriva god undervisning och följa den yrkesmässiga och vetenskapliga utvecklingen inom sitt yrkesområde
  • ta ansvar inte bara för att eleverna lär, utan också för vad de lär

Jag säger inte att Learning Study är ett undermedel som kommer att frälsa skolan och göra allting bra. Men det låter onekligen som att det i många fall kan tillföra viktiga pusselbitar till framtida elevers kunskapstillväxt. Enligt John Hatties Synligt lärande är också att lärare analyserar sin undervisning tillsammans en väldigt stark framgångsfaktor. Sätt undervisningen i centrum! God undervisning kräver god planering, uppföljning och vidareutveckling. Allt detta kräver kompetens, tid, fokus och kraft. Rensa bland uppgifterna nu!

/Magnus

Andra om Learning Study: Lärande Bedömning / Pedagog Stockholm, Höör – Tänk Variation!,  Anna-Karin Frisk (SoS) , ÖpedagogenMona Holmqvist (UR, föreläsning), Skolverket, Karlstad universitet, Åsa Lyrberg (mot lic), Academedia – Fenestra skola,

 

Skriv ut
12 maj, 2012

Skolan och sociala medier

Häromkvällen, efter att det dagliga rutinerna kring middag, barnprogram, tandborstning och sagoläsning var avklarade, satt jag i soffan med surfplattan i handen och ägnade mig åt ett fenomen som jag tror att många känner igen: slösurfandet.

Av en händelse stötte jag på denna artikel: http://ajour.se/bilden-som-pekar-ut-generationsklyftan-pa-natet/

Den handlar om en äldre man som besöker Aftonbladet.se. Då han samtidigt är inloggad på facebook får han upp en ruta om att han kan kommentera Aftonbladets artiklar varpå han börjar skriva kommentarer om att han inte önskar delta i kommentarsfälten.. Se screenshots nedan:

Det som gör exemplet ovan roligt är att Lars-Henrik inte fullt ut förstått hur den teknik han använder fungerar. Exemplet illustrerar en kunskapsbrist. I artikeln jag länkade till skriver man:

Det handlar så klart inte först och främst om en generationsfråga, utan en kunskapslucka där det blir en pedagogisk utmaning att förklara för några få det som är självklart för de flesta. Hur gör man övergången, informationen enkel för den som är helt ovan?

De frågställningarna är viktiga, dessutom är inte steget till skolans värld speciellt långt. Den nya tekniken betonas allt mer i skolans styrdokument och det förändrade digitala landskapet erbjuder nya möjligheter till lärande men reser samtidigt såväl epistemologiska som praktiska och organisatoriska frågor. Vad innebär detta för lärarens vardag och hur påverkar det lärares uppfattningar om sig själva? Den typen av frågor har Niclas Ekberg sökt besvara i en nyutkommen avhandling med titeln ”Lärares möten med sociala medier”. Det är en mycket intressant bok som lärare på alla nivåer i skolan kommer ha stor glädje av. Ett mycket intressant ämne, tydlig struktur och oklanderlig timing gör detta till den, enligt min mening, mest läsvärda avhandlingen hittills i år. Som vanligt går det att ladda ned avhandlingen i sin helhet på Skolportens webbplats. Oavsett hur van du är att hantera ny teknik och sociala medier kommer du att uppskatta denna bok.

Till sist: det är med ett bistert småleende i mungipan som jag konstaterar att Lars-Henrik i exemplet ovan fullständigt utklassar de antal ”gillanden” som jag brukar få på mina blogginlägg. Kanske är det tur att jag inte har något konto på Facebook..

/Johan

Skriv ut
5 maj, 2012

Skolkultur i väggarna!!

För en tid sedan fick jag välja: magnetkameraundersökning på ett vanligt stort sjukhus eller hos ett litet outsourcat företag. Jag valde företaget eftersom det låg bra till. Jag hittade dit, det såg ut som ett kontorslandskap och inte som ett sjukhus, och så blev jag inkommenderad i den bullriga och trånga magnetkameran. Ingen sa sitt namn, ingen tittade mig i ögonen, det kom inga milda förklaringar om undersökningen, men den blev korrekt genomförd. Jag tänkte, så här skulle det aldrig gått till på det riktiga sjukhuset. Personalen kan nästa vecka lika gärna arbeta med paketlogistik eller miljöundersökningar i samma lokaler. Det fanns liksom ingen vårdsjäl. Väggarna och människorna verkade höra hemma någon annan stans än i vårdkulturen.

Jag gillar precis som Magnus Håkan Löfgrens avhandling väldigt mycket. Lärare skapar skolkultur genom sina berättelser. Löfgren skriver att det inte sitter i väggarna. Sant, men kultur ska och måste sätta sig i väggarna tycker jag. En så komplex verksamhet som läraryrket kan bara läras ut genom erfarenhet och kulturöverföring från generations till generation. I lärarpanelen har vi genom åren läst många avhandlingar om yrkesidentitet, lärarprofession, lärstilar, yrkesspråk och yrkesetik.

Nu vill socialdemokraterna starta ett forskningsinstitut för lärande. Man vill stärka samordningen mellan forskning och lärande. Bra tänkt!

Ett område som det eventuella institutet kan satsa på, och som utvecklar en god skolkultur, är att titta på lärarkompetens. Detta är bl a gjort inom läs- och skrivforskning.  Hur gör de duktigaste lärarna? Till synes inget  särskilt,  ”they were so masterful classroom managers that classroom management was hardly noticable” (Presley 1997). Expertkunskap är i hög grad erfarenhetsbaserad men den går att identifiera och förmedla. Flera avhandlingar (Gustafson, Stolpe Segolsson,  Gustavsson m fl) det senaste åren har visat det.  Det är ”bara” att organisera spridning av forskningen. Och det är inte så bara det…

Löneupprop i all ära och nu får ni bli arga, LR får slänga ut mig men jag tar ändå risken: Att vi lärare kämpar för att få tid, redskap och möjlighet att utveckla en bra skolkultur är en långt viktigare facklig fråga än lönen.  Ge oss mer och reglerad tid till fortbildning  (planering och utvärdering av verksamhet är inte fortbildning), bättre möjligheter till att driva forskningsprojekt och bättre anknytning till högskolorna. Heja professionen!/Johanna

Skriv ut
20 april, 2012

Skolkultur i väggarna?

Innan påsk läste jag Håkan Löfgrens avhandling ”Det sitter inte i väggarna – Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete”.

”Med begreppet lärares yrkesidentiteter avses i avhandlingen en pågående process där individer i samspel med andra konstruerar sina idéer om hur de är, eller vill vara, hur de gör som lärare samt hur de förstår sitt arbete och sin plats i samhället”… (s 17)

”Jag menar att det kan vara en god sak att lyssna till och lyfta fram lärares olika sätt att vara lärare i en tid då många vill vara med och definiera yrket (se till exempel Liedman, 2011). Att påvisa olikheter är därmed ett annat, mer direkt sätt att försöka få syn på olika berättelser om yrket och motverka likriktning.” (s 71)

Den gav en del intressanta perspektiv men jag kände mig inte säker på vad den hade att ge rent konkret. Med lite perspektiv på tillvaron kan jag dock konstatera att jag refererat till denna avhandling vid flera tillfällen och också fortsatt tänka på Löfgrens fynd och slutsatser. Sitter det i väggarna? Knappast. Men ändå kan en skolkultur, eller en arbetslagskultur, leva kvar långt efter att individerna som en gång formade den har lämnat byggnaden. Parallellt sker dock alltid utveckling i någon riktning:

”Studerar man utbildning och undervisning ur ett makroperspektiv – på rejäl distans – finner man rejäla empiriska belägg för reproduktionsteoriernas giltighet. Men dyker man in i systemet kan man se hur människorna lever och handlar och prövar betingelserna för sin verksamhet” (s 39)

”Återberättandet av de institutionella minnena blir därmed en del i lärarnas argumentation för sitt sätt att vara lärare här och nu, på ett sätt som inte konserverar en historia utan istället öppnar för olika berättelser och identiteter. Det sitter med andra ord inte i väggarna utan i lärarnas berättelser.” (s 283)

”Den samlade bilden av lärarna och deras arbete som framträtt i arbetet med denna avhandling visar en kompetent och kunnig grupp yrkesmän och kvinnor som trots en hel del motvind strävar på för att uppfylla ett uppdrag som de betraktar som viktigt. Det finns en slående kraft och engagemang för en stor mängd frågor som bör betraktas som centrala för svensk skola oavsett vilken läroplan som konsulteras.” (s 265)

Tips: såhär läser du en avhandling på en halvtimme!

RECLAIM THE SCHOOLS!

Skriv ut
11 april, 2012

Vad pratar man egentligen om på forskarkonferenser?

Jag fick för ett par veckor sedan möjligheten att delta i en internationell forskarkonferens. ”SITE – 2012”, vars huvudtema var IT i lärarutbildningen. Konferensen ägde rum i Austin, Texas – ”the weird city” – och visade sig vara ett eldorado för oss som är intresserade av IT och skolfrågor. 1200 deltagare från 50 länder och över 1500 olika presentationer. För er som inte deltagit i liknande tillställningar så kan det kanske vara intressant att veta att det är mycket speciella förhållanden och kräver sin planering.
En vecka med fyra dagliga 90-minuterssessioner. Varje session hade 14 parallella seminarier med tre forskarpresentationer i varje. Till det ska läggas dagliga keynote-talare och flera symposier/debatter…
Som ni förstår gäller det att ha tungan i rätt mun, läsa programmet noggrant och försöka att plocka russinen ur den enormt intressanta och välsmakande forskarkakan.

Låt mig ta några exempel: ”ICTs and Teacher Education – Global Trends and Challenges” – där Marian Patru från Unesco visade med all önskvärd tydlighet att, trots att premisserna ser olika ut, brottas man världen över med liknande problem när man vill integrera IT i lärarutbildningen. Lärarutbildningen, som man vill ska ligga i framkant av utvecklingen, släpar ofta efter och det är i själva verket ute i skolorna det stora och intressanta utvecklingsarbetet sker. Ett annat exempel är föreläsningen där Larry Johnson från Horizon Report påminde oss om hur tekniken med ojämna mellanrum gör sitt intåg i skolan, och alla inbillar sig att det ska revolutionera undervisningen. Men oavsett vad alla teknikdeterminister förfäktar, så kan inte tekniken i sig förändra undervisningen. Det är det lärare som gör.
Johnson exemplifierade också ur den senaste Horizon-rapporten och varnade för hur eftersläpningen inom utbildningen kan vara förödande; ”Our strategic planning is based on a world that no longer exists”.

Det ämnesområde som tilldrog sig flest forskarpresentationer (över 80 olika) under veckan (däribland min egen) var den teori/ramverk som kallas TPACK . Denna teori som bygger på Schulmans (Shulman, 1986) teorier om vad som egentligen ryms i begreppet lärarkompetens. Shulman menade, enkelt uttryckt, att det som utmärker en specifik lärarkompetens är förmågan att integrera ämneskompetensen med en den pedagogiska kompetensen.

Källa: http://tpack.org

I TPACK har Mishra & Koehler lagt till ”teknisk kompetens” till Shulmans idéer. Att förstå vad som krävs av en lärare i en tid av digitalisering och teknikskifte anser de är en oumbärlig pusselbit i en modern lärares kompetenskarta. Värt att fundera på.

Slutligen vill jag meddela att de har enormt stora Frozen Margaritas i Texas. But that’s another story…

Skriv ut
1 april, 2012

Aprilskämt?

Aprilskämt?

Från och med vårterminen 2013 kommer alla nationella prov, oavsett ämne och skolform, att upphöra. Entydiga forskningsresultat gör bedömningen att den svenska skolan har nått maximal likvärdighet i och med att ny kursplan och ny betygsskala trätt i kraft från i juli 2011

 

Våren är de Nationella Provens härliga och glada tid. Full av entusiasm arbetar varje lärare med introduktion, genomförande och bedömning, glatt påhejad av kollegor som villigt tar sig an, inte bara sina egna välplanerade och mot målen avvägda lektionspass, utan även ”NP-lärarnas” dito, så att denna lärarkategori frigörs från sitt dagliga pensum och kan använda den reglerade arbetstiden till rättning och sambedömning. Fungerar inte det på varje skola?  Räcker inte tiden till? Tar bedömning och dokumentation av NP i Svenska B sammanlagt mer än 120 minuter för varje elev att göra? Ska de muntliga proven om ca 10 min för varje elev vara genomförda och resultaten graderade i en tiogradig skala före 24 april då läsförståelsen genomförs nationellt?  Vilket datum är det idag? När börjar påsklovet? Har övertiden tagit slut?

Snubblade över Helena Korps kioskvältare: ”Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion” från 2006, när jag följde Johans uppmaning i förra bloggen om att kolla ”Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför” av samma författare.

2006! Fotbolls VM i Tyskland. Italien vinner efter stor straffdramatik.Någon får på skallen. Lpo 94 hade då redan spelat i minst en halvlek.(90 min=17 år). Vunnit och förlorat. Det var tider det! Utvecklingssamtalen satt som en smäck. Zlatan värvas till Inter för 24.8 miljoner euro lagom till skolan började i augusti.

 Frågan om hur de nationella proven används som stöd för en likvärdig betygssättning är fortfarande lika aktuell inte minst genom nya kursplaner i såväl grundskola som gymnasieskola och det implementeringsarbete som återstår. Vilken forskning belyser Lgr 11 och Gy 11 om tolv år? Kommer åtgärdsplanerna äntligen att vara kvalitetssäkrade?

I ”Svensk forskning om bedömning. Svensk forskning om bedömning i ljuset av internationell forskning” som publicerats av Vetenskapsrådet  2010” (också fr Skolverkets hemsida)konstateras att  studier som undersöker hur praktik, politik och forskning integrerar finns det inte för många av! Läser att bedömning ska betraktas som ett av de system genom vilket utbildningen signalerar vilken kunskap som är viktig och hur kunnighet kan kommuniceras och synliggöras.

Att bedöma eller bedömas. Det är frågan.

Glad påsk iaf!

Katarina

 

 

Skriv ut
21 mars, 2012

Kunskapsbedömning

Tre bilder av utbildningssverige från hösten 2011:

- Den svenska gymnasieskolan får en ny betygsskala.

- Lärarnas Riksförbund presenterar en rapport som visar att det i Sverige finns en långt gången betygsinflation.

- John Hattie visar i sin uppmärksammade metastudie att (bl.a.) framåtsyftande bedömning har starka, positiva effekter för elevers lärande, studiens resultat får stor uppmärksamhet i svenska medier.

De ovan nämnda händelserna är alla exempel på situationer där frågor om kunskapsbedömningar hamnar i fokus. Intresset för kunskap, betyg och bedömning och hur begreppen relaterar till varandra, är idag mycket stort. Trenden är, vågar jag påstå, dessutom ett ökande intresse. Jag har inga vetenskapliga belägg för min tes och tre anekdotiska exempel (som ovan) utgör som bekant inte vetenskapliga bevis men känner mig ändå trygg i påståendet. Om man har avvikande åsikt hoppas jag att vi kan fortsätta diskussionen i kommentarsflödet nedan.

Vad säger då forskningen om kunskapsbedömning i skolan? En god start för den som vill utforska den frågan närmare är den skrift som Skolverket gav ut i ny upplaga förra året (Kunskapsbedömning Vad, hur och varför?). Det är en kunskapsöversikt skriven av Helena Korp som vänder sig till lärare och rektorer som vill veta mer om ämnet. Översikten inleds med en historisk genomgång av hur synen på bedömning har förändrats över tid kopplat till en diskussion om vilka tendenser i samhället som motiverat förändringarna. Bokens andra del behandlar frågor närmare den konkreta vardagen i skolan. Personligen tycker jag att kapitlet om bedömningens effekter på elevers lärande är särskilt intressant, det är dock en gedigen genomgång av bedömningsforskningen som presenteras och troligt är att andra läsare kanske skulle välja att lyfta fram andra delar. För den som vill fördjupa sig ytterligare kring någon aspekt av bedömningsforskningen är bokens referenser ett utmärkt ställe att starta då man vill leta sig vidare.

Till sist glädjs jag åt att våren faktiskt verkar ha kommit på riktigt, underbart skönt! Samtidigt påminns man som lärare, av vårens ankomst, om att även den dag då man ska skriva under betygen kommer närmare. Kanske blir tiden till det datumet både lugnare och mer effektiv om vi i trygg förvissning kan luta oss mot forskningen?

/Johan

Skriv ut
16 mars, 2012

Designforskning – vad, hur och varför – fast tydligare

Jag minns mycket mindre av mina studier på lärarhögskolans institutioner än studierna i mina undervisningsämnen (jag läste kemi och biologi). Om någon väcker mig klockan två på natten kan jag berätta precis hur en växtcell fungerar, men jag kan inte redogöra för några pedagogiska utvecklingsteorier.  Faktum är att jag nästan inte minns vad de olika kurserna på lärarhögskolan hette trots att jag tyckte att allt var väldigt spännande. Termer och begrepp sitter långt bak, jag återvänder inte till dem och sätter inte ord på det jag gör. Jag tror inte att jag är ensam om det.

Ett budskap minns jag trots allt: en lärare måste reflektera över VAD, HUR och VARFÖR. Vad för stoff, hur man ska nå fram med det, och varför just det stoffet är relevant att förmedla.  Det är det som är själva kärnan i att vara professionell lärare.

På sin blog på Vetenskapsrådets hemsida skriver ordföranden för den utbildningsvetenskapliga kommittén, Elisabet Nihlfors, om sina tankar om hur glappet mellan teori och praktik inom utbildningsvetenskap kan minskas.  För, framhålls det ofta, forskning om undervisning få inte genomslag i praktiken så som forskning inom områdena medicin, teknik och naturvetenskap.  I varje fall inte än.

En av Lärarpanelens favoriter detta kvartal är Eva West, Undervisning och lärande i naturvetenskap.

Det kommer många bra avhandlingar från Göteborg, och här kom en till! Hennes avhandling handlar om hur undervisning om ljud och om hörseln kan utformas, designas, på vetenskaplig grund och därefter prövas i praktiken. Metoden kallas undervisningsdesign. I korthet går det till så att forskare identifierar vad som är kritiska aspekter för ett visst stoff. När det gäller ljud är en kritisk aspekt att förstå att det behövs materia för att ljud ska kunna fortplantas. Forskaren planerar i dialog med lärare hur undervisning ska läggas upp med hänsyn taget till de kritiska aspekterna. Lärare och elever prövar hur undervisningen i praktiken. Därefter ändras planer och instruktioner och så prövar några andra lärare och elever den nya versionen av undervisningsplanen.

Wests m. fl  lärarguide finns här. Titta gärna även om du inte är fysik eller biologilärare.

Visst känns det tilltalande att få samarbeta med en forskare, eller varför inte själv bli en?  Undervisningsdesign ger lärare på golvet möjlighet att göra ett bättre jobb och med bättre redskap.  En knäpp jämförelse: som att tvätta för hand och mot att använda en tvättmaskin.  Tvättmaskinen ger ett bättre resultat, dessutom får man tid över till annat. Lärare gör onödigt och ineffektivt jobb om vi ensamma kämpar med vad, hur och varför. Dessutom missar vi att utveckla vårt tänkande om didaktiska frågor. Ingenting är så effektivt som att reflektera, utvärdera och diskuterara med andra lärare och forskare. Det är dumt att låta bli./Johanna

Skriv ut
29 februari, 2012

Vad vi vet om skicklig läs- och skrivundervisning?

De allra flesta barn lär sig läsa och skriva på en basal nivå utan några större lärarinsatser, det är i alla fall min beprövade erfarenhet. Jag är övertygad om att för 50-75% av eleverna spelar det inte så överdrivet stor roll vilken lärare de har, eller vilken metod läraren tillämpar – de lär sig trots allt läsa oavsett. MEN för den sista delen av elever spelar det å andra sidan väldigt stor roll vilken lärare de har, vilka metoder läraren behärskar och de vägval som görs. För att komma över den basala nivån och komma vidare i sin läsning spelar också lärarens kompetens stor roll. Detta har jag erfarit, känt, tyckt och tänkt, i kraft av att ha varit lärare i över tio år. Jag fann även forskningsstöd i flera avhandlingar, som ex Elisabeth Frank och Ulla Damber.

Sista kvartalet 2011 kom så även Tarja Alatalo med sin avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 Om lärares möjligheter och hinder. Alatalo lyfter tydligt fram en del kompetenser som behövs och visar också delvis hur dessa kan tillägnas. Avhandlingen är lättläst – med en vettig lässtrategi tar det inte mer än någon timme att komma igenom de för en lärare centrala avsnitten. Ett extra plus är att disputationen finns på webben! Disputationer är ofta bra kompetensutveckling, där opponenten i powerpoint förklarar vad avhandlingen handlar om på 1,5h. När disputationer publiceras på nätet kan man inte ens skylla på att de krockar med ens undervisning… Det har hänt en del här på de fem år jag följt skolforskningen – förr hade universiteten svårt att ens lyckas prestera ett abstract på nätet! Jag är övertygad om att det är viktigt att vi finner ett närmande mellan lärarpraktiken och skolforskningen. Jag tycker också Alatalo ger en del tydliga puckar till lärarutbildningen.

Sedan måste man förstås också inse att det är skillnad på doktorsavhandling och en ledarspalt i kvällstidning, liksom på evidens och en enskild forskningsstudie. Många är överens om att det idag forskas för lite på skolan och inom skolan. Förslag finns på statligt center för detta, vi får väl se var det landar. För om skolforskningen inte håller måttet rent vetenskapligt får den förstås inte heller något reellt värde.

Människor lär även i framtiden vara beroende av god kompetens i läsning och skrivande. God läs- och skrivundervisning är här en förutsättning. Oavsett dator åt alla eller inte. Tack Alatalo för ditt konkreta bidrag! Må det komma många fler. Må även lärare utveckla en ödmjuk orubblighet för såväl lärarvardag som skolforskning.

/Magnus

 

Skriv ut
21 februari, 2012

Ropen skalla – dator till alla! Är det riktigt klokt?

Arbetar du på en 1:1 – skola? Sannolikheten för det är hög.  I över två tredjedelar av kommunerna i Sverige pågår det nu 1:1-projekt av olika dignitet. Vissa kommuner satsar stort och köper in laptops eller surfplattor till alla elever i såväl förskolan som i grund-och gymnasieskolan, medan man i andra kommuner tar det lite lugnare och börjar med att testa i några få pilotskolor.

Som ett brev på posten (?) kommer i kölvattnet av dessa stora investeringar frågorna om det verkligen är vettiga satsningar. Är det klokt att investera i teknik för hundratusentals kronor utan att veta vad man får för pengarna? Eller ska vi satsa på BYOD?
Mitt eget forskningsprojekt har handlat om Falkenbergs första år med En till En och ger till en del svar på frågan, men säger övrig forskning?

Låt oss titta på argumenten för satsningarna på IT i skolan:

Det vanligaste argumentet är att skolan måste hänga med i utvecklingen och att skolan måste förbereda eleverna för ett digitaliserat samhälle. Det är väl gott så, det argumentet köper jag. Inte vill vi att våra elever ska komma ut på arbetsmarknaden med en griffeltavla i högsta hugg?  Eller vad tycker Björklund? Detta argument stöds av internationell forskning. De elever som arbetar i 1:1-miljöer får en hög digital kompetens, vilket också visar sig i argument nummer två.

Det andra skälet till att skolan ska förse eleverna med en personlig dator är att man vill minska eller rentav utplåna den digitala klyftan mellan de som kan använda datorn som ett redskap för lärande och de övriga. Här har skolan en viktig uppgift. Ännu ett argument som jag kan sympatisera med och som forskningen också stöder.

Det tredje och kanske viktigaste argumentet handlar om kunskaper. Skolan främsta uppgift är ju trots allt att fungera som en plats där alla elever får en möjlighet att lära sig så mycket som möjligt. Förbättrar datorn lärandet?

Här är forskningen inte lika glasklar i sina slutsatser. Det finns forskning som visar på signifikant förbättrade resultat, men det finns också annan forskning som är mer försiktig i att peka ut 1:1 som ett säkert sätt att förbättra elevernas betyg. Det vi kan vara helt säkra på, och som också John Hatties forskning visar, är att det inte hjälper med att fylla klassrummet med läsplattor och bärbara datorer om inte lärarna vet hur man ska använda dem i undervisningen.

Slutsatsen blir alltså även i denna fråga att läraren är den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt lärande i klassrummet, och för att lärarna ska ha en möjlighet att leva upp till dessa nya krav krävs det fortbildning!

// Martin T

Skriv ut