Kan gymnasielärare lära sig något på en lågstadieskola?

De elever som var våra guider på skolan. Foto Mikael Bondestam

De elever som var våra guider på skolan. Foto Mikael Bondestam

Jag befinner mig med LR och DIU (Datorn I Utbildningen) i London på väg med tunnelbanan österut mot en primary school i en Londonförort. Helst skulle jag vilja besöka någon skola som har samma åldersgrupp som jag undervisar i, alltså gymnasiet. Denna primary school har elever i åldersgruppen 4-10 år. Medan jag promenerar från tunnelbanestationen mot skolområdet så funderar jag på om jag verkligen kommer att få ut något av detta besök.

Så fel jag har! Detta besök var den verkliga behållningen av resan till London. Här följer tre axplock av vad jag fick lära mig.

Lärdom 1

I första skolsalen vi kom in i vid vår rundvandring pågick en lektion i matematik. Läraren stod framme vid en smartboard som var ihopkopplad med elevernas iPads. Läraren hade förberett en del frågor. Först plockade han fram frågan på smartboarden och bad eleverna skriva ner sina svar på sina iPads. När eleverna skrev kom deras svar fram på lärarens smartboard och han började genast sortera svaren. Han rörde alla elevers svar på smarboardens touchskärm, så det var ingen elevs svar som inte uppmärksammades. Om du tittar på bilden här så ser du att alla svar har en liten färgad symbol med elevens namn i mitten. När alla elever hade svarat på en fråga, man höll just då på att öva på att avrunda tal, så började läraren föra en klassrumsdiskussion över både de svar som var korrekt och de svar som var fel. Man diskuterade varför ett visst svar var rätt och varför ett svar var fel och varför man kanske hade kommit fram till just detta svar. Man kanske kan tycka att det var lite tufft att även diskutera de svar som var fel när alla kunde se vilken elev som hade svarat.

Skolans måtto var “Only my best is good enough for me”. Så skolan hade som strävansmål att alla gör så gott de kan och att man kan lära sig lika mycket av att förstå varför man svarade fel en gång som att man svarade rätt någon annan gång. Så kanske det kan vara så att det bara är en vanesak att diskutera varandras fel och vad man kan lära sig av det.

Förutom rena matematikfrågor diskuterades även vad man hade för strategier för att lyckas med avrundning av tal (se bilden) och även vad man hittills hade lärt sig i matematiken det läsåret.

Smartboard där matematikläraren hade förberett en del frågor. Elevernas svar dök upp ett efter ett. Foto Mikael Bondestam

Smartboard där matematikläraren hade förberett en del frågor. Elevernas svar dök upp ett efter ett.      Foto Mikael Bondestam

 

 

Jag älskade detta sätt att jobba med matematik. Inte en lång föreläsning av läraren och sen räkna enskilt var och en i sin egen bok. Här var hela klassen med och svarade och allas svar kom fram på smartboarden. Ingen behövde sitta med något tal i sin bok och förgäves vänta på hjälp medan en stressad mattelärare rusar runt och försöker hjälpa till. Jag ska försöka kopiera denna mattelärares sätt att använda digitala verktyg i min undervisning.

Lärdom 2

Turen runt på skolan fortsatte med våra två utmärkta guider som bestod av två elever i tioårsåldern.

Nästa klassrum var en trång datasal med trettio datorer och en elev vid varje dator. Framme i ena kortändan av datasalen stod läraren framme vid en stor touchskärm modell smartboard.

Elever som startar en lektion med att hämta information till sin berättelse. Foto Mikael Bondestam

Elever som startar en lektion med att hämta information till sin berättelse.                              Foto Mikael Bondestam

Klassen skulle skriva en berättelse om grottmannen Stig. Läraren hade förberett en skärm där hon samlat bakgrundsinformation till berättelsen. Eleverna tittade var och en igenom informationen och skulle sen fundera ut vad de ville skriva om. Efter detta skulle de vända sig till den elev som satt närmast och diskutera olika förslag på berättelser. Ljudvolymen i den lilla datasalen med trettio elever blev då enorm. Jag kunde inte undgå att fundera på hur läraren skulle lyckas få tyst på klassen i detta skede och få tillbaka fokus på sig själv längst fram i datasalen.

Plötsligt klappar läraren i händerna. Klapp klappklapp… eleverna svarade klapp klappklapp.

På mindre än en sekund var alla elever vända mot läraren och med fullt fokus på vad hon skulle säga härnäst.

Fantastiskt! Men när jag konsulterade mina grundskolekolleger så sa det att detta gör man i Sverige också och att det finns massor med varianter på denna metod. För mig var dock detta en nyhet och jag förstod i denna stund hur mycket jag har att lära av alla grundskolelärare.

Lärdom 3

I strategier för att lyckas med att inför IKT på en skola ingår lärare som jobbar som fortbildare för andra lärare, rektor som jobbar aktivt för att strategin ska genomföras. Inte tvång men förväntan på att lärarna använder eller börja använda de digitala verktyg man kommit fram till att skolan ska använda. Bättre med få digitala verktyg som man blir experter på än duttande hit och dit med en mängd digitala verktyg.

Här är en kort film med en intervju med rektorn på Benhurst Primary Scool producerad av DIU redaktion.

Här är en kort film med en intervju med rektorn på Benhurst Primary Scool producerad av DIU redaktion.

Länk till film med intervju av rektorn på Benhurst Primary School

Jag kommer aldrig mer att tycka att det är sämre att besöka en grundskola än en gymnasieskola bara för att jag råkar vara en gymnasielärare. Att besöka andra skolor, oavsett om det är en grundskola eller gymnasieskola, oavsett om det är i London eller grannskolan ett par hundra meter bort från min egen skola, är oerhört givande och en av de bästa fortbildningar man kan få.

 

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)