Digitalisering av skolan och analoga bokmässor

Bok- och biblioteksmässan har över tid vuxit till att kanske bli ett av de största fortbildningsarrangemangen för Sveriges lärare. I och med att digitaliseringen av den svenska skolan nu också är något på allas läppar så har inslagen om just digitala läromedel ökat kraftigt på mässan. Det gäller allt från vad som visas i läromedelsförlagens montrar till vad som diskuteras på stora som små seminarium.

Lärarnas Riksförbund har sedan några år ägnat en särskild uppmärksamhet åt dessa typer av frågor, något som inte minst synts genom de två större rapporter förbundet gjort, den första från våren 2013 – ”IT i undervisningen” – och den senare från nu i våras – ”Med hela världen i klassrummet” som var en kvalitativ uppföljning av den tidigare kvantitativa undersökningen.

Ett perspektiv Lärarnas Riksförbund har velat lyfta genom dessa undersökningar, och då i synnerhet den senare av de två, är vad IT-resurser kan innebära för lärares undervisning; vad är det IT kan bidra med som andra läromedel inte kunnat erbjuda på samma sätt tidigare?

Detta är en intressant utgångspunkt att ta. Jag har under årets bokmässa deltagit vid ett flertal seminarier, lyssnat på föredrag och besökt montrar med detta som utgångspunkt och en sak jag slås av är att den diskussion som förs om vad IT kan innebära för skolan och undervisningen i mycket stor grad handlar om vad eleverna ska göra med dessa resurser. Det handlar om hur de kan arbeta själva med uppgifter, hitta information, ta del av undervisning på distans, diskutera i olika forum, följa processer i arbetet, publicera sig ”på riktigt” och mycket mer därtill.

Detta är inget fel i sig, många av dessa upplägg och uppgifter tycks vara uppskattade av eleverna och de bidrar med variation som kan höja motivationen och liknande. Det är dock intressant att reflektera över detta. Ett centralt resultat från forskningsprojektet Unos Uno var att en framgångsfaktor för IT-satsningar i skolan, avseende elevernas kunskapsresultat, är att de inte lämnas ensamma i sitt lärande utan att de har en närvarande och aktiv lärare. Det är också ett huvudresultat från Myndigheten för skolutvecklings kunskapsöversikt om effekter av IT i skolan, att bäst effekter nås när IT-resurser används i pedagogiskt sammanhang som är planerat av läraren. Det vill säga att läraren har en idé om i vilket syfte berört läromedel eller resurs ska användas och vad ska bidra till att uppnå för kunskaper hos eleverna.

Det här kan i allra högsta grad låta trivialt för vilken lärare som helst, men det är ändå intressant att ha som utgångspunkt när man diskuterar digitaliseringen av skolan.

I ett seminarium som Lärarnas Riksförbund höll på digitala torget under mässan lyftes några exempel på digitala lärresurser ur perspektivet vad de kan bidra med till lärares undervisning, som särskiljer dessa från andra lärresurser eller läromedel. Fyra exempel användes. Det var Google Earth, Gapminder, Pasco och Vizualisation Table.

De egenskaper som just dessa resurser har gemensamt, men som särskiljer dem från analoga läromedel, är att de hanterar enormt stora mängder data samtidigt som de också erbjuder lättillgängliga och intuitiva verktyg för att hantera, bearbeta, analysera och visualisera denna data. Detta är mycket användbart i lärarens undervisning, där läraren kan använda dessa för att visa eleverna hur analyser görs, utforska olika samband samt därigenom också bredda elevernas förståelse och färdigheter i berörda ämnen.

Kommentarer (2)

  1. Kristina Ivri Haugen skriver:

    Man kan digitalisera vad som helst, men inte meningsfulla sammanhang i undervisningen utan att en lärare skapar förutsättningar för det. Det kan handla om att söka efter kunskaper som kan länkas samman till en helhet, eller låta eleverna söka ledtrådar i ett material utifrån en frågeställning och en bakgrund till materialet osv. Digitalisering är inget självändamål. Ibland undrar jag om man inte försöker sig på att ersätta lärarna med IT. Om IT -satsningen lyckas beror på om lärarna får tillräcklig fortbildning, tid och support i hanteringen av ett oöverblickbart material. Då kan inte syftet vara att rationalisera undervisningen utan snarare att ackumulera kunskaperna- vilket kommer att kräva allt mer av kvalitetstid och lärarstöd.

  2. Mycket bra skriver:

    Utnyttja ny teknik för att främja läsandet! Titta vad http://www.Readly.com gör för mänskligheten! Massor med böcker, tidningar och magasin direkt in i läsplattan, telefonen och datorn! Kanon smidigt och otroligt lättillgängligt = främjar läsandet och det är precis det allt handlar om!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)