Tokiga tanke

Vad kan vara en god åtgärd att vidtaga för att minska lärares arbetsbelastning? Det bästa sättet är nog att strunta i att göra vissa arbetsuppgifter. Givetvis med motiveringen att man inte hade tid att genomföra dessa, vilket är sant om man skall göra ett bra jobb i övrigt. (fotnot: För så måste det ju vara, det skulle aldrig falla mig in att uppmana er, kära kollegor, till arbetsvägran – jag vill ju inte bli betraktad som en uppviglare.)

En anledning till att vi får mer och mer att göra är att många av oss av någon outgrundlig anledning hinner med mer och mer. Det är nästan så att man misstänker att en del – många arbetar gratis på fritiden för att hinna med. Tokiga tanke! Var får jag allt ifrån?

Stundom reflekterar jag över vissa absurda effekter i denna dokumentationshysteri som vi är ålagda att vara en aktör i. Varför läser man aldrig följande sanning i all den text vi likt sumeriska skrivarslavar producerar i vårt anletes svett:

”Eleven uppnår ej kunskapsmål i ämnet eftersom jag just nu är tvungen att dokumentera att eleven ej uppnår kunskapsmålet i ämnet istället för att hjälpa eleven att uppnå kunskapsmålet i ämnet.”

Kommentarer (2)

  1. Maria Settergren skriver:

    Det där sista ska jag kopiera och praktisera.
    Numera, som nybliven pensionär, men fortfarande arbetande (av ekonomiska skäl) struntar jag högaktningsfullt i det mesta. Deltar aldrig i fortbildning, läser inte råd och anvisningar från huvudmännen, ser det jag vill se av informationsflödet på skolan, “glömmer bort” det mesta som jag anser ovidkommande. Och tänk! Jag hinner göra intressanta lektioner och även att följa upp dessa. Märk väl, ingen märker detta!! Jag har förundrat mig över, hur i all sin dar en yrkeskår kan vara så lydig. Det är tragiskt att våra fackföreningar, under den tid skolan har varit kommunaliserad, utan att blinka eller hosta, slaviskt följt med huvudmännen i Golgatagången.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)