Den som någonsin har undervisat och i sin gärning haft en god standard på undervisningen i åtanke vet att undervisningstiden är begränsad. Den är begränsad oavsett om det finns avtal eller inte som begränsar och jag skall förklara detta med en liknelse jag valt att kalla ”Brödet och smöret”.
Tänk er att verksamheten är brödet och vi lärare är smöret. För att verksamheten skall fungera krävs smör över hela brödet. När arbetsgivare inser att de har för mycket bröd och för lite smör uppstår ett problem. Det första en arbetsgivare gör i det läget är att stryka på mycket tunt. När det till slut inte går, tvingas arbetsgivaren förneka den ringa förekomsten av smör, eller om arbetsgivaren hellre föredrar det, förneka den stora förekomsten av bröd.
Detta görs bland annat genom att insinuera att undervisningstiden inte är begränsad. Självklart finns det en gräns för hur mycket en lärare klarar av att undervisa om undervisningen skall ske med kvalité och lärarens förstånd intakt.
Detta gäller både smörgåsar och undervisning: smakar det så kostar det. God kvalité är inte gratis.
