Arkiv för oktober, 2011

onsdag, 19 oktober, 2011

Bristen på tanke är i bland tankeväckande

I Karskrona kommun fick ett par skolpolitiker en briljant idé när de insåg att nya reformer stod för dörren. Det var det ena med det andra: Lgr11, Gy11, ny skollag, fan och hans moster. Mycket papper blir det, många ord radade efter varandra. Jobb, jobb och jobb – stackars Askungen!

Ja, merjobb, tänkte dessa politiker, Platow och Petersson. De gjorde slag i sak: lämnade in ett yrkande om höjd arvodering på grund av den myckna arbetsmassan som stundade.

Det är lite tråkigt att politiker kan tänka så ”konstigt”, och med ”konstigt” menar jag egentligen ”att de verkar ha en förmåga att inte tänka alls ibland” Det kan ju mycket väl tagas som en mänsklig rättighet att få slippa tänka. Vi lever inte som jagade villebråd på stäppen längre. Det är alltså upp till var och en att betrakta sin hjärna som ett i stort sett onödigt bihang som tynger ner huvudet. Men, när nämnda livsfilosofi påverkar andra bör vi reagera.

För samtidigt är skolor i länet under nedläggningens bila, och samtidigt skall lärare som redan arbetar heltid sätta sig in i denna enorma massa av regler och lagar utan någon som helst extra ersättning, snarare tvärtom, då kringuppgifterna ökar och ökar.

En insändare nådde Blekinge Läns Tidning med signaturen ”Kemiläraren”. Denna kemilärare stack inte under stolen med saker och ting. Kritiken var för att använda en klyscha, frän. Och så hände något fantastiskt. Den där grå massan till bihang vaknade till liv i Patow och Pettersson! De ångrade sina yrkande, tog tillbaka dem. Platow insåg sitt misstag och Petterson sa att han mest hade hängt på.

Jag har så klart en del saker att säga om hela historien. Varför skriver Pettersson under yrkanden som han egentligen inte står för? Eller är den förklaringen bara ett sätt att slinga sig? Bättre då att göra som Platow, inse sitt misstag och gå ut med det offentligt. Samtidigt är det otroligt att en kommunal skolpolitiker inte insåg vilken formidabel spottloska i ansiktet ett sådant yrkande om ökad ersättning är på oss lärare. Det säger kanske mycket om bristen på förståelse och insyn i skolans värld. En insyn och förståelse som vi egentligen borde begära av en skolpolitiker.

Det är också ett mycket bra exempel på att vi kan påverka genom massmedia. Att en insändare med inblick, förnuft och välriktad kritik kan få politiker att vakna till och faktiskt ändra sig.

Heder åt dig, ”Kemiläraren” – förresten? Vilket fack tillhör du?!

Etiketter: , , , , , , , ,
Postat i Okategoriserade | 6 kommentarer »

tisdag, 18 oktober, 2011

Skolan är viktigt för demokratin, nu mer än någonsin

Kunskap om källkritik är viktigt, nu mer än någonsin. Vi fullkomligt bombarderas med information och allt kan inte bli en del av allt vi måste eller vill veta. Data filtreras inte enbart genom mellanhänder som hanterar informationen innan den är din. Våra sinnen, intressen och dagliga spörsmål tar också ut sin tull.

Många är de mörka seglen på informationshavets horisont. Ett fenomen som vi inte alltid tänker på är att i en flora av många alternativa sanningar väljer vi den som passar oss bäst. Information som stödjer vad vi redan tar för sanning tillåts passera våra filter och cementerar våra sanningar ytterligare. Det hela behöver tyvärr inte heller ha något med verkligheten att göra.

I skolans värld, där elever ibland, och i vissa horribla fall alltid, är satt att söka sin egen kunskap kan detta fenomen vålla skada. En människa som enbart har sig själv som kontrollenhet i sin utvecklig mot visdom och kunskap riskerar att skåda allt djupare in i sin egen navel. För när intrycken blir övermäktiga är den där naveln en trygg punkt att fästa blicken vid. Till och med Sokrates krävde samtalspartners, och han ansågs vara Atens vassaste man. Det är självklart som Gustav Fridolin säger, att dagens samhälle kräver fler pedagoger än tidigare, inte färre.

Tyvärr kan en människa skaffa sig en uppfattning om saker och ting som är föga kongruent med sakernas faktiska tillstånd. Jag är övertygad om att våra elevers högst personliga, felaktiga uppfattning om vad som är verklighet ökar i takt med att antalet elever per lärare ökar. Det är inte enbart tragiskt för den enskilde individen. Samtidigt är det av yttersta vikt att de som går till valurnorna för att rösta har en sanning som i största möjliga mån överensstämmer med verkligheten. Annars förloras rösten till hur saker och ting verkar, i stället för att verka för hur saker och ting är eller kan bli.

Mänsklighetens historia är full av ironiska inslag. Förr stämde folks sanningar dåligt med verkligheten för att de hade sparsam tillgång till information. Idag stämmer våra sanningar dåligt med verkligheten för att vi har tillång till för mycket av den varan.

Etiketter: , , , ,
Postat i Okategoriserade | Inga kommentarer »

tisdag, 11 oktober, 2011

Utbildning=överlevnad på somliga ställen

Utbildning är den enda form av lyx där konsumenten verkar vilja få så lite som möjligt för sina pengar.

När William Kamkwamba från Malawi i Afrika var 14 år levde han och hans familj vid svältkatastrofens rand. De var, och är fortfarande förmodar jag, jordbrukare och de rådde torka. Grödorna dog på fälten. Det fanns ingen hjälp att få. Hela byn bestod av jordbrukare i exakt samma svåra belägenhet. I denna förtvivlade situation fattade han ett beslut. William är läskunnig och han tog sig till biblioteket i närmsta stad. Där läste han böcker om el och om hur man bygger ett vindkraftverk. När han visste vad han behövde veta åkte hem igen och skred till verket.

Av en gammal cykel fick han kullager och en cykeldynamo fungerade utmärkt som generator. På något vis lyckades han också bygga en pump och familjen kunde pumpa upp vatten till växterna på fälten med hjälp av Williams vindkraftverk. Fler i byn anlitade hans tjänster och katastrofen var inte längre ett faktum. Som en luxuriös bieffekt drog William även in lite el i familjens hus. Allt detta tack vare kunskap, för hade inte William varit läskunnig nog att skaffa sig grundläggande kännedom om el hade han och hans familj fått svälta.

Exemplet visar att det är stor skillnad på Williams samhälle och vårt. I vårt samhälle överlever, om ni ursäktar uttrycket, vilken idiot som helst. Du behöver inte kunna eller veta något över huvud taget – du klarar dig ändå. Jag skulle givetvis inte vilja ha det på något annat vis. Jag tror på alla människors lika värde och akademiska studier är naturligtvis inte allt och det finns så klart andra sätt att införskaffa sig lärdom. Men, samtidigt måste de som underkastar sig studier under flera år veta att det är värt det och att de i slutändan kan njuta frukterna av sina mödor. Höga betyg och många högskolepoäng bör vara mer än troféer.

Hur motiverar vi ungdomarna att studera? Om det inte sker för deras höga nöjes skull finns det flera anledningar: för att bidra till och förändra samhället, för att det är ett sätt att göra karriär eller för att det leder till en hög lön för att nämna några. Våra ungdomar är långt ifrån dumma. De vill, precis som alla andra, få ut något att de ansträngningar de gör, men det rör sig inte om överlevnad som i Williams fall. Att folk i Sverige får uppleva förhållandet mellan kunskap och mat på bordet kan jag inte helt dementera, men det är nog inte så vanligt. Därför måste den studerande lockas med andra saker, sådant som visar att studier leder till något, för vi har egentligen inte råd med kunskapsförakt.

Outbildat folk på höga poster degenererar så gott som samtliga anledningar till varför ungdomar skall studera. I Sverige kan du, utan utbildning, få makt att förändra och forma samhället, hög lön och möjlighet att göra en strålande karriär hela vägen upp till regeringen. Där har vi en av anledningarna till varför resultaten dalar i våra skolor. Därför blir vi omsprungna när det gäller utbildning av många stater, exempelvis i Asien. De vet och ser, precis som William Kamkwamba, vilken positiv skillnad utbildning utgör för deras liv. Vi måste installera den skillnaden i vårt samhälle också. Kunskap borde gå före kontakter. Studier borde leda till hög lön och större ansvar. Kunskap och studier borde leda till dessa saker på sina egna meriter, det vill säga att det förmodligen är bäst att någon som kan också gör jobbet.

Det andra systemet har vi provat ett tag nu och vi ser följderna. Den som är duktig på att prata kan prata sig till ett jobb trots bristande kunskap, men han eller hon kommer också att vara precis lika duktig på att prata sig fri från både skuld och ansvar när bristerna i kunskap får negativa följder.

Etiketter: , ,
Postat i Okategoriserade | 2 kommentarer »