Våra elever – vår nutid och framtid. Ett nytt valår – det är samarbeten och debatt!

”Figurerar det fortfarande snyggast-bröst listor i skolan?” I en hörna av publiken hördes ”ja”, snart hördes ”ja” på flera håll, sedan blev det tyst igen, åhörarna tittade sig omkring, på något sätt plötsligt medvetna om att det pågår på flera håll. Förvånade, nyfikna, ställda, tagna, allvarliga. Året var 2018 och det var eleverna som ställde frågorna. Hur arbetar man efter #metoo och med jämställdhet på kommun-, riksdags- och EU-nivå?

NÄR AKTUELLA SAMHÄLLSFRÅGOR STYR DEBATTEN

Elever från flera olika högstadie- och gymnasieskolor hade arbetat fram frågor och ställde dessa. På scenen stod politiker från EU-, riksdags- och kommunnivå. En av politikerna, Jytte Guteland, EU-parlamentariker, berättade om sin egen skolgång och att det figurerat snyggast-bröst listor och ställde frågan som skar genom åhörarna bestående av 500 högstadie- och gymnasieelever, lärare och rektorer. Så verkligt, så viktigt, och ja, snyggast-bröst listor verkade fortfarande existera. Vi var flera lärare och rektorer som tittade på varandra. Debatten hade förarbetats och skulle efterarbetas, förstås.

I somras deltog jag i en Svenska hjältar panel i Almedalen där Linnea Claesson ställde frågor om skolans värdegrundsarbete och hur man kan arbeta efter #metoo. Jag lyfte exemplet med Jytte Guteland, elevernas reaktioner, och lyfte vikten av att ta detta på allvar. Det finns mycket bra information på följande webbplatser, UMO, Youmo, MUCF, UR Samtiden har en föreläsningsserie som heter Metoo – vad kan skolan göra? (UR Skola) och i följande artikel i Skolvärlden ger ämnesspanaren Annika Sjödahl tips på hur skolor kan arbeta med just #metoo. I artikeln ger även Annika sina fem bästa undervisningstips till lärare som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet. I artikel 29 i Raoul Wallenberg Academys undervisningsmaterial om de mänskliga rättigheterna finns på sid. 110 ett längre lektionsexempel på hur man kan arbeta med sexuella trakasserier utifrån de mänskliga rättigheterna. Materialet är kostnadsfritt och innehåller länkar till ett flertal webbplatser för vidare läsning.

Som enskild lärare kan man behöva stöd i arbetet med dessa frågor. Skolan, med elevhälsan, behöver vara involverade, samtidigt kan det behövas stöd och hjälp från andra organisationer utanför skolan som kan bidra med sin expertis. Skolan är en del av samhället, frågor om jämställdhet och/eller sexuella trakasserier är högst aktuella samhällsfrågor.

När eleverna träffar personer som arbetar med aktuella samhällsfrågor och som sitter i beslutsfattande positioner, tar de chansen att ställa frågor. Eleverna blir engagerade och som flera elever uttrycker det ”undervisningen blir på riktigt”. Det finns verkliga mottagare till elevernas frågor. Våra elever – de är nutiden och framtiden. När en debatt eller ett möte med en verklig person, en politiker, överlevare från Förintelsen, olika föreningar eller organisationer, beslutsfattare och så vidare ska ske engagerar det och berör. Engagemanget och glöden är viktiga att ta tillvara på.

ÄR DET NÖDVÄNDIGT FÖR ELEVER MED VERKLIGA MÖTEN INOM SKOLANS UNDERVISNING?

Är det rimligt att elever ställer frågor som de undrar över till politiker, organisationer eller personer som arbetar med olika frågor? Naturligtvis är det rimligt, men det måste för- och efterarbetas. Som lärare i SO-ämnen på högstadiet ser jag det som oerhört viktigt att eleverna följer den aktuella samhällsdebatten och att eleverna vet var de ska vända sig om de önskar eller behöver få svar på frågor. Vi kan besöka valstugor under valrörelsen, titta på politiska debatter på tv och sedan genomföra egna debatter utifrån olika sakfrågor och eleverna kan kontakta olika organisationer, företag eller politiska organisationer för att få svar på sina frågor. Undervisningen vävs in i sammanhang där aktuella samhällsfrågor behandlas. Mina elever i åk. 7, 13 år gamla, följer regeringsfrågan med spänning, de är inte för unga, de förstår och de är engagerade. När det gäller politiska debatter tycker jag att det är en fördel att vara flera skolor som samarbetar, för- och efterarbetar, vi får och ger nya perspektiv. När elever från flera skolor lyfter problematiken med listor där elevernas kroppsdelar värderas ser vi att vi kan göra gemensamma kraftansträngningar.

SAMARBETE MELLAN SKOLOR

För sjunde året i rad är vi flera skolor i Storstockholm som samarbetar och genomför en politisk debatt i Europahuset med våra grund- och gymnasieskolor och elever. En debatt av liknande slag går att genomföra var ni än bor i landet. Det är kostnadsfritt, politikerna träffar gärna eleverna och eleverna får direkt svar på sina frågor. Vid debatten i Stockholm träffar eleverna EU-parlamentariker, men det går även att göra andra upplägg.

För fyra år sedan tog jag konceptet, politisk debatt där flera skolor går samman och förbereder samt genomför denna, till den kommun utanför Stockholm som jag tidigare arbetade i. Ett samarbete mellan kommunens högstadie- och gymnasieskolor inleddes. Där är eleverna moderatorer och elever får träffa politiker på EU-, riksdags- och kommunnivå. Varje enskild skola arbetar fram frågor, lärare träffas och planerar och vid dagen för den stora debatten tar eleverna emot politikerna. Det är förstås eleverna som ställer frågorna.

Ger en politiker på EU-nivå samma svar på hur man arbetar med exempelvis miljö eller jämställdhet som en politiker på kommunnivå?

I debatten blir det tydligt när politikerna svarar olika beroende av vilken politisk nivå de arbetar på. De olika skolornas elever för- och efterarbetar debatten och analyserar politikernas svar. Jag deltog på en liknande debatt då skolor i Gävle gått samman för ett antal år sedan. Några av eleverna läste retorik och deltog som åhörare för att studera just retorik och på vilket sätt politiker förde fram sina argument och förde sin talan. I kommuner kan en debatt förslagsvis ske i den skola som har den största aulan.

PEDAGOGISKA ROLLSPEL

Inför debatter träffas de skolor som vill och genomför exempelvis pedagogiska rollspel mellan varandra. Vinsterna är många, inte minst att vi är flera lärare som får utbyta tankar, idéer och får nätverka med varandra. Viktigt är att förbereda eleverna, låta dem diskutera och att låta dem arbeta fram frågor.

Tips på pedagogiska rollspel

Republiken och skolan – Ett rollspel om demokratifrågor och riksdagsvalet

Rådet – ett rollspel om demokratifrågor och Europaparlamentsvalet

(SVEA och Sverok)

(Svenska FN-förbundet)

FOKUS PÅ VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Inför årets debatt i Europahuset har våra elever arbetat fram frågor med fokus på valet till Europaparlamentet, årets tema var givet på grund av det stundande valet i maj.

Om man inte har möjlighet att genomföra en debatt och man ändå vill ställa frågor till politiker går det antingen att mejla till politikerna, alternativt att ta emot politiker på skolan utifrån deras olika arbets- och expertområden. Exempelvis arbetar några av EU-parlamentarikerna med miljöfrågor, andra arbetar med jämställdhet eller utbildningsfrågor för en europeisk arbetsmarknad. Om ni önskar besök av en politiker till skolan är detta kostnadsfritt. Politikerna nås via mejl med en frågeställning. Min erfarenhet är att kommunpolitiker gärna besöker skolor i den egna kommunen, se kommunens webbplats för aktuella kontaktuppgifter, om man önskar kontakta en EU-parlamentariker finns mejladresserna här, riksdagspolitiker har sina mejladresser här.

Politiker går även runt i klasser för att samtala med elever. Ni behöver alltså inte förbereda en större schemabrytande samling för skolans elever där en politiker föreläser. Här finns ett metodmaterial och information om politikerbesök i skolan.

VERKLIGA MÖTEN

Tanken med de samarbetsprojekt som jag och andra lärare arbetar med är att låta elever från olika skolor och områden träffas och att vi lär tillsammans, vi är flera lärare som gemensamt arbetar för att stärka demokratin, flera lärare som kan stötta varandra i svåra frågor och hur vi kan för- och efterarbeta samt genomföra vår undervisning. Dessutom är det väldigt roligt för både elever och lärare att höras inför debatterna, utbyta tankar och idéer, besöka varandras skolor och spela rollspel.

Vi lärare som samarbetar kring detta har nog ett gemensamt synsätt – att det är viktigt med verkliga möten för eleverna. Samarbetet mellan oss lärare ger enorma vinster, vi tipsar varandra och är varandras stöd och våra elever, de ser verkliga möten, i detta fall med politiker, som en naturlig del av sin utbildning. Skolan är som sagt en del av samhället och att möjliggöra för elever att aktivt delta i samhällslivet, det är en del av skolans uppdrag. Arbetet med detta kan se väldigt olika ut på olika skolor, hur arbetar din skola med detta uppdrag?

  • ”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” (Skollagen 2010:800)
  • Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet. (10 kap. 2 § skollagen)
  • Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. (1 kap. 4 § skollagen)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)