Språkutvecklande arbetssätt i undervisningen

Hur kan jag komma igång med ett språkutvecklande arbetssätt i undervisningen? Hur ser detta ut och på vilket sätt främjar det elevernas lärande? Här kommer inspiration, med exempel från Skolverket och från min egen SO-undervisning, men även tips på filmer, artiklar och länkar för vidare läsning.

ALLA ÄMNEN ANSVARAR FÖR ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

Skolverket lyfter här att alla ämnen har ansvar för att arbeta språkutvecklande, samtidigt måste vi också tänka över och hitta arbetssätt för hur vi gör detta. I Skolverkets text som jag länkar till här ovan lyfts:

”För att elever ska kunna tillägna sig ämneskunskaper så måste de få tillgång till ett specifikt fackspråk. Varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk som eleverna måste erövra (…) Lärare ska hjälpa eleverna med språkutveckling, skapa kommunikativa lärandemiljöer och ge eleverna tydliga instruktioner och vägledning (t.ex. om hur man skriver labbrapporter, instruktioner, recensioner, uppsatser o.s.v.).”

I SO-ämnen, liksom i övriga ämnen, finns fackspråk och olika begrepp. Till min undervisning har jag fått inspiration och idéer kring språkutvecklande arbetssätt med bland annat lässtrategier från de moduler och filmer som jag lyfter fram i detta inlägg. Materialet kanske inspirerar dig med?

FRÅN VARDAGSSNACK TILL SKOLSPRÅK

Skolverkets serie med fyra filmer; ”Från vardagssnack till skolspråk”, tar upp det språkutvecklande arbetssättet. En rekommendation är att se filmerna, för att sedan diskutera dess innehåll gemensamt i ämnes- eller arbetslag. Hur arbetar vi språkutvecklande i våra olika ämnen?

Att sakna ord

Att se mönster och strukturer

Att stötta elevens lärande

Att låta alla lyckas

Avseende språkutvecklande arbete i SO-ämnen har Skolverket en lärportal som heter  Främja elevers lärande i SO med flera filmer och exempel. Modulerna är framtagna av Skolverket i samarbete med Malmö högskola. I denna film (6,55 min) resonerar lärare och forskare om SO-ämnenas språkliga särdrag. Följande artikel belyser SO-ämnes språkliga karaktär. Det finns sedan följdfrågor som tas upp i modulen, exempelvis:

– Varför är ett språkligt perspektiv viktigt att föra med sig in i undervisningen i SO?

– Hur ser dina egna strategier ut för att hantera språket i samband med undervisningen i SO?

I undervisningen gäller det att:

Begripliggöra det nya (fack)språket och utgå ifrån elevernas förkunskaper och sammanhang som är kända för dem. Se till att eleverna är aktiva i interaktionen genom utforskande samtal och skrivuppgifter samt att som lärare ge språklig stöttning så att eleverna kan utveckla sitt mer vardagliga språk till att även omfatta ett mer ämnesmässigt språk.

För vidare läsning kring detta, se denna modul från Skolverket.

STRATEGIER FÖR UNDERVISNINGEN

Efter att ha gått igenom lärportalen om att främja elevernas lärande i SO testade jag olika strategier för läsning i min SO-undervisning. Jag fick god respons från eleverna. Vi undersökte bland annat vinster med högläsning i jämförelse med att eleverna själva läste olika avsnitt i texter. Eleverna ansåg att högläsning fungerade mycket bra. Jag läste högt, stannade upp i läsningen, lät eleverna ta ut kärnmeningar och nyckelord, vi skrev upp orden och pratade om dess betydelser. Sedan fick de sitta i mindre grupper och diskutera innehållet. Eleverna skrev egna sammanfattningar utifrån de nyckelord de tagit ut. Texterna bearbetades då de diskuterade ord, begrepp, innehåll och betydelser. De resonerade gemensamt fram olika perspektiv och gav varandra förklaringar. (Se exempel på perspektiv här nedan) Samtliga elever var engagerade och delaktiga, samtliga elever utmanades.

ANALYSMODELLER

I filmen jag länkar till ovan om SO-ämnenas språkliga karaktär lyfts hur arbetet med analysmodeller leder till att eleverna kan utveckla mer komplexa och utvecklade resonemang samt att modellerna möjliggör nya perspektiv och infallsvinklar för elever. Vidare är analysmodellen en bra grund för att sortera information. Elevernas historiemedvetande och språk utvecklas när dåtid kopplas ihop med nutid och framtid.

En analysmodell byggs enligt följande:

  • Utgå från en händelse eller ett fenomen.
  • Undersök vilka orsakerna är till händelsen eller fenomenet samt hur orsakerna ser ut för individer, grupper och samhällen.
  • Undersök konsekvenserna av händelsen/fenomenet. Även här för individer, grupper och samhällen.
  • Analysmodellen kan även byggas på ytterligare med lösningar.

Frågorna vad, var, när, vem/vilka, hur? används för att möjliggöra utvecklade resonemang samt bidra till språkutveckling. Min erfarenhet är att eleverna blir engagerade och utvecklar en större förståelse när vi arbetar med analysmodeller. Inom SO-ämnena finns dessutom ett antal perspektiv som kan antas, bland annat;

  • Miljömässiga
  • Sociala
  • Ekonomiska
  • Religiösa
  • Rättsliga
  • Politiska

Hur arbetar du språkutvecklande i din undervisning?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)