Samtliga SO-ämnen berörs i de nya direktiven kring digital kompetens och skolbibliotek

Har du hunnit sätta dig in i de nya direktiven om digital kompetens och skolbibliotek som började gälla 1 juli 2018? Denna vecka delar jag med mig av spaningar kring de nya direktiven som bland annat berör samtliga fyra SO-ämnen. I inlägget finns material och länkar som kan användas för vidare diskussion i era skolor.

De senaste månaderna har jag använt en hel del av min förtroende- och planeringstid till att se över nya direktiv. Det är inte alltid så lätt att hänga med i nya bestämmelser och att sedan koppla de nya direktiven till sin egen undervisning. Jag är inte på något sätt klar med att koppla direktiven till min undervisning, men jag har kommit en bit på väg. Jag undervisar både på lärarutbildningen och i grundskolan och jag vill kunna omsätta nya direktiv praktiskt, eller åtminstone ha koll på direktiven, då jag står inför lärarstudenterna och mina elever. Inte minst mina studenter märker snabbt av när det finns praktisk erfarenhet bakom det vi diskuterar. Seminarierna blir mer levande och vi kan vända och vrida på tillvägagångssätt i undervisningen.

VAD MENAS MED DIGITAL KOMPETENS?

Här finns information som Skolverket tagit fram om digital kompetens. Skolverket lyfter fram fyra aspekter av digitalisering. Lyssna igenom poddar, se på filmer och läs den text som finns på denna sida. Digitaliseringen ska gå som en röd tråd genom hela skolväsendet där eleverna ska utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällsutvecklingen.

Här finns regeringens beslut om stärkt digital kompetens i skolans styrdokument som började gälla 1 juli i år samt de ändringar som gjorts i det centrala innehållet i olika ämnen i grundskolan och gymnasiet. Här finns information från Skolverket där man kan se att läroplanernas innehåll i del 1 och 2 har ändrats under ”Skolans uppdrag” och ”Rektorns ansvar”. I grundskolan har kursplanerna i flera ämnen ändrats, förutom för de fyra SO-ämnena, även för biologi, fysik, idrott och hälsa, kemi, matematik, slöjd, svenska, svenska som andra språk och teknik. Här finns ändringarna för grundskolan tydligt markerade med streck i vänstermarginalen. (Se bilaga i länken)

I de nya direktiven lyfts skolbibliotek fram som en pedagogisk funktion i arbetet för att stärka elevernas digitala kompetens.

NYA SKOLBIBLIOTEK GER BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE

– Så löd rubriken för en artikel som jag och Sofia Malmberg skrev som publicerades i tidningen Skolledarna i juni 2018. Sofia Malmberg är samordnare för skolbiblioteken i Järfälla kommun utanför Stockholm, men är även en välkänd författare och föreläsare i skolbibliotekssammanhang. Vi fann varandra på Skolportens konferens om skolbibliotek där vi båda var talare. Jag var där för att lyfta skolans demokratiuppdrag, vinsterna med samverkan mellan lärare och bibliotekarier och för att ge konkreta exempel från undervisningen kring hur jag arbetar med litteratur och källkritik. I vår gemensamma artikel valde vi att, utifrån en skolbibliotekaries och en lärares perspektiv, lyfta fram den nya lag som skulle träda i kraft under sommaren avseende skolbibliotek.

Skolbiblioteket har från 1 juli en ”pedagogisk funktion med uppdrag att verka för elevernas ökade måluppfyllelse. Lärare och skolbibliotekarier ska gemensamt stärka elevernas språkutveckling och digitala kompetens i undervisningen.” (Malmberg och Granath)

DEMOKRATI, INFORMATIONSSÖKNING OCH FÖRSLAG TILL BIBLIOTEKSPLAN

I följande publikation av Cecilia Gärdén och Malin Utter, verksamma vid Högskolan i Borås lyfter de att lärare och skolbibliotekarier bidrar med olika expertis som främjar elevernas lärande om informationssökning. Samarbeten mellan lärare och skolbibliotekarier är därmed önskvärt.

”Kunskap om informationssökning är viktigt för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen. Dagens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till informationskompetens och skolan spelar en viktig roll i att ge eleverna möjligheter att utvecklas för att kunna ta en aktiv del i demokratin och i att stärka unga som medvetna medieanvändare.” (Cecilia Gärdén och Malin Utter, Högskolan i Borås)

2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Bibliotekslag (2013:801)

Skolbibliotek är en del av det allmänna biblioteksväsendet. Se bibliotekslagen för vidare information kring detta.

Det kan konstateras att lärare och skolbibliotekarier har olika expertis och att samarbete mellan professionerna är att föredra. Samtidigt råder det en problematik kring att flera skolor inte har välfungerande skolbibliotek eller utbildade skolbibliotekarier. Faktum är att det på många skolor är en lång väg kvar att gå för att få detta uppdrag att fungera så som det är tänkt. Glädjande nog ser jag att allt fler kommuner anställer skolbibliotekarier och jag är, trots att det finns mycket kvar att göra, hoppfull inför framtiden. Bibliotek behövs i skolan, men skolor behöver tid för att bygga upp välfungerande verksamheter. Vidare behöver vi lärare få kännedom om att skolbibliotekarier ska samverka med oss i undervisningen för att öka elevernas måluppfyllelse.

I Järfälla kommun har följande förslag  till biblioteksplan för kommunens bibliotek arbetats fram, planen ska gälla mellan åren 2018-2021. Bland annat ligger en omfattande kartläggning av hur skolbiblioteksverksamheten fungerar till grund för delar av planen. Detta exempel på biblioteksplan kan ge inspiration för andra kommuner i det vidare arbetet.

ARTIKEL SOM GRUND FÖR DISKUSSION

Den artikel som jag och Sofia Malmberg skrev kan utgöra en grund för diskussion kring skolbibliotekets roll i verksamheten och kring hur vi, lärare och skolbibliotekarier, kan använda varandras kompetenser för att samverka i arbetet att stärka elevernas digitala kompetens i undervisningen. Mina rektorer på Viktor Rydbergs skolor delade artikeln med all personal för att vi alla skulle uppmärksamma de nya direktiven och se över hur vi kan använda skolbibliotekets funktioner i vår undervisning. Kanske är detta en väg att gå även för andra skolor? På min skola resulterade detta i att skolbibliotekarien har involverats i undervisningen och även samarbetar med skolans elevråd. Skolbibliotekarien vill även starta ett biblioteksråd för att få in ett mer konkret elevinflytande för verksamheten i biblioteket. Med detta sagt är vi naturligtvis inte klara, vi är mitt i arbetet att bygga upp skolbiblioteket så som det är tänkt enligt direktiven.

GODA EXEMPEL OCH TIPS

Här lyfter Skolverket flera goda exempel på samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier.

Ett första steg är att skolor diskuterar hur lärare och skolbibliotekarier tillsammans kan stärka elevernas digitala kompetens med skolbiblioteket som pedagogisk funktion. Sedan behöver vi göra de nya direktiven till våra egna. Jag ser fram emot fortsättningen av detta arbete och jag ser fram emot att kunna planera en undervisning, tillsammans med en skolbibliotekarie, för att stärka den digitala kompetensen utifrån mina ämnen. Vi behöver nog alla ställa oss frågan, var befinner sig min skola i processen?

Bästa hälsningar

Charlotta

Lämna en kommentar

  • (will not be published)