Samerna – om självbestämmande och rätt

Samernas nationaldag 6 februari har nyligen passerat. För några år sedan följde jag och mina elever en process i media där samernas självbestämmande och rätt behandlades i olika artiklar. Artiklarna skapade ett stort engagemang och intresse för minoritets- och urfolk hos eleverna. Artiklarna visar hur olika värden kan stå emot varandra. Samerna är ett av Sveriges fem nationella minoritetsfolk. I det här inlägget finns artiklar och diskussionsfrågor, länkar för vidare läsning om minoritetsfolk och förslag på filmer.

Sveriges fem nationella minoritetsfolk är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Skolverket har tagit fram följande material för arbetet med nationella minoriteter. Det finns filmer och exempel för undervisningen och hänvisningar till läroplanen, material väl värt att ta del av och gå igenom.

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär är något som står i läroplanens centrala innehåll. Det är därmed något som vi arbetar med i undervisningen.

SAMER – BÅDE ETT MINORITETS- OCH URFOLK

För att få en bakgrund till samernas historia finns följande tre filmer från UR Play Samernas tid. UR Skola har även tagit fram fyra filmer med tillhörande arbetsmaterial Min samiska historia.

Sedan urminnes tider har den samiska befolkningen varit bosatt i ett område som idag sträcker sig över fyra länder. Området kallas Sápmi och består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland samt delar av Sverige från Idre i söder och norrut.

        

Bilder: www.samer.se

Den samiska flaggan är gemensam för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986 av Samerådets 13:e Samekonferens i Åre. Flaggan är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten. (www.samer.se)

Samerna har använt markerna i Sápmi för jakt och fiske och som betesmark för sina renar. Flertalet icke-samiska jordbrukare samt den svenska gruvnäringen har dock genom historien gjort anspråk på att ta över samernas område, vilket har lett till att samer har tvångsförflyttats från sina marker. Samerna har även, under 1900-talet, blivit utsatta för den svenska rasbiologin i syfte att framställa samer som en lägre stående ras.

Här finns ett utbildningsmaterial om nationella minoriteter och urfolk.

År 1977 erkände Sveriges regering samer som urfolk, vilket var en direkt åtgärd för att förändra samernas ställning i Sverige. Erkännandet innebär att nationen Sverige har folkrättsliga åtaganden, vilket bland annat innebär att tillförsäkra samerna fler rättigheter än andra minoriteter, främst gällande frågor om landområden, vatten och självbestämmande. Trots erkännandet finns fortfarande exempel där samernas rättigheter ifrågasätts och hotas.

ARTIKLAR

Följande artiklar följer en process där samernas självbestämmande och rätt behandlas.

I undervisningen kan två övningar genomföras.

Övning 1:

Dela in klassen i två grupper, grupp A och grupp B. Låt grupperna läsa varsin artikel.

Grupp A Regeringens dilemma: Gruvor eller renskötsel

Grupp B Regeringen ger klartecken för gruva i Tärna – nickel viktigare än renskötsel

Låt eleverna arbeta i par, en elev från grupp A och en elev från grupp B. Eleven från grupp A återberättar vad den första artikeln handlade om, därefter berättar eleven från grupp B vad den andra artikeln handlade om.

Diskutera

  • Hur tror ni att den dåvarande regeringen tänkte när de fattade sitt beslut?
  • Tycker ni att regeringen fattade rätt beslut, varför/varför inte?
  • Vilka värden står emot varandra? (Ekonomiska värden med arbetstillfällen, miljö med markanvändning, etiska värden etc.)

Avsluta övningen med att lyfta olika tankar och reflektioner i helklass.

Övning 2:

Arbeta vidare i par. Läs följande artikel tillsammans.

Diskutera

  • Vad hände med gruvan?
  • Vad var anledningen till beslutet?
  • Vad anser ni om denna process där samernas självbestämmande och rätt behandlas?
  • Anser ni att beslutet är bra eller dåligt? Motivera.
  • Anser ni att beslutet togs på rätt grunder?

AVSLUTANDE DISKUSSION

I artiklarna framkommer att planerna på en ny gruva skrotas på grund av att det inte är ekonomiskt lönsamt. Då ekonomi och lönsamhet var de stora orsakerna kan övningen avslutas med en diskussion i helklass om vilka värden som bör väga tyngst när beslut som påverkar människor ska tas.

Min erfarenhet är att artiklar och nyheter som möjliggör för elever att följa en händelse skapar intresse, förståelse och engagemang. Att föra in verkliga händelser i undervisningen gör skillnad då eleverna blir nyfikna, vill lära sig mer och vill delta i debatten. De följer med i aktuella nyheter och i undervisningen kan vi gemensamt lyfta olika perspektiv.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)