Samtliga SO-ämnen berörs i de nya direktiven kring digital kompetens och skolbibliotek

De senaste månaderna har jag använt en hel del av min förtroende- och planeringstid till att se över nya direktiv. Det är inte alltid så lätt att hänga med i nya bestämmelser och att sedan koppla de nya direktiven till sin egen undervisning. Jag är inte på något sätt klar med att koppla direktiven till min undervisning, men jag har kommit en bit på väg. Jag undervisar både på lärarutbildningen och i grundskolan och jag vill kunna omsätta nya direktiv praktiskt, eller åtminstone ha koll på direktiven, då jag står inför lärarstudenterna och mina elever. Inte minst mina studenter märker snabbt av när det finns praktisk erfarenhet bakom det vi diskuterar. Seminarierna blir mer levande och vi kan vända och vrida på tillvägagångssätt i undervisningen.

VAD MENAS MED DIGITAL KOMPETENS?

Här finns information som Skolverket tagit fram om digital kompetens. Skolverket lyfter fram fyra aspekter av digitalisering. Lyssna igenom poddar, se på filmer och läs den text som finns på denna sida. Digitaliseringen ska gå som en röd tråd genom hela skolväsendet där eleverna ska utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällsutvecklingen.

Här finns regeringens beslut om stärkt digital kompetens i skolans styrdokument som började gälla 1 juli i år samt de ändringar som gjorts i det centrala innehållet i olika ämnen i grundskolan och gymnasiet. Här finns information från Skolverket där man kan se att läroplanernas innehåll i del 1 och 2 har ändrats under ”Skolans uppdrag” och ”Rektorns ansvar”. I grundskolan har kursplanerna i flera ämnen ändrats, förutom för de fyra SO-ämnena, även för biologi, fysik, idrott och hälsa, kemi, matematik, slöjd, svenska, svenska som andra språk och teknik. Här finns ändringarna för grundskolan tydligt markerade med streck i vänstermarginalen. (Se bilaga i länken)

I de nya direktiven lyfts skolbibliotek fram som en pedagogisk funktion i arbetet för att stärka elevernas digitala kompetens.

NYA SKOLBIBLIOTEK GER BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE

– Så löd rubriken för en artikel som jag och Sofia Malmberg skrev som publicerades i tidningen Skolledarna i juni 2018. Sofia Malmberg är samordnare för skolbiblioteken i Järfälla kommun utanför Stockholm, men är även en välkänd författare och föreläsare i skolbibliotekssammanhang. Vi fann varandra på Skolportens konferens om skolbibliotek där vi båda var talare. Jag var där för att lyfta skolans demokratiuppdrag, vinsterna med samverkan mellan lärare och bibliotekarier och för att ge konkreta exempel från undervisningen kring hur jag arbetar med litteratur och källkritik. I vår gemensamma artikel valde vi att, utifrån en skolbibliotekaries och en lärares perspektiv, lyfta fram den nya lag som skulle träda i kraft under sommaren avseende skolbibliotek.

Skolbiblioteket har från 1 juli en ”pedagogisk funktion med uppdrag att verka för elevernas ökade måluppfyllelse. Lärare och skolbibliotekarier ska gemensamt stärka elevernas språkutveckling och digitala kompetens i undervisningen.” (Malmberg och Granath)

DEMOKRATI, INFORMATIONSSÖKNING OCH FÖRSLAG TILL BIBLIOTEKSPLAN

I följande publikation av Cecilia Gärdén och Malin Utter, verksamma vid Högskolan i Borås lyfter de att lärare och skolbibliotekarier bidrar med olika expertis som främjar elevernas lärande om informationssökning. Samarbeten mellan lärare och skolbibliotekarier är därmed önskvärt.

”Kunskap om informationssökning är viktigt för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen. Dagens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till informationskompetens och skolan spelar en viktig roll i att ge eleverna möjligheter att utvecklas för att kunna ta en aktiv del i demokratin och i att stärka unga som medvetna medieanvändare.” (Cecilia Gärdén och Malin Utter, Högskolan i Borås)

2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Bibliotekslag (2013:801)

Skolbibliotek är en del av det allmänna biblioteksväsendet. Se bibliotekslagen för vidare information kring detta.

Det kan konstateras att lärare och skolbibliotekarier har olika expertis och att samarbete mellan professionerna är att föredra. Samtidigt råder det en problematik kring att flera skolor inte har välfungerande skolbibliotek eller utbildade skolbibliotekarier. Faktum är att det på många skolor är en lång väg kvar att gå för att få detta uppdrag att fungera så som det är tänkt. Glädjande nog ser jag att allt fler kommuner anställer skolbibliotekarier och jag är, trots att det finns mycket kvar att göra, hoppfull inför framtiden. Bibliotek behövs i skolan, men skolor behöver tid för att bygga upp välfungerande verksamheter. Vidare behöver vi lärare få kännedom om att skolbibliotekarier ska samverka med oss i undervisningen för att öka elevernas måluppfyllelse.

I Järfälla kommun har följande förslag  till biblioteksplan för kommunens bibliotek arbetats fram, planen ska gälla mellan åren 2018-2021. Bland annat ligger en omfattande kartläggning av hur skolbiblioteksverksamheten fungerar till grund för delar av planen. Detta exempel på biblioteksplan kan ge inspiration för andra kommuner i det vidare arbetet.

ARTIKEL SOM GRUND FÖR DISKUSSION

Den artikel som jag och Sofia Malmberg skrev kan utgöra en grund för diskussion kring skolbibliotekets roll i verksamheten och kring hur vi, lärare och skolbibliotekarier, kan använda varandras kompetenser för att samverka i arbetet att stärka elevernas digitala kompetens i undervisningen. Mina rektorer på Viktor Rydbergs skolor delade artikeln med all personal för att vi alla skulle uppmärksamma de nya direktiven och se över hur vi kan använda skolbibliotekets funktioner i vår undervisning. Kanske är detta en väg att gå även för andra skolor? På min skola resulterade detta i att skolbibliotekarien har involverats i undervisningen och även samarbetar med skolans elevråd. Skolbibliotekarien vill även starta ett biblioteksråd för att få in ett mer konkret elevinflytande för verksamheten i biblioteket. Med detta sagt är vi naturligtvis inte klara, vi är mitt i arbetet att bygga upp skolbiblioteket så som det är tänkt enligt direktiven.

GODA EXEMPEL OCH TIPS

Här lyfter Skolverket flera goda exempel på samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier.

Ett första steg är att skolor diskuterar hur lärare och skolbibliotekarier tillsammans kan stärka elevernas digitala kompetens med skolbiblioteket som pedagogisk funktion. Sedan behöver vi göra de nya direktiven till våra egna. Jag ser fram emot fortsättningen av detta arbete och jag ser fram emot att kunna planera en undervisning, tillsammans med en skolbibliotekarie, för att stärka den digitala kompetensen utifrån mina ämnen. Vi behöver nog alla ställa oss frågan, var befinner sig min skola i processen?

Bästa hälsningar

Charlotta

FN-dagen, mänskliga rättigheter, undervisningsexempel och tips!

FN-dagen närmar sig och skolor kommer på olika sätt att uppmärksamma detta. Vad passar då bättre än att dela tips, filmer och undervisningsmaterial som kan användas både på FN-dagen, men även i det kontinuerliga demokrati- och värdegrundsarbetet?

För knappt 1 år sedan fick jag frågan att skriva Raoul Wallenberg Academys undervisningsmaterial om de mänskliga rättigheterna, 30 mänskliga rättigheter – 30 lektioner i olika ämnen. Det skulle vara konkret, hands on, ett material att använda direkt i undervisning, aktuellt och med tydlig förankring i styrdokument. Vilken spännande och utmanade uppgift! Jag tackade ja och kom i kontakt med flera organisationer och myndigheter. De mänskliga rättigheterna skulle tolkas och lektioner skapas. Flera lärare synade materialet under arbetsprocessen och kom med ovärderlig input. Här finns materialet som lanserades i augusti i år, kostnadsfritt att ta del av, sprida och använda.

De mänskliga rättigheterna gäller alla, är universella och gäller över hela världen oavsett land, kultur eller speciell situation. Rättigheterna lovar att alla människor är födda fria, de är lika mycket värda och beroende av varandra. Här finns de mänskliga rättigheterna i ett samlat dokument.

FILMER SOM INTRODUKTION TILL DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Följande filmer från Forum för levande historia och UR Skola ger en god introduktion till de mänskliga rättigheterna. Filmerna förklarar på ett kortfattat sätt vad de mänskliga rättigheterna är, när och hur de kom till samt ger exempel på när de mänskliga rättigheterna kränks.

Här finns filmen ”De mänskliga rättigheterna på 2 minuter” från Forum för levande historia.

Här finns filmen ”Mänskliga rättigheter – när de mänskliga rättigheterna kränks” (8,05 minuter) från UR Skola

STUDERA BARNENS VÄRLDSKARTA

En övning som väcker tankar, diskussioner och engagemang är att studera Barnens världskarta. Om man samtidigt visar en världskarta där samtliga av världens länder finns med blir arbetet oerhört effektfullt.

(Källa: Rädda Barnen)

Vilka reflektioner gör du och dina elever när ni studerar kartan? Här finns en länk till mer information om Barnens världskarta och fakta om de länder som har förbjudit våld mot barn. 1 januari 2020 blir FN:s barnkonvention lag i Sverige. Barnens rättigheter är något som vi behöver synliggöra och diskutera med våra elever.

OMVÄRLDSPERSEPKTIV, LIVETS LOTTERI

Lyssna på följande länk, alternativt läs följande text för eleverna;

”Varje dag kommer 360 000 barn till världen. Färre än 300 av dem föds i Sverige. Chansen att börja ditt liv här är bara 0,08 %. Var skulle du hamna om du föddes på nytt? Och hur skulle ditt liv se ut? Varsågod och dra en ny lott i livets lotteri.”

Dra en lott

Låt eleverna dra en lott i Rädda Barnens utbildningsmaterial Livets lotteri. Eleverna har nu fötts i nya länder, med nya förutsättningar. I Livets lotteri visas risker som finns i det nya landet. Exempelvis har Somalia följande risker; barn på flykt, barnadödlighet, barnaga är tillåtet, barnarbete, barnsoldater rekryteras, barnäktenskap, fattigdom, kvinnlig könsstympning, pågående väpnad konflikt, sexuellt våld och undernäring. (www.raddabarnen.se)

Diskutera

  • Är rätten till frihet och lika värde kopplat till vilket land man är född i?
  • Vilka faktorer talar för och/eller emot detta?

Diskutera i par och avsluta med diskussion i helklass.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SAMHÄLLSKUNSKAP OCH IDROTT OCH HÄLSA

Orättvis fotboll

Svenska FN-förbundet har en övning/aktivitet som heter Orättvis fotboll som jag har genomfört med elever vid flertalet tillfällen.

Dela in eleverna i olika lag. Utse en elev till domare för varje match. Domaren bestämmer vilka förutsättningar de olika lagen har samt leder gruppdiskussionen efter matchen. Se till att byta domare och förutsättningar inför olika matcher. Lagen representerar olika länder som exempelvis Sverige, USA, Spanien, Polen, Kina, Pakistan och Argentina. Alla lag ska ha olika förutsättningar, exempelvis:

  • Lagen har olika antal spelare på plan under matchens gång.
  • Ett lag får ett stort mål, ett lag ett litet mål.
  • Endast ett lag får ha målvakt.
  • Samtliga spelare i ett lag får endast springa baklänges.
  • Minst två spelare i ett lag måste hålla armkrok när de spelar. Lagen möter varandra i matcher om 5-10 minuter.

Diskutera

Efter varje match får lagen diskutera de olika förutsättningar lagen hade.

  • Uppstod några konflikter och/eller något som var orättvist?
  • Finns det samband mellan resursfördelning och konflikter? Varför/varför inte?
  • Vilka anledningar finns det till att det uppstår konflikter och hur agerar människan i konfliktsituationer?
  • Hur kan det komma sig att människor och länder har så pass olika förutsättningar?

100 SÄTT ATT GÖRA SKILLNAD

Som en avslutande övning vill jag lyfta den konkreta listan “100 sätt att förändra och påverka” från Raoul Wallenberg Academy. Låt dina elever göra en handlingsplan för att göra skillnad och agera. Alla handlingar är viktiga och betydelsefulla. Låt eleverna diskutera och bestämma om de ska göra enskilda handlingar eller handlingar som hela klassen arbetar vidare med. Här finns mer information och listan som direkt går att använda i din undervisning, eller varför inte låta dina elever skapa en egen 100-lista?

Varmt lycka till!

Charlotta

 

Skolval, supervalläsår och utbildningssatsningar

Som SO-lärare kastades jag vid läsårets terminsstart in i förberedelser inför skolval – precis som många andra lärare. Det nationella valdeltagandet ökade från tidigare år, 391 045 elever i 1528 skolor röstade. Valet har nog inte gått någon skola förbi. Resultaten för olika städer, områden, skolor etc. kan granskas och analyseras i ett flertal ämnen. Varför skiljer sig resultaten så pass mycket åt mellan olika skolor i samma stad eller för olika delar av landet? Statistik är konkret och det väcker tankar och diskussioner.

Skolval 2018 – slutgiltigt resultat för Riksdagsvalet

(Källa: https://www.mucf.se/skolval-2018-och-2019)

Vi närmar oss sakteligen ytterligare en valrörelse, valet till Europaparlamentet i maj 2019. Vi har ett läsår som startar med en valrörelse och avslutar med en annan, supervalläsåret är ett faktum.

Varför ska skolor engagera sig i ytterligare ett skolval när vi redan har genomfört ett val?

Det finns flera orsaker till detta. Valet handlar inte om för eller emot EU, vi är medlemmar i EU vilket ger oss rösträtt i ett val i frågor som påverkar oss. EU är inte bara utrikespolitik, faktum är att omkring 60% av alla beslut på nationell och kommunal nivå grundar sig på EU-direktiv, i vissa frågor upp emot 70%. På kommunnivå! Nu pågår följande kampanj i Europas länder för att öka valdeltagandet i samtliga länder;

This time I´m voting

”This time it´s not enough to just hope for a better future: this time we all need to take responsibility for it.
So this time we´re not just asking you to vote, we´re also asking you to help to persuade others to vote too.
Because when everybody votes, everbody wins.”

(Källa: EU 2018 https://www.thistimeimvoting.eu/)

Innebörden i detta budskap och varför budskapet behövs går att diskutera och analysera med elever i undervisning.

TIPS

Genomför detta quiz med eleverna för att de ska få förståelse för hur pass mycket EU faktiskt påverkar oss i vardagen!

Denna film (6,46 min) från UR Skola ger också en bra introduktion till vad EU är.

SKRIVELSER I SKOLLAGEN OCH I LÄROPLANERNA

  • Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet. (10 kap. 2 § skollagen)
  • Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. (1 kap. 4 § skollagen)

Ämnet samhällskunskap har en särställning i att ge eleverna kunskap om samhällsfrågor, politik, mänskliga rättigheter, demokratiska processer och arbetssätt. De grundläggande demokratiska värderingarna är synliga då undervisningen ska bidra till kunskap och reflektion över värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Med kritisk granskning av samhällsfrågor och strukturer på lokal och global nivå ska undervisningen ge kunskap om hur den svenska demokratin fungerar. (Lgr 11, Gy11)

På ett eller annat sätt behöver vi lyfta det som sker i samhället omkring oss. Det kommer att finnas nya valstugor och debatter som omger oss och vi behöver lyfta vad valet till Europaparlamentet handlar om. Flera av våra elever i gymnasieskolan får både rösta i skolval och i det större valet till Europaparlamentet som sker 26/5 i Sverige.

REGERINGSUPPDRAG MED SKOLVAL

2014 hade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för första gången regeringsuppdraget att förbereda skolval till Europaparlamentet. Valdeltagandet bland Sveriges skolor blev där betydligt lägre än deltagandet i riksdagsvalet. För att öka kunskapen om samt höja intresset för skolval satsar MUCF nytt och samarbetar nu med lärare inför skolvalet för att lyfta fram olika undervisningsexempel och arbeten kring hur man kan angripa detta.

I år har jag fått det spännande myndighetsuppdraget att arbeta med MUCF inför skolvalet till Europaparlamentet. Det blir tillsammans med lärare – för lärare – det är dags att syna vad valet till Europaparlamentet innebär och varför det är viktigt att även lyfta detta val i våra skolor!

Under hösten beger jag mig ut i landet, tillsammans med MUCF, för att diskutera skolval, genomföra föreläsningar och workshops med lärare och skolledare. Vi startar på Skolforum i Stockholm. Vi kommer även att spela in en film som visar hur skolor kan arbeta med skolvalet till Europaparlamentet i undervisning i olika ämnen. Flera grund- och gymnasieskolor ska delta i filmen!

KOSTNADSFRIA UTBILDNINGSSATSNINGAR FÖR ATT STÄRKA DEMOKRATIN OCH ÖKA KUNSKAPEN OM EU

För ett antal år sedan kände jag inte till så mycket om Europaparlamentet och hur pass mycket EU påverkar oss i vår vardag. Efter att ha deltagit i utbildningssatsningen ”Skolambassadör för EU” år 2012 föll bitarna på plats. Det är en utbildningssatsning på lärare av Sveriges regering, Universitets- och högskolerådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet. I följande artikel i Skolvärlden (jan -18) delar jag och min skolambassadörskollega Magnus Myssling på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg med oss av hur vi arbetar med EU.

Det är nu dags för en ny utbildningsomgång till Skolambassadör för EU. Jag rekommenderar er lärare att anmäla intresse till utbildningen då den ger ökade kunskaper om skolans demokratiuppdrag, du får lära dig mer om EU samt delta i en resa till EU:s institutioner tillsammans med lärare från olika delar av Sverige – kostnadsfritt! Din rektor måste också åka på en egen kostnadsfri rektorsresa med övriga rektorer.

Utbildningen gav mig ett stort kontaktnät med andra lärare, nya verktyg för undervisningen, vi har årlig fortbildning i Stockholm och jag har alltid någon att vända mig till i frågor som rör demokrati, EU, skolval samt för internationella projekt. Du behöver undervisa i grundskolans senare år eller på gymnasiet för att kunna delta. Läs mer på följande länk och anmäl ditt intresse före 30/11-2018.

Ytterligare en utbildningssatsning som är öppen för anmälan är Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram där du, dina kollegor och elever får verktyg för att arbeta med demokrati och EU. Lärare som deltar blir seniorambassadörer och eleverna blir juniorambassadörer. Utbildningssatsningen är kostnadsfri och efter genomförd utbildning certifieras skolan till en Ambassadörsskola för Europaparlamentet och får en fin plakett att sätta upp på skolan. Här kan du läsa mer och anmäla ditt intresse!

Inför skolvalet i maj återkommer jag med massor av praktiska tips för undervisningen, exempel på arbeten i olika ämnen och tips på olika projekt med mera!

Allt gott,

Charlotta

 

Nya möjligheter och utmaningar i läraryrket – ny som ämnesspanare!

Jag funderade i några veckor, hela sommaren närmare bestämt, inför det här spännande uppdraget, ämnesspanare, ska jag verkligen göra detta? Att få inspirera, lyfta och bidra till skolutveckling innebär också ett ansvar, att dela med sig av vardagen, de arbeten jag driver och den undervisning jag har. Valet blev till slut enkelt, jag kunde inte tacka nej. Nyfiken och hoppfull inför att möta andra lärare via nya kanaler var det bara att kasta sig ut. Jag väljer att se det som en möjlighet, en riktigt bra och viktig sådan. I augusti, för snart två månader sedan, började jag en ny lärartjänst, även då kastade jag mig ut. Jag har inte ångrat mig en enda dag. Ibland är det nyttigt att lämna sin trygghetszon.

Eftersom jag är ny ämnesspanare presenterar jag mig lite kort i detta första inlägg, framöver blir det mer fokus på ämnesinnehåll, undervisning och det blir förstås massor av spaningar!

PRESENTATION

Mitt namn är Charlotta Granath. Jag har snart 15 års erfarenhet av läraryrket, 2004 tog jag min gymnasielärarexamen och samma år började jag att arbeta i förskolan. Det var ett år då förskolorna skrek efter arbetskraft samtidigt som det var svårt att få jobb som nyutexaminerad lärare med inriktning mot just SO-ämnen. På många håll ser det likadant ut idag.

Min lärarkarriär startade inte riktigt som jag hade tänkt mig, men idag ser jag hur erfarenheterna av att ha arbetat med yngre barn är ovärderliga. Inte minst i mötet med vårdnadshavare och i samarbetet med kollegor. Jag stannade flera år i förskolläraryrket innan jag började arbeta som högstadielärare i SO-ämnen och idrott. För två år sedan började jag även att arbeta på lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Idag är jag förstelärare på Viktor Rydbergs högstadieskola i Sundbyberg, lärarutbildare med bland annat ansvar för handledarutbildningarna, författare och föreläsare.

I år, 2018, var jag finalist till Raoul Wallenbergpriset, jag har tidigare mottagit Emerichfondens Eldsjälspris, pedagogpriser och stipendier, Stockholms läns landstings pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism samt Helgepriset, Sveriges största pris i skolutvecklingsfrågor som bland annat Lärarnas Riksförbund står bakom. Jag är skolambassadör för EU, driver projekt, arrangerar politiska debatter, pedagogiska rollspel, samarbetar med lärare, leder utbildningssatsningar och skriver undervisningsmaterial. Vardagen är fartfylld och varierande. Elevinflytandet är centralt. Jag brinner för mitt yrke, men kanske mest av att få samarbeta med andra. För att lyckas i klassrummet är jag ett team med mina elever och mina kollegor betyder enormt mycket. Vi lyckas tillsammans.

SYFTE MED BLOGGEN

Något av det första som rektorerna på Viktor Rydbergs skolor betonade för oss nyanställda var ”sharing is caring”. Jag gillar det. Jag har samma tanke med bloggen. Det handlar om att dela med sig, att lyfta olika aspekter av lärarprofessionen, metoder, undervisningsexempel, olika projekt som jag och andra driver och att lyfta aktuella utbildningssatsningar. Vardagen i klassrummet som lärare i SO-ämnen, vardagen på lärarutbildningen, vardagen som författare och föreläsare. Läraryrket innebär möjligheter och kräver samarbete. Att dela med sig är att bry sig.

I bloggen kommer jag att lyfta olika teman, dela med mig av undervisningsexempel och projekt, skicka med olika tips och länkar för vidare läsning. Historia, geografi, religion och samhällskunskap är de ämnen som jag kommer att beröra mest, men vi har också andra uppdrag och perspektiv som ska ingå i våra ämnen. Läraryrket är komplext och jag kommer i framtida inlägg återkomma till hur vi kan arbeta med konkret ämnesinnehåll, historiebruk, språkutvecklande arbetssätt med fokus på SO-ämnen, demokrati, mänskliga rättigheter, skolbibliotek som pedagogisk funktion, elevinflytande, ett kontinuerligt SYV-perspektiv med förankring i arbetslivet, utbildningssatsningar och mycket mer.

Om du vill höra mer om hur jag arbetar i klassrummet, som förstelärare, med EU, demokrati och värdegrund kan ni lyssna på avsnittet ”Hur lyckas du bygga upp ett värdegrundsarbete i världsklass” i Anna och Philips lärarpodcast.

ETT FÖRSTA TIPS

Ett tips är förstås att även lyssna till många fler lärare och skolledare som lyfts fram i Anna och Philips lärarpodcast, de hittills 179 avsnitten är en stor källa för inspiration! Framöver kommer jag även att tipsa om fler poddar, eller kanske har du en podd som du vill dela med dig av i kommentarsfältet?

Om några dagar kommer nästa inlägg och då är det fokus på aktuella utbildningssatsningar, som det är hög tid att anmäla sitt intresse till, och det spännande supervalläsåret som vi är mitt inne i.

Varmt välkomna till min fartfyllda värld, en ämnesspanare som gillar ordning och reda, som alltid har en stor portion flexibilitet och försöker att hitta lösningar i det mesta. Det blir glädje, kunskap, allvar, nyfikenhet och relationer i fokus – för ofta handlar läraryrket just om detta, personligen kan jag inte tänka mig något bättre yrke!

Allt gott,

Charlotta