Lektionstips och uppgifter för arbete med historiebruk

Vem skapar egentligen bilden av historien? Här kommer undervisningsmaterial och uppgifter som rör historiebruk och källkritik från Stockholmskällan, Skolverket och Forum för levande historia. Vad sägs om Olof Palmes jultal, historiebruk på gator och torg, OS-invigningen i London, när en affisch jämför Kristallnatten och Utöya eller när Trotskij suddats bort från bilden. Exemplen engagerar och berör och går direkt att använda i din undervisning!

I mitt förra inlägg skrev jag om vad historiebruk är, om olika kategoriseringar och hur vi kan introducera arbetet med historiebruk i undervisningen. Här kommer nu flera undervisningsexempel och tips på länkar, material och uppgifter som passar utmärkt att använda sig av och diskutera med eleverna!

Exempel 1 – Historiebruk på gator och torg

Gator och torg har olika namn, valda med omsorg, för alla att ta del av i det offentliga rummet. I följande material Historiebruk på gator och torg: Från Karl XII till Alfons Åberg visar Stockholmskällan kartor, fotografier och dokument. Eleverna får arbeta med historiska referensramar, historiska begrepp och historiebruk. 

Exempel 2 – Vem skapar bilden av historien?

I övningen, Vem skapar bilden av historien? från Forum för levande historia jämförs två bilder. På den ena bilden står Lenin i talarstolen och Trotskij står snett nedanför, på den andra bilden är Trotskij bortsuddad. Vem skapar bilden av historien? I materialet finns uppgifter för elever att arbeta med om källkritik och historiebruk.

Exempel 3 – Olof Palme använder historia

Följande övning finns med i Del B, uppgift 3 i det öppna nationella provet i historia 2012/13 för årskurs 9.

Julen 1972, under Vietnamkriget, utförde USA bombningar av staden Hanoi. Bombningarna gjorde att Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme, kommenterade USA:s handlingar i radio. Uttalandet från Olof Palme har kommit att kallas för Olof Palmes jultal. I sitt tal använder Olof Palme namnen på flera geografiska platser med historisk betydelse

Läs Olof Palmes tal och förklaringarna till de orter som han använder i sitt tal. Det finns även en kort beskrivning av Vietnamkriget som kan vara bra att läsa igenom för att få en bättre förståelse för tidsepoken.

Olof Palmes tal

”Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Och det som pågår idag i Vietnam, det är en form av tortyr. […]

Det man nu gör det är att plåga människor. Plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse under maktspråk. Och därför är bombningarna ett illdåd, och av sådana har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn. Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden, Hanoi julen 1972”

Transkriberingen av Olof Palmes tal är hämtat från
www.olofpalme.org.

Orterna Olof Palme använder med ett historiskt sammanhang

  • Guernica:

Under spanska inbördeskriget (1936–1939) bombades byn Guernica av tysk och italiensk militär.

  • Oradour:

Den 10 juni 1944 utförde 200 SS-soldater en massaker på invånare i den franska staden Oradour.

  • Babij Jar:

Babij Jar är en ravin i utkanten av staden Kiev i Ukraina. Här utförde soldater i den tyska armén år 1941 ett massmord på ca 50 000 judar.

  • Katyn:

Katyn är ett skogsområde väster om Smolensk i Ryssland där ca. 4 000 polska officerare mördades av den sovjetiska säkerhetstjänsten år 1940.

  • Lidice:

Orten Lidice väster om Prag utplånades år 1942 av tyska SS-trupper, som hämnd för mordet på den tyske generalen Reinhard Heydrich.

  • Sharpeville:

Sharpeville är ett bostadsområde för svarta i Sydafrika där polis 1960 sköt ihjäl 69 personer som protesterade mot diskrimineringen av svarta.

  • Treblinka:

I det nazityska förintelselägret Treblinka som uppförts i Polen mördades mellan åren 1942 och 1943 ca 870 000 personer, mest judar.

Vad var Vietnamkriget?

Vietnamkriget pågick mellan åren 1960 och 1975. När landet Vietnam blev självständigt från Frankrike delades det i en nordvietnamesisk kommunistisk del och en sydvietnamesisk del som stöddes av USA. Gerillarörelser som ville störta den odemokratiske presidenten i Sydvietnam stöddes av Nordvietnam. Under 1960-talet gick USA med i kriget för att hjälpa regeringen i Sydvietnam. År 1973 drog sig USA ur kriget och 1975 kapitulerade regeringen i Sydvietnam. Vietnam blev då ett enat land.

Uppgift:

Resonera om orsakerna till att Olof Palme valde att ta med just dessa platser för att kommentera bombningarna av Hanoi julen 1972.

(Nationellt prov i historia 2012/2013)

Exempel 4 – Jämförelse mellan Kristallnatten och Utöya

Kristallnatten – Att använda historia

Övningen är hämtad från följande öppna nationella prov i historia. (Del A, uppgift 9)

På affischen nedan jämförs händelserna under Kristallnatten år 1938 i Nazityskland med det som hände på ön Utöya i Norge i juli 2011.

Foto: David Rosenlund (Malmö högskola).

Vad var Kristallnatten?

Kristallnatten kallas de attacker på judar som skedde i Tyskland i november 1938. Under natten förstördes judiska affärer och synagogor. Omkring 400 judar dog. Attackerna organiserades av nazister. Kristallnatten fick sitt namn på grund av krossat glas från sönderslagna skyltfönster till judiska affärer. Få protesterade mot att judarna förföljdes. Nazisterna menade därför att de kunde fortsätta sin förföljelse, vilken kom att leda till Förintelsen.

Vad hände på Utöya?

Anders Behring Breivik greps på den norska ön Utöya den 22 juli 2011. Han hade då skjutit ihjäl 69 personer som var där på läger. Samma dag genomförde han ett bombdåd i Oslo. Bombdådet orsakade åtta personers död. Breiviks motiv var kopplade till rasism och högerextremism. Breivik ville förstöra för den norska regeringen och det norska Arbeiderpartiet. Det var Arbeiderpartiets ungdomsförbund som hade möte på Utöya när Breivik utförde sitt dåd.

Uppgift:

Undersök affischen och resonera kring varför de som gjort affischen jämför Kristallnatten med händelserna på Utöya.

Tänk på att:

Beskriva vilka likheter de som gjort affischen vill att vi ska se mellan Kristallnatten och händelserna på Utöya.

  • Förklara varför de som gjort affischen vill att vi ska se de likheterna.
  • Förklara varför de använder olika exempel.
  • Göra en värdering av hur historia används i detta sammanhang.

Exempel 5 – OS-invigningen i London 2012

Den 27 juli 2012 invigdes de olympiska spelen i London, Storbritannien, med en öppningsceremoni. För denna ceremoni byggdes det upp en scen med rykande skorstenar, industrimiljöer och arbetande människor i 1800-talskläder. Scenen föreställde industrialiseringen. Övningen finns med i följande öppna nationella prov i historia. (Del B, uppgift 2, 2012-13)

Foto: Shimelle Laine (privat).

Bild från OS-invigningen i London 2012

Uppgift:

Använd bilden och resonera kring orsakerna till att arrangörerna valde att använda industrialiseringen för att visa upp en bild av Storbritannien. Diskutera även det genomslag en OS-invigning får massmedialt och vilken betydelse det har för ett land att lyfta fram olika delar av sin historia i detta sammanhang.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)