Det är dags för SYV!

Jag har en nyutkommen, 444 sidor lång, regeringsutredning framför mig. Det är fokus på studie- och yrkesvägledning - förslag på ändringar i skollag, förslag på ändring av yrkestiteln från studie- och yrkesvägledare till karriärvägledare, hur det generella vägledningsperspektivet bör förstärkas ytterligare och ingå i olika ämnen och förslag om att införa ett nytt skolämne - Framtidsval. En aktuell och viktig utredning.

För några år sedan började jag arbeta med studie- och yrkesvägledning rakt in i min SO-undervisning och som hela skolans ansvar. Med obligatorisk prao och en färsk utredning kommer studie- och yrkesvägledning ta en större plats i skolan.

Här finns filmer från Skolverket som visar hur studie- och yrkesvägledning kan integreras i undervisningen. I denna publikation från Skolverket finns exempel på studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar från grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning.

 Alla elever har rätt till studie- och yrkesvägledning. Den ska utgå från elevens behov och förutsättningar, genomföras på ett professionellt sätt och vila på en vetenskaplig grund.

2 kap. 29 § skollagen (2010:800)

Skolans studie- och yrkesvägledning styrs av skollag, skolförordningar, läroplaner, kurs- och ämnesplaner. Studie- och yrkesvägledning innebär att skolan, genom information, undervisning och vägledning bidrar till att vidga elevens perspektiv för att kunna upptäcka andra yrkesområden och utbildningar än de som de redan känner till genom sin bakgrund. (Skolinspektionen, 2013:5)

FEM NYA PUNKTER

Den nya utredningen med namnet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle SOU 2019:4 föreslår bland annat ett paket av fem huvudsakliga åtgärder.

  • Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
  • Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
  • Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
  • Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
  • Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

NÄR SYV-RESAN STARTADE

För några år sedan började jag arbeta aktivt med den vida, det som nu i utredningen föreslås ändra namn till den generella, vägledningen i min undervisning.

Mina elever kände en stor osäkerhet inför vidare val av studier, hur de skulle gå tillväga för att hitta rätt utbildning för att få de jobb de önskar och vill ha. Inför gymnasievalet hade mina elever i årskurs 9 många frågor.

– Var finns egentligen jobben? Bestämmer jag hela mitt framtida liv NU? Ska jag välja samma utbildning som mina kompisar eller som mina föräldrar vill, jag vet inte vad jag själv vill… Många av eleverna upplevde att det fanns krav och förväntningar från omgivningen samtidigt som de själva inte var redo att göra aktiva val. Frågorna resulterade i att vi hade många och långa diskussioner.

Att studie- och yrkesvägledning var och är hela skolans ansvar var något som jag från början behövde lära mig och bygga upp. Från början var det inte självklart. Jag läste på om uppdraget, gick igenom skollag, läroplaner, läste Skolinspektions- och forskningsrapporter, jag blev medveten om att jag behövde förändra en del i min undervisning.

All personal i skolan ska verka för studie- och yrkesvägledningens genomförande. Tillsammans ska man stärka, systematisera och synliggöra det arbete som görs.

(Förordning SKOLFS 2010:37 Om läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2.6, 2.8)

I rapporten Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar från 2008 gav forskare, skolledare, representanter från olika myndigheter och nyckelaktörer sin syn på hur man utvecklar skolans vägledning. Rapportens slutsats är att lärandet om väl medvetna och underbyggda val är en livslång process och att ansvaret för genomförandet av vägledningen bör vila på rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare – det ska vara hela skolans ansvar.

Vi började undersöka olika alternativ, hur SO-ämnena hörde samman med olika utbildningar och yrken, vi gjorde flera övningar där eleverna fick öva sin valkompetens.

VILKEN UTBILDNINGS- OCH YRKESRESA HAR DU GJORT?

Eleverna frågade lärare och annan skolpersonal om de kunde berätta om den utbildnings- och yrkesresa de gjort. Det blev spännande diskussioner, elevernas perspektiv vidgades successivt. Det visade sig bland annat att vi lärare hade tagit olika vägar in i yrket och att även flera lärare hade andra utbildningar. Vi kunde, utifrån våra erfarenheter, inspirera eleverna och även stötta dem inför deras val.

SAMARBETE MELLAN LÄRARE-SYV

För att bibehålla ett aktivt och kontinuerligt arbete började jag samarbeta mycket mer med skolans studie- och yrkesvägledare. Målet var att få ett kontinuerligt vägledningsperspektiv i min SO-undervisning, utan att göra avkall på alla moment som jag behövde genomföra. Vid olika arbetsområden och studiebesök fick eleverna ställa frågor om utbildningsvägar och vilka yrken som fanns representerade på olika platser. Vilka yrkeskategorier finns representerade på ett museum eller i ett bibliotek, i riksdagen, tingsrätten eller när vi besökte kommunkontoret? Arbetet blev mer verklighetsförankrat och knöts ihop med skolans demokratiarbete. Vi bjöd in EU-parlamentariker som arbetade med utbildningsfrågor för unga i Europa. Detta var kostnadsfritt. Eleverna förberedde sig och ställde de frågor de undrade över.

Eleverna gick även på studiebesök på vår egen skola och intervjuade personer som arbetade i köket, vaktmästeriet, biblioteket och på fritidsklubben, de intervjuade lärare i olika ämnen, skolledare, lokalvårdare, studie- och yrkesvägledare, skolsyster, psykolog och kurator. Det finns många yrkeskategorier samlade på en och samma arbetsplats.

EUROPADAGEN – SYV I FOKUS

Europadagen 9 maj blev en dag då vi fokuserade på utbildning och arbete som EU-medborgare. En dag då hela skolan arbetade med SYV i fokus, inte för att bocka av arbetet, utan för att ge skjuts åt arbetet och för att få med hela skolan i ett tänk där vi förbereder våra elever för en global utbildnings- och arbetsmarknad. EU-medborgarskapet innebär möjligheter att studera och arbeta inom andra EU-länder.

Hur går jag tillväga om jag vill plugga eller jobba utomlands?

Eleverna arbetade intensivt och med stort intresse – det handlade om dem själva – de undersökte aktivt olika alternativ för framtiden.

Nu ska jag ta mig an denna 444 sidor långa utredning!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)