Förintelsens minnesdag – del 2

En bok som används i undervisningen om Förintelsen är … om detta må ni berätta… En bok om Förintelsen i Europa 1933-1945 av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. (Min kollegor i språkämnen brukar också använda boken.)

Boken finns tillgänglig i pdf-format på ett flertal språk på www.levandehistoria.se och innehåller fakta, dikter, citat och vittnesmål från överlevande från Förintelsen. Det som jag tycker är extra bra är att bokens digitala version har flera länkar till filmer och material med koppling till Förintelsen från både UR och Forum för levande historia. Se följande länk.

På svenska

På engelska

Bild: Forum för levande historia

Det går även att arbeta med boken utifrån följande frågeställningar:

  • Resonera kring om boken och dess berättelser är en bra källa att lära sig av och om boken är trovärdig.
  • Välj en ögonvittnesskildring som gestaltas och resonera kring den berättande källans trovärdighet.
  • Skriv en berättelse om det ögonvittne du valde i uppgiften innan. Utgå ifrån det du får reda på av ögonvittnesskildringen. Vad du tror hände med personen på bilden?
  • Gå igenom de olika bilder som finns i boken.

Välj 1 bild och läs eventuell bildtext.

Välj 1 person på bilden.

Skriv vad som händer på bilden utifrån dennes perspektiv.

SAMARBETE MED FLERA ÄMNEN

När jag, som SO-lärare, undervisar om världskrigen och Förintelsen kan eleverna läsa litteratur och göra filmanalys i andra ämnen.

Förslag på litteratur att läsa:

  • Pianisten (Wladyslaw Szpilman)
  • Pojken i randig pyjamas (John Boyne)
  • Anne Franks dagbok (Anne Frank)
  • Emerich är mitt namn (Emerich Roth)
  • Ulrike och kriget (Vibeke Olsson)
  • Schindler´s list (Thomas Keneally)
  • Sarahs nyckel (Tatiana De Rosnay)
  • Skärvor av ett liv (Hédi Fried)
  • God Natt Mr Tom (Michelle Magorian)
  • A-6171 (Ferenc Göndör)
  • Boktjuven (Markus Zusak)

BOKPRESENTATION

Eleverna kan förslagsvis läsa någon av ovanstående böcker. De kan sedan diskutera böckernas innehåll utifrån följande frågeställningar:

  • Vem har skrivit boken?
  • Presentera bokens handling.
  • Var utspelar sig handlingen?
  • Hur ser miljön i boken ut?
  • I vilket historiskt sammanhang hör berättelsen hemma?
  • Vem är huvudperson?
  • Beskriv personernas karaktär, vad har huvudpersonen för relation till andra personer/människor i boken?
  • Finns det andra viktiga personer i boken?
  • Berätta om en viktig händelse.
  • Bokens budskap är?
  • Boken passar för…
  • Hur är bokens struktur?
  • Välj ut ett stycke i boken som du tycker är viktigt. Motivera ditt val och förbered dig på att läsa upp stycket.

SKRIVUPPGIFT

Vad innebär det att skriva en dagbok, ett reportage, en krönika, ett brev, en recension, en personbeskrivning eller en författarpresentation? Låt eleverna arbeta i mindre grupper för att söka reda på fakta om och diskutera vad de olika sätten att skriva på betyder.

Följande exempel på skrivuppgift utgår från att eleverna har läst boken Pojken i randig pyjamas av författaren John Boyne.

Uppgift: Skriv en text på 1–2 sidor om ett av följande ämnesförslag. Välj en titel till din text.

Skriva dagbok

Välj ut en av personerna i boken och utgå från en situation/händelse som personen är med om i boken. Skriv en dagbok om händelsen och utveckla din text med miljöbeskrivningar och nya händelser.

Skriva reportage

Beskriv mötena mellan Bruno och Shmuel. Vilka likheter och skillnader finns det mellan deras liv? Skriv ett faktareportage om deras olika livssituationer.

Skriva krönika

Skriv en krönika om vilken betydelse boken Pojken i randig pyjamas har för vilken förståelse vår tid får för Förintelsen.

Skriva ett brev

I kapitel 8 står det om Brunos brev. Tänk dig att du är Brunos farmor och svarar på brevet. Hur skulle det brevet se ut?

Skriva en recension

Vad var bra, mindre bra? När var boken som bäst? Kan du rekommendera boken, varför/varför inte?

Personporträtt

Välj ut en av personerna i boken och beskriv personens liv och vilken betydelse personen har för bokens handling.

Författarporträtt

Skriv ett författarporträtt om John Boyne. Vem var han, var kommer han ifrån och varför skrev han boken? Sök reda på fakta om författaren och skriv upp vilka källor du använder dig av.

Nytt kapitel

Om du skulle skriva ett nytt kapitel till boken. Vad skulle det handla om? Skulle du vilja att boken slutade på något annat sätt?

Eget förslag

Har du ett eget förslag på text som du vill skriva. Vad ska den texten handla om?

FILMUPPGIFT SCHINDLER´S LIST

Schindler´s list är en verklighetsbaserad film som utspelar sig under andra världskriget. I början av andra världskriget såg huvudpersonen Oscar Schindler kriget som en möjlighet att bli rik. Judarna sågs som billig arbetskraft för att han skulle finansiera sitt företag. Oscar hade många älskarinnor och levde ett liv i lyx. Succesivt förändras hans syn och inställning och Oscar börjar arbeta för att rädda människoliv. Han önskar dock att han kommit till insikt tidigare eftersom han då kunnat rädda många fler.

Diskussionsfrågor:

Bild: Filmen är mestadels svart-vit. Vad har detta för betydelse för filmens karaktär och innehåll? Filmen övergår från svart-vit till färg. När görs detta och varför?

Känslor: Vad väcker filmer för känslor hos dig? (sorg, frustration, hopp, ilska…)

Musik: På vilket sätt bidrar musiken i filmen till att skapa olika stämningar? Vad förmedlar musiken?

Film eller bok: Vad är skillnaden på att läsa boken och se filmen? Reflektera och beskriv.

En händelse: Välj ut en händelse/scen i filmen och beskriv denna. Varför valde du just denna händelse?

Förintelsens minnesdag – del 1

Emerich Roth

HELA SKOLANS ARBETE

Inför Förintelsens minnesdag år 2015, 70 år efter befrielsen, gick jag en fortbildning via Forum för levande historia. När jag kom tillbaka till skolan, inspirerad av fortbildningens innehåll och från mötet med lärarkollegor från Sveriges olika hörn, ledde jag ett tema om Förintelsen via Elevens val. Jag hade möte med skolans ledning och tillsammans såg vi över hur hela skolan kunde komma med i arbetet. Som ansvarig för elevrådet, SO-lärare och skolambassadör för EU hade jag tidigare drivit flera projekt och arbeten kring frågor om demokrati, värdegrund och mänskliga rättigheter med elever. I mitt förra blogginlägg skrev jag om det samarbete jag har med flera skolor i Storstockholm där vi bland annat arrangerar politiska debatter.

Efter mötet med skolledningen blev januari, den första månaden på året, en månad då hela skolan fokuserade på fred, mänskliga rättigheter, demokrati, Förintelsen och andra brott mot mänskligheten. En fredsvecka med värdegrundsövningar genomfördes i anslutning till minnesdagen, samtliga ämnen fokuserade på skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Överlevaren från Förintelsen, Emerich Roth, träffade elever och vårdnadshavare. Arbetet gav många ringar på vattnet. Fredsveckan blev återkommande, så även att inleda ett nytt år med fokus på fred och mänskliga rättigheter.

ETT KLASSRUM MED UTSTÄLLNINGAR

Under Elevens val byggde vi upp ett klassrum med utställningar och eleverna utbildades till guider. Skolans klasser fick olika tider för att besöka klassrummet. De fick lära sig om Förintelsen, Sveriges roll under andra världskriget, eleverna fick ta del av tidslinjer, filmer och vittnesberättelser.

Här finns ett flertal länkar till material och filmer om Förintelsen som kan användas i utställningar eller i undervisningen:

Introduktionsfilm – Förintelsens minnesdag (1,29 min)

Fakta om Förintelsen – introduktion (2,10 min)

Fakta om Förintelsen – film

(Filmer: Judarnas historia, Hitler och antisemitism, Tyskland under mellankrigstiden, nazisterna kommer till makten, Nürnberglagarna, kristallnatten, Getton i krigets skugga, Folkmordet inleds, Förintelselägren, Befrielsen av lägren)

Här finns en direktlänk till ett digitalt informations- och undervisningsmaterial som SKMA och Forum för levande historia har tagit fram om antisemitism. Materialet handlar om antisemitism förr i tiden och idag och vad som kan göras för att motverka fördomar och hat.

Miniutställningar som går att skriva ut

Tidslinje Sverige och Förintelsen

Tidslinje från demokrati till diktatur – steg för steg

OLIKA STATIONER

Elevguiderna stod vid olika stationer i klassrummet där utställningarna var uppsatta. De ville väcka engagemang och förståelse hos samtliga elever på skolan. Under förberedelserna diskuterade vi mycket och länge. Vi besökte Armémuseum i Stockholm, ställde frågor och började bygga upp utställningsmiljöer i ett klassrum. Vi fick hjälp med rekvisita och material från skolans praktiskt-estetiska ämnen. Kan vi skapa dräkter och ge alla en stämpel på handen? Eleverna hade många tankar och idéer. Eleverna diskuterade att alla som går igenom utställningen blir sin symbol eller sitt nummer, att man förlorar sin identitet… vem blir man då? Vi för- och efterarbetade ordentligt, samtalade med skolledning och all personal. Som ett led i detta bjöds alla vårdnadshavare och andra intresserade in till en temakväll med överlevande från Förintelsen. Det var filmvisning, Förintelsens ögonvittne (53,13 min) och när filmens eftertexter rullade kom Emerich Roth in i den fullsatta aulan med hundratals deltagare. Alla närvarande tog del av utställningarna. Politiker och tjänstepersoner närvarade, den lokala pressen var på plats, eleverna intervjuades.

ATT GUIDAS GENOM UTSTÄLLNINGARNA

En klass ställde upp sig på led utanför klassrummet innan de fick gå in. Dörren öppnades av två elevguider som bad eleverna att följa deras instruktioner.

Station 1

Eleverna lämnade ifrån sig sina värdesaker till två elevguider. (Mobiler, nycklar, iPads etc.)

Eleverna fick även en stämpel på handen.

Station 2

Elevguiderna hade gjort likadana dräkter till alla. De hade klippt isär stora svarta sopsäckar, med hål för huvud och armar och fäst olika märken på dräkterna. Samtliga elever fick sätta på sig en dräkt.

Station 3

Filmvisning. Vi tittade på filmen om befrielsen av lägren som finns med i länken här ovan från Forum för levande historia.

Efter filmvisningen delades klassen in i tre olika grupper som startade på tre olika platser i klassrummet.

  • Grupp 1 fick gå med två guider till det intilliggande grupprummet där de fick information om symboler och hur resan, i godsvagnar, till de olika förintelselägren gick till.
  • Grupp 2 startade vid utställningen Sverige under Förintelsen.
  • Grupp 3 startade vid utställningen med tidslinjer.

Station 4

Eleverna fick tillbaka sina värdesaker, de tog av sig sina dräkter och stämpeln på handen tvättades bort.

Undervisningen berörde och blev verklig. Den guidade turen tog inklusive filmvisningen om befrielsen av lägren drygt 30 min/klass. Även Emerich Roth tog del av utställningarna, han stod länge och tyst och tittade på tidslinjerna, symbolerna, alla bilder… tittade på mig och eleverna, kramade om oss och sa att arbetet är unikt och viktigt. Elevguiderna tog uppgiften på allvar, de hade förberett sig och guidade samtliga klasser med stor inlevelse. Lärare för- och efterarbetade vad eleverna varit med om utifrån sina olika ämnen.

Arbetet avslutades inte efter januari månad utan fortsatte i olika former. Med deltagande i utbildningssatsningar, resor till Förintelsens minnesplatser, möten med politiker och beslutsfattare, elevrådsarbeten och många nya samarbeten. Skolans elever nominerade mig till Årets Eldsjäl, ett pris som jag sedan fick mottaga ur kung Carl XVI Gustafs hand.

Våra elever – vår nutid och framtid. Ett nytt valår – det är samarbeten och debatt!

NÄR AKTUELLA SAMHÄLLSFRÅGOR STYR DEBATTEN

Elever från flera olika högstadie- och gymnasieskolor hade arbetat fram frågor och ställde dessa. På scenen stod politiker från EU-, riksdags- och kommunnivå. En av politikerna, Jytte Guteland, EU-parlamentariker, berättade om sin egen skolgång och att det figurerat snyggast-bröst listor och ställde frågan som skar genom åhörarna bestående av 500 högstadie- och gymnasieelever, lärare och rektorer. Så verkligt, så viktigt, och ja, snyggast-bröst listor verkade fortfarande existera. Vi var flera lärare och rektorer som tittade på varandra. Debatten hade förarbetats och skulle efterarbetas, förstås.

I somras deltog jag i en Svenska hjältar panel i Almedalen där Linnea Claesson ställde frågor om skolans värdegrundsarbete och hur man kan arbeta efter #metoo. Jag lyfte exemplet med Jytte Guteland, elevernas reaktioner, och lyfte vikten av att ta detta på allvar. Det finns mycket bra information på följande webbplatser, UMO, Youmo, MUCF, UR Samtiden har en föreläsningsserie som heter Metoo – vad kan skolan göra? (UR Skola) och i följande artikel i Skolvärlden ger ämnesspanaren Annika Sjödahl tips på hur skolor kan arbeta med just #metoo. I artikeln ger även Annika sina fem bästa undervisningstips till lärare som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet. I artikel 29 i Raoul Wallenberg Academys undervisningsmaterial om de mänskliga rättigheterna finns på sid. 110 ett längre lektionsexempel på hur man kan arbeta med sexuella trakasserier utifrån de mänskliga rättigheterna. Materialet är kostnadsfritt och innehåller länkar till ett flertal webbplatser för vidare läsning.

Som enskild lärare kan man behöva stöd i arbetet med dessa frågor. Skolan, med elevhälsan, behöver vara involverade, samtidigt kan det behövas stöd och hjälp från andra organisationer utanför skolan som kan bidra med sin expertis. Skolan är en del av samhället, frågor om jämställdhet och/eller sexuella trakasserier är högst aktuella samhällsfrågor.

När eleverna träffar personer som arbetar med aktuella samhällsfrågor och som sitter i beslutsfattande positioner, tar de chansen att ställa frågor. Eleverna blir engagerade och som flera elever uttrycker det ”undervisningen blir på riktigt”. Det finns verkliga mottagare till elevernas frågor. Våra elever – de är nutiden och framtiden. När en debatt eller ett möte med en verklig person, en politiker, överlevare från Förintelsen, olika föreningar eller organisationer, beslutsfattare och så vidare ska ske engagerar det och berör. Engagemanget och glöden är viktiga att ta tillvara på.

ÄR DET NÖDVÄNDIGT FÖR ELEVER MED VERKLIGA MÖTEN INOM SKOLANS UNDERVISNING?

Är det rimligt att elever ställer frågor som de undrar över till politiker, organisationer eller personer som arbetar med olika frågor? Naturligtvis är det rimligt, men det måste för- och efterarbetas. Som lärare i SO-ämnen på högstadiet ser jag det som oerhört viktigt att eleverna följer den aktuella samhällsdebatten och att eleverna vet var de ska vända sig om de önskar eller behöver få svar på frågor. Vi kan besöka valstugor under valrörelsen, titta på politiska debatter på tv och sedan genomföra egna debatter utifrån olika sakfrågor och eleverna kan kontakta olika organisationer, företag eller politiska organisationer för att få svar på sina frågor. Undervisningen vävs in i sammanhang där aktuella samhällsfrågor behandlas. Mina elever i åk. 7, 13 år gamla, följer regeringsfrågan med spänning, de är inte för unga, de förstår och de är engagerade. När det gäller politiska debatter tycker jag att det är en fördel att vara flera skolor som samarbetar, för- och efterarbetar, vi får och ger nya perspektiv. När elever från flera skolor lyfter problematiken med listor där elevernas kroppsdelar värderas ser vi att vi kan göra gemensamma kraftansträngningar.

SAMARBETE MELLAN SKOLOR

För sjunde året i rad är vi flera skolor i Storstockholm som samarbetar och genomför en politisk debatt i Europahuset med våra grund- och gymnasieskolor och elever. En debatt av liknande slag går att genomföra var ni än bor i landet. Det är kostnadsfritt, politikerna träffar gärna eleverna och eleverna får direkt svar på sina frågor. Vid debatten i Stockholm träffar eleverna EU-parlamentariker, men det går även att göra andra upplägg.

För fyra år sedan tog jag konceptet, politisk debatt där flera skolor går samman och förbereder samt genomför denna, till den kommun utanför Stockholm som jag tidigare arbetade i. Ett samarbete mellan kommunens högstadie- och gymnasieskolor inleddes. Där är eleverna moderatorer och elever får träffa politiker på EU-, riksdags- och kommunnivå. Varje enskild skola arbetar fram frågor, lärare träffas och planerar och vid dagen för den stora debatten tar eleverna emot politikerna. Det är förstås eleverna som ställer frågorna.

Ger en politiker på EU-nivå samma svar på hur man arbetar med exempelvis miljö eller jämställdhet som en politiker på kommunnivå?

I debatten blir det tydligt när politikerna svarar olika beroende av vilken politisk nivå de arbetar på. De olika skolornas elever för- och efterarbetar debatten och analyserar politikernas svar. Jag deltog på en liknande debatt då skolor i Gävle gått samman för ett antal år sedan. Några av eleverna läste retorik och deltog som åhörare för att studera just retorik och på vilket sätt politiker förde fram sina argument och förde sin talan. I kommuner kan en debatt förslagsvis ske i den skola som har den största aulan.

PEDAGOGISKA ROLLSPEL

Inför debatter träffas de skolor som vill och genomför exempelvis pedagogiska rollspel mellan varandra. Vinsterna är många, inte minst att vi är flera lärare som får utbyta tankar, idéer och får nätverka med varandra. Viktigt är att förbereda eleverna, låta dem diskutera och att låta dem arbeta fram frågor.

Tips på pedagogiska rollspel

Republiken och skolan – Ett rollspel om demokratifrågor och riksdagsvalet

Rådet – ett rollspel om demokratifrågor och Europaparlamentsvalet

(SVEA och Sverok)

(Svenska FN-förbundet)

FOKUS PÅ VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Inför årets debatt i Europahuset har våra elever arbetat fram frågor med fokus på valet till Europaparlamentet, årets tema var givet på grund av det stundande valet i maj.

Om man inte har möjlighet att genomföra en debatt och man ändå vill ställa frågor till politiker går det antingen att mejla till politikerna, alternativt att ta emot politiker på skolan utifrån deras olika arbets- och expertområden. Exempelvis arbetar några av EU-parlamentarikerna med miljöfrågor, andra arbetar med jämställdhet eller utbildningsfrågor för en europeisk arbetsmarknad. Om ni önskar besök av en politiker till skolan är detta kostnadsfritt. Politikerna nås via mejl med en frågeställning. Min erfarenhet är att kommunpolitiker gärna besöker skolor i den egna kommunen, se kommunens webbplats för aktuella kontaktuppgifter, om man önskar kontakta en EU-parlamentariker finns mejladresserna här, riksdagspolitiker har sina mejladresser här.

Politiker går även runt i klasser för att samtala med elever. Ni behöver alltså inte förbereda en större schemabrytande samling för skolans elever där en politiker föreläser. Här finns ett metodmaterial och information om politikerbesök i skolan.

VERKLIGA MÖTEN

Tanken med de samarbetsprojekt som jag och andra lärare arbetar med är att låta elever från olika skolor och områden träffas och att vi lär tillsammans, vi är flera lärare som gemensamt arbetar för att stärka demokratin, flera lärare som kan stötta varandra i svåra frågor och hur vi kan för- och efterarbeta samt genomföra vår undervisning. Dessutom är det väldigt roligt för både elever och lärare att höras inför debatterna, utbyta tankar och idéer, besöka varandras skolor och spela rollspel.

Vi lärare som samarbetar kring detta har nog ett gemensamt synsätt – att det är viktigt med verkliga möten för eleverna. Samarbetet mellan oss lärare ger enorma vinster, vi tipsar varandra och är varandras stöd och våra elever, de ser verkliga möten, i detta fall med politiker, som en naturlig del av sin utbildning. Skolan är som sagt en del av samhället och att möjliggöra för elever att aktivt delta i samhällslivet, det är en del av skolans uppdrag. Arbetet med detta kan se väldigt olika ut på olika skolor, hur arbetar din skola med detta uppdrag?

  • ”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” (Skollagen 2010:800)
  • Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet. (10 kap. 2 § skollagen)
  • Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. (1 kap. 4 § skollagen)

En termin har gått – undervisning, reflektion och att bygga elevråd

SOM ANSVARIG FÖR ELEVRÅDET

I augusti började jag en ny tjänst på en nystartad högstadieskola, både som lärare i SO-ämnen och som ansvarig för elevrådet. Det var dags att bygga från grunden, få ett långsiktigt och hållbart arbete där eleverna är med och driver pedagogiska frågor. Ett elevinflytande som sträcker sig längre än enbart återkommande samtal om skolmat, tuggummin och toaletter, även om frågor av detta slag även kan behöva avhandlas. För att få mer tid till att diskutera och arbeta med elevinflytandefrågor inrättades ett matråd där elever som vill diskutera matfrågor träffar rektor. Elevrådet hänvisar därmed matfrågor vidare.

Här skriver Skolverket om elevinflytande och elevråd.

Här finns filmen ”Tips för ett interaktivt klassråd” (2,06 minuter) från SVEA, Sveriges elevråd.

Terminens första klassrådsmöte genomfördes utifrån SVEA:s metod och inspirationsfilm. Det kom massor av förslag och önskemål på frågor att driva från skolans elever. I filmen används post it, vi använde vanliga pennor att skriva med på tavlan, delade in klassen i olika lag och varje lag fick en del av tavlan att skriva sina förslag på. Mina elever på högstadiet har önskat återkomma till denna metod då vi arbetat med olika moment i undervisningen. När vi hade religionsundervisning och läste om judendom, kristendom och islam delade en av mina klasser själva in sig i lag och tävlade mot varandra i att finna så många likheter och skillnader mellan religionerna som möjligt.

BYGGA ELEVRÅD

Jag har byggt elevråd tidigare, jag har även besökt skolor för att just studera deras arbete med elevdemokrati och elevråd, jag har sett den enorma styrka som finns hos elever som får vara med och göra skillnad. Elevråd och ett aktivt elevinflytande kräver strukturer. Elevinflytande handlar naturligtvis inte om att eleverna får igenom allt de önskar och vill. Eleverna ska vara aktiva i det som sker i skolan, de kan arrangera skolval, uppmärksamma FN-dagen, delta i möten med skolledningen, de ska lyssnas till och deras förslag ska tas på allvar. I undervisningen har Skolverket förslag på hur elevinflytandet kan vara synligt, se länken ovan. Jag låter eleverna vara delaktiga i undervisningen i samtal, jag lyssnar in och varierar metoder och examinationssätt. När eleverna önskade genomföra SVEA:s metod i religionsundervisningen fick de prova. Det gick fantastiskt bra, vilka diskussioner det blev om likheter och skillnader mellan de Abrahamitiska religionerna.

STRUKTUR MED 4-VECKORSINTERVALL

Som ansvarig för elevrådet är jag en länk mellan elevråd och den övriga personalen med skolledningen. Min roll är att coacha och peppa, att stötta eleverna i arbetet.

Att vara elevrådsrepresentant är ett förtroendeuppdrag. Att kunna föra talan för sin klass och att få vara med och påverka.

En brist i elevrådsstrukturer kan vara att elever och skolledning aldrig träffar varandra. För att nå förankring, och för att kunna driva utvecklingsfrågor i alla led, behöver elever och skolledning träffas. Ett av mina första uppdrag som ansvarig för elevrådet var att skapa ett system med 4-veckorsintervall. Skolor har en tid på schemat varje vecka där elever träffar sin mentor/klasslärare. Ofta tillhör även klasserna olika arbetslag, t.ex. kan en hel årskurs vara ett arbetslag, på min skola tillhör exempelvis klasserna 7a-c samma arbetslag, medan andra klasser tillhör andra arbetslag. Totalt har vi fyra olika arbetslag på skolan.

Vecka 1.        Klassråd på mentorstiden. Den elev som är elevrådsrepresentant leder mötet.

Vecka 2.        De klassrådsrepresentanter som ingår i samma arbetslag (på min skola elevrådsrepresentanterna i klass 7a-c) träffas för att stämma av vad som uppkommit på respektive klassrådsmöte. Vi kallar detta möte för lagråd. Detta möte leder eleverna helt och hållet själva.

En elev från respektive lagråd utgör skolans elevrådsstyrelse.

Vecka 3.        Styrelsemöte. Den här veckan är det dags för mig, som ansvarig lärare för elevrådet, att träffa de fyra eleverna i elevrådsstyrelsen. Vi går igenom vilka frågor som har tagits upp i respektive lagråd och vi förbereder oss för att träffa skolans ledning nästkommande vecka. De fyra eleverna har olika titlar/uppdrag.

  • Ordförande
  • Vice ordförande
  • Sekreterare
  • Kassör

Vecka 4.        Möte med skolledning. Sekreteraren har skickat frågeställningar och önskemål till skolledningen före mötet och vid mötet blir det genomgång av de punkter som elevrådet har arbetat fram. Ofta kan de få svar på flera frågor på en gång, andra frågor behöver skolledningen bearbeta mer innan de kan ge svar till eleverna. Sekreteraren skriver ned svaren och dokumentet delas med samtliga elevrådsrepresentanter.

Nästkommande vecka är det vecka 1 igen med ett rykande färskt protokoll från mötet med skolledningen. Det är klassens elevrådsrepresentant som läser upp protokollet och eleverna diskuterar svaren och om de har några nya frågor eller önskemål.

Strukturen möjliggör ett aktivt elevinflytande och att eleverna träffar skolledningen varje månad.

Nu i veckan är det terminsavslutning och elevrådsrepresentanterna, som tidigare i år, arrangerade skolval får diplom och intyg för deras arbete från skolans ledning. Tänk vad betydelsefullt att ha till sitt CV när de ska ut på prao eller när de söker sommarjobb. Till sommaren får de ett längre intyg och en sammanställning på allt de har gjort under året som elevrådsrepresentanter.

INTYG FÖR UTFÖRT ARBETE

Intyg för väl utfört arbete med Skolval 2018

  • Du har visat ett stort engagemang och ansvarstagande i skolans genomförande av skolval 2018.
  • Du har tagit del av samt genomfört demokratiska processer.
  • På ett föredömligt sätt har du förberett, instruerat och mottagit röster från skolans samtliga elever.
  • I processen har du tagit ansvar för rättssäkerhet och visat stor förståelse för det demokratiska samhällets strukturer.
  • Arbetet har inneburit genomförande av skolval, samt för- och efterarbete, inklusive rösträkning samt presentation av valresultat.

Det blev en händelserik termin där elevrådet är uppbyggt och eleverna driver frågor. Snart vänds blicken framåt. Redan i januari deltar hela elevrådet i en politisk debatt i Europahuset i Stockholm. Det är valår – igen – och det är dags att ta pulsen på några av Sveriges EU-parlamentariker. Eleverna har arbetat fram frågorna, det är även eleverna som ställer frågorna och diskuterar med politikerna. Elevinflytandet är närvarande och aktivt, i vår arrangerar elevrådet ett nytt skolval, men först och främst är det dags för lite ledighet!

God Jul och Gott Nytt År!

Skolans demokratiuppdrag – kunskaper och värden – allas ansvar

Skolans demokratiuppdrag kan upplevas som utmanande och väldigt stort. Åtminstone var det till en början så för mig. Idag är det ett uppdrag jag brinner för, som jag både föreläser och skriver läromedel och artiklar om. Demokratiuppdraget är hela skolans ansvar oavsett om du är lärare, skolledare eller har någon annan funktion i skolan.

”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

(Skollagen 2010:800)

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet.

(10 kap. 2 § skollagen)

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på.

(1 kap. 4 § skollagen)

Demokratiuppdraget är ett gemensamt kunskaps- och värdegrundsuppdrag som ska genomsyra alla verksamheter och aktiviteter. Det är därmed inte möjligt att bocka av ett demokratiarbete på FN-dagen, via elevhälsoarbetet eller då det är valår. Undervisning i demokrati handlar både om att undervisa om demokrati och att visa vad det är i praktiken. (Skolverket 2013b)

I förskolan och skolan ska barn och elever utveckla följande demokratiska kompetenser och förmågor:

  • Framföra argument
  • abstrakt, kritiskt och självständigt tänkande
  • aktivt deltagande i reflekterande samtal
  • omsätta teoretisk kunskap till praktisk handling
  • lyssna till andra
  • deltagande i förutsättningslösa och prövande samtal.

Utvecklandet av kommunikativa förmågor finns i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan i alla språkämnen under rubriker som lyssna, tala, samtala och diskutera. Idrott och hälsa, matematik, musik, fysik, kemi, biologi, teknik, geografi, religion, historia och samhällskunskap.

OLIKA DELAR I DEMOKRATIUPPDRAGET – OM, GENOM OCH FÖR

Det finns tre olika delar i skolans demokratiuppdrag. Man lär om demokrati och exempelvis hur partier fungerar, genom demokratiska arbetsmetoder som till exempel samtal och möten, vilket ger kunskaper för demokrati.

Bild: Skolverket

TA DEL AV FORSKNING INOM OMRÅDET

Den moderna demokratiforskningen lyfter kommunikation som bärare av demokratin. I den utbildningsvetenskapliga forskningen och i skolpolitiska dokument lyfts begreppet ”deliberativa”, prövande och utforskade samtal.

Deliberativa samtal som metod

  • Samtal där skilda synsätt ställs mot varandra.
  • Olika argument får utrymme.
  • Samtal som alltid präglas av tolerans och respekt.
  • Att lära sig lyssna på den andres argument.
  • Samtal som har ett tydligt inslag av överenskommelser och kompromisser.
  • Samtal där auktoriteter och traditionella uppfattningar får ifrågasättas.
  • Samtal utan lärarledning, argumentativa samtal för att lösa och belysa olika problem utifrån skilda synvinklar.

(Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet ger följande beskrivning i en skolkontext. Englund 2004:62, Skolinspektionen 2012:9)

I undervisningen genomförs deliberativa samtal i samtliga ämnen när elever diskuterar olika frågor eller texter med varandra. Olika argument får utrymme och de övas i att lyssna, komma överens och kompromissa.

För vidare läsning om forskning kring demokrati, se följande länkar från Skolverket, Skolporten och Skolforskningsinstitutet – vad är på gång?

VEM ANSVARAR FÖR SKOLANS DEMOKRATIUPPDRAG?

  • Huvudmän, rektorer och lärare har ansvar som pedagogiska ledare att möjliggöra och leda deliberativa samtal i skola och undervisning. ”Det är en del av skolornas kontinuerliga kvalitetsarbete.” (Skolinspektionen 2012:9)
  • Varje ämne måste integrera medborgarfostrande aspekter med hjälp av kursplaner.

Undervisning och övrigt skolarbete måste ske i demokratiska former där alla individers demokratiska rättigheter och skyldigheter ska beröras:

  • inflytande
  • delaktighet
  • ansvarstagande

Kunskaper, värden och förmågor ska integreras i undervisningen genom samtal, kritisk reflektion och analys för att möjliggöra den praktiska demokratiska träningen.

SO-ÄMNENAS BETYDELSE FÖR SKOLANS DEMOKRATIUPPRAG

Alla verksamheter och ämnen bidrar med olika aspekter av skolans demokratiuppdrag. Eleverna ska motiveras att vilja lära och aktivt delta i skolarbetet här och nu, men i förlängningen även i samhällslivet.

SO-ämnena har en särställning för skolans demokratiuppdrag då historia, geografi, religion och samhällskunskap har ett tydligt och konkret innehållsmässigt uppdrag i kurs- och ämnesplaner som överensstämmer med demokratiska processer.

  • I historia förmedlas kunskaper om historiska sammanhang. Elevernas historiemedvetande utvecklas bland annat i arbetet med revolutioner, nya ideologier, världskrigen och efterkrigstiden.
  • Skolans demokratiska uppdrag avseende ”Skolan och omvärlden” berör i ämnet geografi relationen till aktörer utanför hemmen i det omgivande samhället. Hemortens historia består i vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om människors levnadsvillkor under olika perioder.
  • I religionskunskap återfinns de grundläggande demokratiska värderingarna i undervisningen genom att eleverna utvecklar beredskapen att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.
  • Samhällskunskap har en särställning i att ge eleverna kunskap om samhällsfrågor, politik, mänskliga rättigheter, demokratiska processer och arbetssätt. De grundläggande demokratiska värderingarna är synliga då undervisningen ska bidra till kunskap och reflektion över värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Med kritisk granskning av samhällsfrågor och strukturer på lokal och global nivå ska undervisningen ge kunskap om hur den svenska demokratin fungerar.

Av stor vikt att betona är att demokratiuppdraget är hela skolans ansvar, även om SO-ämnena har en särställning på grund av dess konkreta innehåll.

Hur arbetar din skola med demokratiuppdraget?

Vidare läsning:

Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Skolinspektionen 2012:9

Demokrati kräver tålamod, artikel i Pedagogiska magasinet

Helgepriset – Sveriges största lärarpris

SKOLUTVECKLING

Idag, 1 december, öppnar ansökan och jag vill tipsa alla förskollärare och lärare om att Helgepriset från Helge Ax:son Johnsons stiftelse finns. Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Skolledarna står bakom priset.

Om du eller det lärarlag du tillhör har en idé som du/ni vill förverkliga rekommenderar jag att ansöka om Helgepriset.

På Lärarnas Riksförbund står att läsa att Helgepriset kan sökas av enskilda förskollärare/lärare eller av mindre lärarlag som vill pröva, utvärdera och/eller dokumentera pedagogiskt utvecklingsarbete baserat på forskning och beprövad erfarenhet. Syftet ska vara att förbättra undervisningen, höja kunskapsnivån och sprida framgångsrika modeller. Här kan du läsa mer om vem Helge Axelsson Johnson var.

Helgepriset delas ut i fyra olika stipendier;

  • ett för förskolan
  • två för grundskolan
  • ett för gymnasieskolan/vuxenundervisningen.

Varje pris/stipendium är på 125 000 kronor och anses därmed vara

Sveriges största lärarpris.

Prisutdelning sker under Skolforum, arrangerad av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarna. Skolforum hålls på Stockholmsmässan i oktober, vecka 44 varje år.

Läs mer och ansök här. Tidigare års pristagare har valt att använda prispengarna till en mängd olika saker. Om du är nyfiken på motiveringarna för tidigare års pristagare, mellan åren 2015-2018, finns dessa samlade.

ATT NÅ SIN DRÖM

En av anledningarna till att jag väljer att lyfta fram Helgepriset i ett inlägg är att det har betytt enormt mycket för mig som lärare och jag tror att det kan få stor betydelse även för andra. År 2016 fick jag Helgepriset för att skriva en bok. Jag deltog i en forskarcirkel om demokrati- och samhällsfrågor via Södertörns högskola och några år tidigare hade jag utbildat mig till Skolambassadör för EU. Vid tidpunkten för när jag fick priset drev jag demokratifrågor, ledde flera olika projekt tillsammans med elever om demokrati och mänskliga rättigheter samt byggde upp elevråd. Jag ville dock förstå helheten, se hur man kan bygga upp ett demokratiarbete som genomsyrar undervisningen och en hel skola. Jag ville undersöka vad som menas med framgångsrik undervisning och mycket mer.

Helgepriset var en chans, ett tillfälle och en möjlighet att undersöka min egen undervisning och de projekt jag ledde. Att få vetenskaplig förankring, djupdyka i forskning och fördjupa mina tankar och reflektioner – det var nästa steg för mig som lärare.

För 1 år sedan blev jag författare till boken “Demokratiuppdraget i skolan”, Helgepriset gjorde min dröm verklig och att jag hade möjlighet att ta steget – kanske har du/ni också en dröm?

Ansökningsperioden är mellan 1 december och 1 februari,

din rektor måste godkänna ansökan och skriva under den – LYCKA TILL!!!

Bästa hälsningar

Charlotta Granath

Alfred Nobel – Mr Dynamite

MÄNNISKOR FÖR ÄNDRING

I UR Skolas serie, ”Människor för ändring”, 8 filmer med tillhörande lärarhandledning, får vi bland annat följa uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid. Filmerna handlar om hur samhället ständigt förändras och hur människors drömmar, mod och engagemang påverkar hur samhället ser ut och hur det utvecklas. De olika avsnitten skildrar livsöden som inspirerar, väcker tankar och ger kunskap om samhället ur ett idéhistoriskt perspektiv. Målgruppen är åk. 4–6, materialet går dock att anpassa för både lägre och högre åldrar. Förutom Nobel finns även filmer och arbetsmaterial om Selma Lagerlöf, Raoul Wallenberg, häxor, emigranter och de demonstrerande arbetarna i Ådalen.

  1. Titta på följande film ”Alfred Nobel – uppfinningar” (28,30 min.).
  2. I det tillhörande arbetsmaterialet finns ett antal frågor för elever att besvara, se sidan 3. Ett tips är att välja ut ett antal av dessa för att arbeta vidare med. Eleverna kan först besvara frågorna enskilt, för att sedan diskutera sina svar i mindre grupper.

Frågor som lyfts att arbeta vidare med är:

  • Om det skulle finnas ett Nobelpris för barn, hur skulle det se ut?
  • Undersök hur det svenska samhället såg ut på 1800-talet, under Alfred Nobels livstid. Vilka stora förändringar skedde under denna tid och hur levde och bodde människor i Sverige?

Bild: Nobelstiftelsen

NOBEL I OLIKA ÄMNEN

Nobel Center har lektioner om årets Nobelpriser och nedan finns direktlänkar till denna fantastiska lektionsskatt. Varje lektion innehåller ett bildspel med lärarmanus, ett elevblad med frågor, en film och en lärarhandledning. En lektion tar 45 minuter, målgruppen är elever runt 13 år, men materialet kan anpassas för olika åldrar.

I Nobelprislektionen – Alfred Nobel och Nobelpriset, finns bland annat denna film (5,15 min.) och detta bildspel med tillhörande bildspelsmanus.

Ytterligare lektioner som finns om 2018 års priser är:

Medicinpriset 2018

Fysikpriset 2018

Kemipriset 2018

Fredspriset 2018

Ekonomipriset 2018

Här finns även samtliga lektioner om 2017 års Nobelpriser. För ytterligare information, tidslinje över Alfreds Nobels liv, bilder och texter, se Nobelprisets officiella webbplats, texten är på engelska.

EN MÅNGSIDIG MAN – MR DYNAMITE

I denna dramadokumentär (35 min) Alfred Nobel – Mr Dynamite, som återfinns i SVT:s Öppet arkiv får vi följa dynamitens fader. Det är både berättelsen om stora pengar, framgångsrika patent och fabriker i många länder, men även historien om en ensam människa och hans kringflackande liv. Texten Alfred Nobel – en mångsidig man, passar bra att läsa som introduktion, före dokumentären visas, för att ta reda på vem Alfred Nobel var, hans arbete och Nobelpriset. Texten är skriven av läromedelsförfattaren, pedagogen och skolansvarig vid Nobelmuseet i Stockholm, Carl-Johan Markstedt.  Längst ned på sidan finns en faktaruta ”Visste du att” som bland annat tar upp att Alfred Nobel ägde 90 fabriker då han dog, att hans personliga förmögenhet uppskattades till drygt 30 miljoner kronor och att kung Oscar II var kritisk till att priset inte enbart delades ut till svenskar. De första Nobelprisen delades ut 10 december 1901, värdet motsvarade då 100 årslöner för en arbetare.

FILM I SKOLAN – PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

Film i skolan kan innebära möjligheter, men även problem då historien kan brukas och missbrukas, förhållanden och skeenden kan i filmer förenklas, vinklas eller generaliseras. Källkritik behöver ständigt vara närvarande. Min erfarenhet av arbete med filmer och dramadokumentärer i undervisningen är att de ofta skapar intresse och engagemang hos elever. Samtidigt är jag noggrann med att komplettera filmens innehåll med annat material som exempelvis olika texter och läromedel kring det aktuella ämnet. Museer att kontakta för vidare information om Alfred Nobel är Nobelmuseet och Tekniska museet i Stockholm.

Skolverket belyser problematiken kring film i denna text, Film i historieundervisningen – problem och möjligheter, en text väl värd att läsa då den tar upp aspekter att tänka på då vi arbetar med film i skolan. I slutet av texten finns flera tips på vidare läsning med artiklar, avhandlingar och böcker för den som vill fördjupa sig ytterligare.

Nu är jag redo att arbeta med Alfred Nobel och Nobelpriset i min undervisning – jag hoppas att även du fått inspiration, lycka till!

Språkutvecklande arbetssätt i undervisningen

ALLA ÄMNEN ANSVARAR FÖR ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

Skolverket lyfter här att alla ämnen har ansvar för att arbeta språkutvecklande, samtidigt måste vi också tänka över och hitta arbetssätt för hur vi gör detta. I Skolverkets text som jag länkar till här ovan lyfts:

”För att elever ska kunna tillägna sig ämneskunskaper så måste de få tillgång till ett specifikt fackspråk. Varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk som eleverna måste erövra (…) Lärare ska hjälpa eleverna med språkutveckling, skapa kommunikativa lärandemiljöer och ge eleverna tydliga instruktioner och vägledning (t.ex. om hur man skriver labbrapporter, instruktioner, recensioner, uppsatser o.s.v.).”

I SO-ämnen, liksom i övriga ämnen, finns fackspråk och olika begrepp. Till min undervisning har jag fått inspiration och idéer kring språkutvecklande arbetssätt med bland annat lässtrategier från de moduler och filmer som jag lyfter fram i detta inlägg. Materialet kanske inspirerar dig med?

FRÅN VARDAGSSNACK TILL SKOLSPRÅK

Skolverkets serie med fyra filmer; ”Från vardagssnack till skolspråk”, tar upp det språkutvecklande arbetssättet. En rekommendation är att se filmerna, för att sedan diskutera dess innehåll gemensamt i ämnes- eller arbetslag. Hur arbetar vi språkutvecklande i våra olika ämnen?

Att sakna ord

Att se mönster och strukturer

Att stötta elevens lärande

Att låta alla lyckas

Avseende språkutvecklande arbete i SO-ämnen har Skolverket en lärportal som heter  Främja elevers lärande i SO med flera filmer och exempel. Modulerna är framtagna av Skolverket i samarbete med Malmö högskola. I denna film (6,55 min) resonerar lärare och forskare om SO-ämnenas språkliga särdrag. Följande artikel belyser SO-ämnes språkliga karaktär. Det finns sedan följdfrågor som tas upp i modulen, exempelvis:

– Varför är ett språkligt perspektiv viktigt att föra med sig in i undervisningen i SO?

– Hur ser dina egna strategier ut för att hantera språket i samband med undervisningen i SO?

I undervisningen gäller det att:

Begripliggöra det nya (fack)språket och utgå ifrån elevernas förkunskaper och sammanhang som är kända för dem. Se till att eleverna är aktiva i interaktionen genom utforskande samtal och skrivuppgifter samt att som lärare ge språklig stöttning så att eleverna kan utveckla sitt mer vardagliga språk till att även omfatta ett mer ämnesmässigt språk.

För vidare läsning kring detta, se denna modul från Skolverket.

STRATEGIER FÖR UNDERVISNINGEN

Efter att ha gått igenom lärportalen om att främja elevernas lärande i SO testade jag olika strategier för läsning i min SO-undervisning. Jag fick god respons från eleverna. Vi undersökte bland annat vinster med högläsning i jämförelse med att eleverna själva läste olika avsnitt i texter. Eleverna ansåg att högläsning fungerade mycket bra. Jag läste högt, stannade upp i läsningen, lät eleverna ta ut kärnmeningar och nyckelord, vi skrev upp orden och pratade om dess betydelser. Sedan fick de sitta i mindre grupper och diskutera innehållet. Eleverna skrev egna sammanfattningar utifrån de nyckelord de tagit ut. Texterna bearbetades då de diskuterade ord, begrepp, innehåll och betydelser. De resonerade gemensamt fram olika perspektiv och gav varandra förklaringar. (Se exempel på perspektiv här nedan) Samtliga elever var engagerade och delaktiga, samtliga elever utmanades.

ANALYSMODELLER

I filmen jag länkar till ovan om SO-ämnenas språkliga karaktär lyfts hur arbetet med analysmodeller leder till att eleverna kan utveckla mer komplexa och utvecklade resonemang samt att modellerna möjliggör nya perspektiv och infallsvinklar för elever. Vidare är analysmodellen en bra grund för att sortera information. Elevernas historiemedvetande och språk utvecklas när dåtid kopplas ihop med nutid och framtid.

En analysmodell byggs enligt följande:

  • Utgå från en händelse eller ett fenomen.
  • Undersök vilka orsakerna är till händelsen eller fenomenet samt hur orsakerna ser ut för individer, grupper och samhällen.
  • Undersök konsekvenserna av händelsen/fenomenet. Även här för individer, grupper och samhällen.
  • Analysmodellen kan även byggas på ytterligare med lösningar.

Frågorna vad, var, när, vem/vilka, hur? används för att möjliggöra utvecklade resonemang samt bidra till språkutveckling. Min erfarenhet är att eleverna blir engagerade och utvecklar en större förståelse när vi arbetar med analysmodeller. Inom SO-ämnena finns dessutom ett antal perspektiv som kan antas, bland annat;

  • Miljömässiga
  • Sociala
  • Ekonomiska
  • Religiösa
  • Rättsliga
  • Politiska

Hur arbetar du språkutvecklande i din undervisning?

Lektionstips och uppgifter för arbete med historiebruk

I mitt förra inlägg skrev jag om vad historiebruk är, om olika kategoriseringar och hur vi kan introducera arbetet med historiebruk i undervisningen. Här kommer nu flera undervisningsexempel och tips på länkar, material och uppgifter som passar utmärkt att använda sig av och diskutera med eleverna!

Exempel 1 – Historiebruk på gator och torg

Gator och torg har olika namn, valda med omsorg, för alla att ta del av i det offentliga rummet. I följande material Historiebruk på gator och torg: Från Karl XII till Alfons Åberg visar Stockholmskällan kartor, fotografier och dokument. Eleverna får arbeta med historiska referensramar, historiska begrepp och historiebruk. 

Exempel 2 – Vem skapar bilden av historien?

I övningen, Vem skapar bilden av historien? från Forum för levande historia jämförs två bilder. På den ena bilden står Lenin i talarstolen och Trotskij står snett nedanför, på den andra bilden är Trotskij bortsuddad. Vem skapar bilden av historien? I materialet finns uppgifter för elever att arbeta med om källkritik och historiebruk.

Exempel 3 – Olof Palme använder historia

Följande övning finns med i Del B, uppgift 3 i det öppna nationella provet i historia 2012/13 för årskurs 9.

Julen 1972, under Vietnamkriget, utförde USA bombningar av staden Hanoi. Bombningarna gjorde att Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme, kommenterade USA:s handlingar i radio. Uttalandet från Olof Palme har kommit att kallas för Olof Palmes jultal. I sitt tal använder Olof Palme namnen på flera geografiska platser med historisk betydelse

Läs Olof Palmes tal och förklaringarna till de orter som han använder i sitt tal. Det finns även en kort beskrivning av Vietnamkriget som kan vara bra att läsa igenom för att få en bättre förståelse för tidsepoken.

Olof Palmes tal

”Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Och det som pågår idag i Vietnam, det är en form av tortyr. […]

Det man nu gör det är att plåga människor. Plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse under maktspråk. Och därför är bombningarna ett illdåd, och av sådana har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn. Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden, Hanoi julen 1972”

Transkriberingen av Olof Palmes tal är hämtat från
www.olofpalme.org.

Orterna Olof Palme använder med ett historiskt sammanhang

  • Guernica:

Under spanska inbördeskriget (1936–1939) bombades byn Guernica av tysk och italiensk militär.

  • Oradour:

Den 10 juni 1944 utförde 200 SS-soldater en massaker på invånare i den franska staden Oradour.

  • Babij Jar:

Babij Jar är en ravin i utkanten av staden Kiev i Ukraina. Här utförde soldater i den tyska armén år 1941 ett massmord på ca 50 000 judar.

  • Katyn:

Katyn är ett skogsområde väster om Smolensk i Ryssland där ca. 4 000 polska officerare mördades av den sovjetiska säkerhetstjänsten år 1940.

  • Lidice:

Orten Lidice väster om Prag utplånades år 1942 av tyska SS-trupper, som hämnd för mordet på den tyske generalen Reinhard Heydrich.

  • Sharpeville:

Sharpeville är ett bostadsområde för svarta i Sydafrika där polis 1960 sköt ihjäl 69 personer som protesterade mot diskrimineringen av svarta.

  • Treblinka:

I det nazityska förintelselägret Treblinka som uppförts i Polen mördades mellan åren 1942 och 1943 ca 870 000 personer, mest judar.

Vad var Vietnamkriget?

Vietnamkriget pågick mellan åren 1960 och 1975. När landet Vietnam blev självständigt från Frankrike delades det i en nordvietnamesisk kommunistisk del och en sydvietnamesisk del som stöddes av USA. Gerillarörelser som ville störta den odemokratiske presidenten i Sydvietnam stöddes av Nordvietnam. Under 1960-talet gick USA med i kriget för att hjälpa regeringen i Sydvietnam. År 1973 drog sig USA ur kriget och 1975 kapitulerade regeringen i Sydvietnam. Vietnam blev då ett enat land.

Uppgift:

Resonera om orsakerna till att Olof Palme valde att ta med just dessa platser för att kommentera bombningarna av Hanoi julen 1972.

(Nationellt prov i historia 2012/2013)

Exempel 4 – Jämförelse mellan Kristallnatten och Utöya

Kristallnatten – Att använda historia

Övningen är hämtad från följande öppna nationella prov i historia. (Del A, uppgift 9)

På affischen nedan jämförs händelserna under Kristallnatten år 1938 i Nazityskland med det som hände på ön Utöya i Norge i juli 2011.

Foto: David Rosenlund (Malmö högskola).

Vad var Kristallnatten?

Kristallnatten kallas de attacker på judar som skedde i Tyskland i november 1938. Under natten förstördes judiska affärer och synagogor. Omkring 400 judar dog. Attackerna organiserades av nazister. Kristallnatten fick sitt namn på grund av krossat glas från sönderslagna skyltfönster till judiska affärer. Få protesterade mot att judarna förföljdes. Nazisterna menade därför att de kunde fortsätta sin förföljelse, vilken kom att leda till Förintelsen.

Vad hände på Utöya?

Anders Behring Breivik greps på den norska ön Utöya den 22 juli 2011. Han hade då skjutit ihjäl 69 personer som var där på läger. Samma dag genomförde han ett bombdåd i Oslo. Bombdådet orsakade åtta personers död. Breiviks motiv var kopplade till rasism och högerextremism. Breivik ville förstöra för den norska regeringen och det norska Arbeiderpartiet. Det var Arbeiderpartiets ungdomsförbund som hade möte på Utöya när Breivik utförde sitt dåd.

Uppgift:

Undersök affischen och resonera kring varför de som gjort affischen jämför Kristallnatten med händelserna på Utöya.

Tänk på att:

Beskriva vilka likheter de som gjort affischen vill att vi ska se mellan Kristallnatten och händelserna på Utöya.

  • Förklara varför de som gjort affischen vill att vi ska se de likheterna.
  • Förklara varför de använder olika exempel.
  • Göra en värdering av hur historia används i detta sammanhang.

Exempel 5 – OS-invigningen i London 2012

Den 27 juli 2012 invigdes de olympiska spelen i London, Storbritannien, med en öppningsceremoni. För denna ceremoni byggdes det upp en scen med rykande skorstenar, industrimiljöer och arbetande människor i 1800-talskläder. Scenen föreställde industrialiseringen. Övningen finns med i följande öppna nationella prov i historia. (Del B, uppgift 2, 2012-13)

Foto: Shimelle Laine (privat).

Bild från OS-invigningen i London 2012

Uppgift:

Använd bilden och resonera kring orsakerna till att arrangörerna valde att använda industrialiseringen för att visa upp en bild av Storbritannien. Diskutera även det genomslag en OS-invigning får massmedialt och vilken betydelse det har för ett land att lyfta fram olika delar av sin historia i detta sammanhang.

Undervisning och lärande i historia – att arbeta med historiebruk

Historien upprepar sig, mönster reproduceras. Historien kan visa sig i nya former och skepnader, men vi lär oss av den och när vi håller den levande påminns vi om revolutioner, världskrig, kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. Historien ger oss verktyg att diskutera de aktuella samhällsutmaningar med konflikter, flyktingströmningar och kampen för allas lika värde som sker idag. Historien brukas och missbrukas, den används på olika sätt och vi behöver förstå varför och för vilket syfte. I skolan arbetar vi med historiebruk och källkritik.

Att göra historia förståeligt och intressant för eleverna kan vara en utmaning då ämnet kan upplevas som irrelevant. De flesta lärare har nog mötts av frågorna;

”Varför ska vi läsa historia?”

”Vad har det för betydelse idag?”

”Vad är egentligen sant, kan det inte bara finnas ett enkelt svar?”

Som lärare vet vi. Historia möjliggör att förstå nutiden, men även att kunna navigera in i framtiden.

I undervisningen arbetar vi ständigt med att få eleverna att problematisera, föra utvecklade resonemang och byta perspektiv. Min erfarenhet är att ämnet historia efter hand brukar bli levande och intressant, det väcker diskussion och får elever att ifrågasätta och reflektera. Historiebruk engagerar. I detta inlägg belyser jag olika former av historiebruk och ger några tips och exempel på övningar från Forum för levande historia. I nästa blogginlägg som kommer nu i november visar jag ännu fler konkreta övningar med historiebruk för undervisningen, men först och främst – vad är historiebruk, hur kan jag arbeta med det och hur ska jag få eleverna att förstå?

HISTORIEN KAN BRUKAS OCH MISSBRUKAS

Följande film (3,06 minuter) från Forum för levande historia förklarar på ett enkelt och tydligt sätt vad historiebruk är. Kategoriseringen av olika historiebruk sammanfattas sedan mycket bra i boken Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken av Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander (Studentlitteratur 2008). Både filmen och kategoriseringen använder jag i min historieundervisning.

Vetenskapligt historiebruk –

Förhåller sig till den vetenskapliga bilden av historien. Vad och varför något händer, det vetenskapliga historiebruket är noga med källkritik.

Kommersiellt historiebruk –

Historia används i ekonomiskt syfte för att tjäna pengar. Filmer och böcker om olika historiska skeenden säljs och produceras. Nöjesparker med olika historiska teman byggs och olika artiklar och kläder med symboler och budskap säljs.

Existentiellt historiebruk –

Lyfter fram det gemensamma. Historien används för att stärka identitet eller etnicitet.

Moraliskt historiebruk –

Återupprättar och ifrågasätter historia. Historia som lyfter fram ex. övergrepp och orättvisor för en folkgrupp.

Ideologiskt historiebruk –

Historia används för att bekräfta och främja den egna åsikten, eller för att kritisera andra.

Politiskt-pedagogiskt historiebruk –

Jämförelse mellan historiska skeenden och nutid för att förmedla ett budskap samt få lyssnaren/läsaren att förstå ett sammanhang.

Icke-bruk av historia –

Undviker att tala om den historia som finns och ignorerar på så sätt historien.

ÖVNINGAR FÖR UNDERVISNINGEN

Efter att ha sett filmen om historiebruk finns ett flertal övningar där eleverna, utifrån olika händelser i historien, får arbeta med historiebruk. Titeln för övningarna är – Lär dig om historiebruk och rasism i historien. På sidan finns en kort introduktionsfilm för övningarna.

I övningarna får eleverna fördjupa sig i olika teman, här kommer direktlänkar till materialet;

HUR GÅR HISTORIEBRUK TILL?

Innan du startar arbetet med historiebruk är det bra att gå igenom hur arbetsgången kan gå till när historia ska studeras och analyseras. Se följande arbetsgång.

  1. Välj ett lämpligt studieobjekt.
  2. Besvara följande frågor:
  • Hur framställs studieobjektets centrala händelse/skeende/person?
  • Stämmer det överens med andra källor/forskning om samma händelse/person?
  • Hur värderas händelsen/personen av den som gjort studieobjektet?
  • Hur och till vad används det historiska materialet i studieobjektet?
  • Vilka olika historiebruk är synliga i studieobjektet?
  • Vad har detta historiebruk för betydelse idag?

MED FÖRINTELSEN SOM EXEMPEL

I exemplet Förintelsen kan eleverna få diskutera Förintelsen utifrån olika bruk av historien. Hur gestaltas Förintelsen utifrån ett kommersiellt historiebruk, exempelvis med filmer och böcker etc., eller utifrån icke bruk som handlar om att förneka Förintelsens existens? Övningen väcker diskussion och engagemang hos eleverna. Vilka exempel på historiebruk kan vi urskilja när vi arbetar med Förintelsen? Ett politiskt-pedagogiskt, kommersiellt, vetenskapligt, ideologiskt, moraliskt, existentiellt och/eller icke bruk?