Skolans demokratiuppdrag – kunskaper och värden – allas ansvar

Skolans demokratiuppdrag kan upplevas som utmanande och väldigt stort. Åtminstone var det till en början så för mig. Idag är det ett uppdrag jag brinner för, som jag både föreläser och skriver läromedel och artiklar om. Demokratiuppdraget är hela skolans ansvar oavsett om du är lärare, skolledare eller har någon annan funktion i skolan.

”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

(Skollagen 2010:800)

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet.

(10 kap. 2 § skollagen)

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på.

(1 kap. 4 § skollagen)

Demokratiuppdraget är ett gemensamt kunskaps- och värdegrundsuppdrag som ska genomsyra alla verksamheter och aktiviteter. Det är därmed inte möjligt att bocka av ett demokratiarbete på FN-dagen, via elevhälsoarbetet eller då det är valår. Undervisning i demokrati handlar både om att undervisa om demokrati och att visa vad det är i praktiken. (Skolverket 2013b)

I förskolan och skolan ska barn och elever utveckla följande demokratiska kompetenser och förmågor:

  • Framföra argument
  • abstrakt, kritiskt och självständigt tänkande
  • aktivt deltagande i reflekterande samtal
  • omsätta teoretisk kunskap till praktisk handling
  • lyssna till andra
  • deltagande i förutsättningslösa och prövande samtal.

Utvecklandet av kommunikativa förmågor finns i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan i alla språkämnen under rubriker som lyssna, tala, samtala och diskutera. Idrott och hälsa, matematik, musik, fysik, kemi, biologi, teknik, geografi, religion, historia och samhällskunskap.

OLIKA DELAR I DEMOKRATIUPPDRAGET – OM, GENOM OCH FÖR

Det finns tre olika delar i skolans demokratiuppdrag. Man lär om demokrati och exempelvis hur partier fungerar, genom demokratiska arbetsmetoder som till exempel samtal och möten, vilket ger kunskaper för demokrati.

Bild: Skolverket

TA DEL AV FORSKNING INOM OMRÅDET

Den moderna demokratiforskningen lyfter kommunikation som bärare av demokratin. I den utbildningsvetenskapliga forskningen och i skolpolitiska dokument lyfts begreppet ”deliberativa”, prövande och utforskade samtal.

Deliberativa samtal som metod

  • Samtal där skilda synsätt ställs mot varandra.
  • Olika argument får utrymme.
  • Samtal som alltid präglas av tolerans och respekt.
  • Att lära sig lyssna på den andres argument.
  • Samtal som har ett tydligt inslag av överenskommelser och kompromisser.
  • Samtal där auktoriteter och traditionella uppfattningar får ifrågasättas.
  • Samtal utan lärarledning, argumentativa samtal för att lösa och belysa olika problem utifrån skilda synvinklar.

(Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet ger följande beskrivning i en skolkontext. Englund 2004:62, Skolinspektionen 2012:9)

I undervisningen genomförs deliberativa samtal i samtliga ämnen när elever diskuterar olika frågor eller texter med varandra. Olika argument får utrymme och de övas i att lyssna, komma överens och kompromissa.

För vidare läsning om forskning kring demokrati, se följande länkar från Skolverket, Skolporten och Skolforskningsinstitutet – vad är på gång?

VEM ANSVARAR FÖR SKOLANS DEMOKRATIUPPDRAG?

  • Huvudmän, rektorer och lärare har ansvar som pedagogiska ledare att möjliggöra och leda deliberativa samtal i skola och undervisning. ”Det är en del av skolornas kontinuerliga kvalitetsarbete.” (Skolinspektionen 2012:9)
  • Varje ämne måste integrera medborgarfostrande aspekter med hjälp av kursplaner.

Undervisning och övrigt skolarbete måste ske i demokratiska former där alla individers demokratiska rättigheter och skyldigheter ska beröras:

  • inflytande
  • delaktighet
  • ansvarstagande

Kunskaper, värden och förmågor ska integreras i undervisningen genom samtal, kritisk reflektion och analys för att möjliggöra den praktiska demokratiska träningen.

SO-ÄMNENAS BETYDELSE FÖR SKOLANS DEMOKRATIUPPRAG

Alla verksamheter och ämnen bidrar med olika aspekter av skolans demokratiuppdrag. Eleverna ska motiveras att vilja lära och aktivt delta i skolarbetet här och nu, men i förlängningen även i samhällslivet.

SO-ämnena har en särställning för skolans demokratiuppdrag då historia, geografi, religion och samhällskunskap har ett tydligt och konkret innehållsmässigt uppdrag i kurs- och ämnesplaner som överensstämmer med demokratiska processer.

  • I historia förmedlas kunskaper om historiska sammanhang. Elevernas historiemedvetande utvecklas bland annat i arbetet med revolutioner, nya ideologier, världskrigen och efterkrigstiden.
  • Skolans demokratiska uppdrag avseende ”Skolan och omvärlden” berör i ämnet geografi relationen till aktörer utanför hemmen i det omgivande samhället. Hemortens historia består i vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om människors levnadsvillkor under olika perioder.
  • I religionskunskap återfinns de grundläggande demokratiska värderingarna i undervisningen genom att eleverna utvecklar beredskapen att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.
  • Samhällskunskap har en särställning i att ge eleverna kunskap om samhällsfrågor, politik, mänskliga rättigheter, demokratiska processer och arbetssätt. De grundläggande demokratiska värderingarna är synliga då undervisningen ska bidra till kunskap och reflektion över värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Med kritisk granskning av samhällsfrågor och strukturer på lokal och global nivå ska undervisningen ge kunskap om hur den svenska demokratin fungerar.

Av stor vikt att betona är att demokratiuppdraget är hela skolans ansvar, även om SO-ämnena har en särställning på grund av dess konkreta innehåll.

Hur arbetar din skola med demokratiuppdraget?

Vidare läsning:

Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Skolinspektionen 2012:9

Demokrati kräver tålamod, artikel i Pedagogiska magasinet

Helgepriset – Sveriges största lärarpris

SKOLUTVECKLING

Idag, 1 december, öppnar ansökan och jag vill tipsa alla förskollärare och lärare om att Helgepriset från Helge Ax:son Johnsons stiftelse finns. Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Skolledarna står bakom priset.

Om du eller det lärarlag du tillhör har en idé som du/ni vill förverkliga rekommenderar jag att ansöka om Helgepriset.

På Lärarnas Riksförbund står att läsa att Helgepriset kan sökas av enskilda förskollärare/lärare eller av mindre lärarlag som vill pröva, utvärdera och/eller dokumentera pedagogiskt utvecklingsarbete baserat på forskning och beprövad erfarenhet. Syftet ska vara att förbättra undervisningen, höja kunskapsnivån och sprida framgångsrika modeller. Här kan du läsa mer om vem Helge Axelsson Johnson var.

Helgepriset delas ut i fyra olika stipendier;

  • ett för förskolan
  • två för grundskolan
  • ett för gymnasieskolan/vuxenundervisningen.

Varje pris/stipendium är på 125 000 kronor och anses därmed vara

Sveriges största lärarpris.

Prisutdelning sker under Skolforum, arrangerad av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarna. Skolforum hålls på Stockholmsmässan i oktober, vecka 44 varje år.

Läs mer och ansök här. Tidigare års pristagare har valt att använda prispengarna till en mängd olika saker. Om du är nyfiken på motiveringarna för tidigare års pristagare, mellan åren 2015-2018, finns dessa samlade.

ATT NÅ SIN DRÖM

En av anledningarna till att jag väljer att lyfta fram Helgepriset i ett inlägg är att det har betytt enormt mycket för mig som lärare och jag tror att det kan få stor betydelse även för andra. År 2016 fick jag Helgepriset för att skriva en bok. Jag deltog i en forskarcirkel om demokrati- och samhällsfrågor via Södertörns högskola och några år tidigare hade jag utbildat mig till Skolambassadör för EU. Vid tidpunkten för när jag fick priset drev jag demokratifrågor, ledde flera olika projekt tillsammans med elever om demokrati och mänskliga rättigheter samt byggde upp elevråd. Jag ville dock förstå helheten, se hur man kan bygga upp ett demokratiarbete som genomsyrar undervisningen och en hel skola. Jag ville undersöka vad som menas med framgångsrik undervisning och mycket mer.

Helgepriset var en chans, ett tillfälle och en möjlighet att undersöka min egen undervisning och de projekt jag ledde. Att få vetenskaplig förankring, djupdyka i forskning och fördjupa mina tankar och reflektioner – det var nästa steg för mig som lärare.

För 1 år sedan blev jag författare till boken “Demokratiuppdraget i skolan”, Helgepriset gjorde min dröm verklig och att jag hade möjlighet att ta steget – kanske har du/ni också en dröm?

Ansökningsperioden är mellan 1 december och 1 februari,

din rektor måste godkänna ansökan och skriva under den – LYCKA TILL!!!

Bästa hälsningar

Charlotta Granath

Alfred Nobel – Mr Dynamite

MÄNNISKOR FÖR ÄNDRING

I UR Skolas serie, ”Människor för ändring”, 8 filmer med tillhörande lärarhandledning, får vi bland annat följa uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid. Filmerna handlar om hur samhället ständigt förändras och hur människors drömmar, mod och engagemang påverkar hur samhället ser ut och hur det utvecklas. De olika avsnitten skildrar livsöden som inspirerar, väcker tankar och ger kunskap om samhället ur ett idéhistoriskt perspektiv. Målgruppen är åk. 4–6, materialet går dock att anpassa för både lägre och högre åldrar. Förutom Nobel finns även filmer och arbetsmaterial om Selma Lagerlöf, Raoul Wallenberg, häxor, emigranter och de demonstrerande arbetarna i Ådalen.

  1. Titta på följande film ”Alfred Nobel – uppfinningar” (28,30 min.).
  2. I det tillhörande arbetsmaterialet finns ett antal frågor för elever att besvara, se sidan 3. Ett tips är att välja ut ett antal av dessa för att arbeta vidare med. Eleverna kan först besvara frågorna enskilt, för att sedan diskutera sina svar i mindre grupper.

Frågor som lyfts att arbeta vidare med är:

  • Om det skulle finnas ett Nobelpris för barn, hur skulle det se ut?
  • Undersök hur det svenska samhället såg ut på 1800-talet, under Alfred Nobels livstid. Vilka stora förändringar skedde under denna tid och hur levde och bodde människor i Sverige?

Bild: Nobelstiftelsen

NOBEL I OLIKA ÄMNEN

Nobel Center har lektioner om årets Nobelpriser och nedan finns direktlänkar till denna fantastiska lektionsskatt. Varje lektion innehåller ett bildspel med lärarmanus, ett elevblad med frågor, en film och en lärarhandledning. En lektion tar 45 minuter, målgruppen är elever runt 13 år, men materialet kan anpassas för olika åldrar.

I Nobelprislektionen – Alfred Nobel och Nobelpriset, finns bland annat denna film (5,15 min.) och detta bildspel med tillhörande bildspelsmanus.

Ytterligare lektioner som finns om 2018 års priser är:

Medicinpriset 2018

Fysikpriset 2018

Kemipriset 2018

Fredspriset 2018

Ekonomipriset 2018

Här finns även samtliga lektioner om 2017 års Nobelpriser. För ytterligare information, tidslinje över Alfreds Nobels liv, bilder och texter, se Nobelprisets officiella webbplats, texten är på engelska.

EN MÅNGSIDIG MAN – MR DYNAMITE

I denna dramadokumentär (35 min) Alfred Nobel – Mr Dynamite, som återfinns i SVT:s Öppet arkiv får vi följa dynamitens fader. Det är både berättelsen om stora pengar, framgångsrika patent och fabriker i många länder, men även historien om en ensam människa och hans kringflackande liv. Texten Alfred Nobel – en mångsidig man, passar bra att läsa som introduktion, före dokumentären visas, för att ta reda på vem Alfred Nobel var, hans arbete och Nobelpriset. Texten är skriven av läromedelsförfattaren, pedagogen och skolansvarig vid Nobelmuseet i Stockholm, Carl-Johan Markstedt.  Längst ned på sidan finns en faktaruta ”Visste du att” som bland annat tar upp att Alfred Nobel ägde 90 fabriker då han dog, att hans personliga förmögenhet uppskattades till drygt 30 miljoner kronor och att kung Oscar II var kritisk till att priset inte enbart delades ut till svenskar. De första Nobelprisen delades ut 10 december 1901, värdet motsvarade då 100 årslöner för en arbetare.

FILM I SKOLAN – PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

Film i skolan kan innebära möjligheter, men även problem då historien kan brukas och missbrukas, förhållanden och skeenden kan i filmer förenklas, vinklas eller generaliseras. Källkritik behöver ständigt vara närvarande. Min erfarenhet av arbete med filmer och dramadokumentärer i undervisningen är att de ofta skapar intresse och engagemang hos elever. Samtidigt är jag noggrann med att komplettera filmens innehåll med annat material som exempelvis olika texter och läromedel kring det aktuella ämnet. Museer att kontakta för vidare information om Alfred Nobel är Nobelmuseet och Tekniska museet i Stockholm.

Skolverket belyser problematiken kring film i denna text, Film i historieundervisningen – problem och möjligheter, en text väl värd att läsa då den tar upp aspekter att tänka på då vi arbetar med film i skolan. I slutet av texten finns flera tips på vidare läsning med artiklar, avhandlingar och böcker för den som vill fördjupa sig ytterligare.

Nu är jag redo att arbeta med Alfred Nobel och Nobelpriset i min undervisning – jag hoppas att även du fått inspiration, lycka till!

Språkutvecklande arbetssätt i undervisningen

ALLA ÄMNEN ANSVARAR FÖR ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

Skolverket lyfter här att alla ämnen har ansvar för att arbeta språkutvecklande, samtidigt måste vi också tänka över och hitta arbetssätt för hur vi gör detta. I Skolverkets text som jag länkar till här ovan lyfts:

”För att elever ska kunna tillägna sig ämneskunskaper så måste de få tillgång till ett specifikt fackspråk. Varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk som eleverna måste erövra (…) Lärare ska hjälpa eleverna med språkutveckling, skapa kommunikativa lärandemiljöer och ge eleverna tydliga instruktioner och vägledning (t.ex. om hur man skriver labbrapporter, instruktioner, recensioner, uppsatser o.s.v.).”

I SO-ämnen, liksom i övriga ämnen, finns fackspråk och olika begrepp. Till min undervisning har jag fått inspiration och idéer kring språkutvecklande arbetssätt med bland annat lässtrategier från de moduler och filmer som jag lyfter fram i detta inlägg. Materialet kanske inspirerar dig med?

FRÅN VARDAGSSNACK TILL SKOLSPRÅK

Skolverkets serie med fyra filmer; ”Från vardagssnack till skolspråk”, tar upp det språkutvecklande arbetssättet. En rekommendation är att se filmerna, för att sedan diskutera dess innehåll gemensamt i ämnes- eller arbetslag. Hur arbetar vi språkutvecklande i våra olika ämnen?

Att sakna ord

Att se mönster och strukturer

Att stötta elevens lärande

Att låta alla lyckas

Avseende språkutvecklande arbete i SO-ämnen har Skolverket en lärportal som heter  Främja elevers lärande i SO med flera filmer och exempel. Modulerna är framtagna av Skolverket i samarbete med Malmö högskola. I denna film (6,55 min) resonerar lärare och forskare om SO-ämnenas språkliga särdrag. Följande artikel belyser SO-ämnes språkliga karaktär. Det finns sedan följdfrågor som tas upp i modulen, exempelvis:

– Varför är ett språkligt perspektiv viktigt att föra med sig in i undervisningen i SO?

– Hur ser dina egna strategier ut för att hantera språket i samband med undervisningen i SO?

I undervisningen gäller det att:

Begripliggöra det nya (fack)språket och utgå ifrån elevernas förkunskaper och sammanhang som är kända för dem. Se till att eleverna är aktiva i interaktionen genom utforskande samtal och skrivuppgifter samt att som lärare ge språklig stöttning så att eleverna kan utveckla sitt mer vardagliga språk till att även omfatta ett mer ämnesmässigt språk.

För vidare läsning kring detta, se denna modul från Skolverket.

STRATEGIER FÖR UNDERVISNINGEN

Efter att ha gått igenom lärportalen om att främja elevernas lärande i SO testade jag olika strategier för läsning i min SO-undervisning. Jag fick god respons från eleverna. Vi undersökte bland annat vinster med högläsning i jämförelse med att eleverna själva läste olika avsnitt i texter. Eleverna ansåg att högläsning fungerade mycket bra. Jag läste högt, stannade upp i läsningen, lät eleverna ta ut kärnmeningar och nyckelord, vi skrev upp orden och pratade om dess betydelser. Sedan fick de sitta i mindre grupper och diskutera innehållet. Eleverna skrev egna sammanfattningar utifrån de nyckelord de tagit ut. Texterna bearbetades då de diskuterade ord, begrepp, innehåll och betydelser. De resonerade gemensamt fram olika perspektiv och gav varandra förklaringar. (Se exempel på perspektiv här nedan) Samtliga elever var engagerade och delaktiga, samtliga elever utmanades.

ANALYSMODELLER

I filmen jag länkar till ovan om SO-ämnenas språkliga karaktär lyfts hur arbetet med analysmodeller leder till att eleverna kan utveckla mer komplexa och utvecklade resonemang samt att modellerna möjliggör nya perspektiv och infallsvinklar för elever. Vidare är analysmodellen en bra grund för att sortera information. Elevernas historiemedvetande och språk utvecklas när dåtid kopplas ihop med nutid och framtid.

En analysmodell byggs enligt följande:

  • Utgå från en händelse eller ett fenomen.
  • Undersök vilka orsakerna är till händelsen eller fenomenet samt hur orsakerna ser ut för individer, grupper och samhällen.
  • Undersök konsekvenserna av händelsen/fenomenet. Även här för individer, grupper och samhällen.
  • Analysmodellen kan även byggas på ytterligare med lösningar.

Frågorna vad, var, när, vem/vilka, hur? används för att möjliggöra utvecklade resonemang samt bidra till språkutveckling. Min erfarenhet är att eleverna blir engagerade och utvecklar en större förståelse när vi arbetar med analysmodeller. Inom SO-ämnena finns dessutom ett antal perspektiv som kan antas, bland annat;

  • Miljömässiga
  • Sociala
  • Ekonomiska
  • Religiösa
  • Rättsliga
  • Politiska

Hur arbetar du språkutvecklande i din undervisning?

Lektionstips och uppgifter för arbete med historiebruk

I mitt förra inlägg skrev jag om vad historiebruk är, om olika kategoriseringar och hur vi kan introducera arbetet med historiebruk i undervisningen. Här kommer nu flera undervisningsexempel och tips på länkar, material och uppgifter som passar utmärkt att använda sig av och diskutera med eleverna!

Exempel 1 – Historiebruk på gator och torg

Gator och torg har olika namn, valda med omsorg, för alla att ta del av i det offentliga rummet. I följande material Historiebruk på gator och torg: Från Karl XII till Alfons Åberg visar Stockholmskällan kartor, fotografier och dokument. Eleverna får arbeta med historiska referensramar, historiska begrepp och historiebruk. 

Exempel 2 – Vem skapar bilden av historien?

I övningen, Vem skapar bilden av historien? från Forum för levande historia jämförs två bilder. På den ena bilden står Lenin i talarstolen och Trotskij står snett nedanför, på den andra bilden är Trotskij bortsuddad. Vem skapar bilden av historien? I materialet finns uppgifter för elever att arbeta med om källkritik och historiebruk.

Exempel 3 – Olof Palme använder historia

Följande övning finns med i Del B, uppgift 3 i det öppna nationella provet i historia 2012/13 för årskurs 9.

Julen 1972, under Vietnamkriget, utförde USA bombningar av staden Hanoi. Bombningarna gjorde att Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme, kommenterade USA:s handlingar i radio. Uttalandet från Olof Palme har kommit att kallas för Olof Palmes jultal. I sitt tal använder Olof Palme namnen på flera geografiska platser med historisk betydelse

Läs Olof Palmes tal och förklaringarna till de orter som han använder i sitt tal. Det finns även en kort beskrivning av Vietnamkriget som kan vara bra att läsa igenom för att få en bättre förståelse för tidsepoken.

Olof Palmes tal

”Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Och det som pågår idag i Vietnam, det är en form av tortyr. […]

Det man nu gör det är att plåga människor. Plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse under maktspråk. Och därför är bombningarna ett illdåd, och av sådana har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn. Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden, Hanoi julen 1972”

Transkriberingen av Olof Palmes tal är hämtat från
www.olofpalme.org.

Orterna Olof Palme använder med ett historiskt sammanhang

  • Guernica:

Under spanska inbördeskriget (1936–1939) bombades byn Guernica av tysk och italiensk militär.

  • Oradour:

Den 10 juni 1944 utförde 200 SS-soldater en massaker på invånare i den franska staden Oradour.

  • Babij Jar:

Babij Jar är en ravin i utkanten av staden Kiev i Ukraina. Här utförde soldater i den tyska armén år 1941 ett massmord på ca 50 000 judar.

  • Katyn:

Katyn är ett skogsområde väster om Smolensk i Ryssland där ca. 4 000 polska officerare mördades av den sovjetiska säkerhetstjänsten år 1940.

  • Lidice:

Orten Lidice väster om Prag utplånades år 1942 av tyska SS-trupper, som hämnd för mordet på den tyske generalen Reinhard Heydrich.

  • Sharpeville:

Sharpeville är ett bostadsområde för svarta i Sydafrika där polis 1960 sköt ihjäl 69 personer som protesterade mot diskrimineringen av svarta.

  • Treblinka:

I det nazityska förintelselägret Treblinka som uppförts i Polen mördades mellan åren 1942 och 1943 ca 870 000 personer, mest judar.

Vad var Vietnamkriget?

Vietnamkriget pågick mellan åren 1960 och 1975. När landet Vietnam blev självständigt från Frankrike delades det i en nordvietnamesisk kommunistisk del och en sydvietnamesisk del som stöddes av USA. Gerillarörelser som ville störta den odemokratiske presidenten i Sydvietnam stöddes av Nordvietnam. Under 1960-talet gick USA med i kriget för att hjälpa regeringen i Sydvietnam. År 1973 drog sig USA ur kriget och 1975 kapitulerade regeringen i Sydvietnam. Vietnam blev då ett enat land.

Uppgift:

Resonera om orsakerna till att Olof Palme valde att ta med just dessa platser för att kommentera bombningarna av Hanoi julen 1972.

(Nationellt prov i historia 2012/2013)

Exempel 4 – Jämförelse mellan Kristallnatten och Utöya

Kristallnatten – Att använda historia

Övningen är hämtad från följande öppna nationella prov i historia. (Del A, uppgift 9)

På affischen nedan jämförs händelserna under Kristallnatten år 1938 i Nazityskland med det som hände på ön Utöya i Norge i juli 2011.

Foto: David Rosenlund (Malmö högskola).

Vad var Kristallnatten?

Kristallnatten kallas de attacker på judar som skedde i Tyskland i november 1938. Under natten förstördes judiska affärer och synagogor. Omkring 400 judar dog. Attackerna organiserades av nazister. Kristallnatten fick sitt namn på grund av krossat glas från sönderslagna skyltfönster till judiska affärer. Få protesterade mot att judarna förföljdes. Nazisterna menade därför att de kunde fortsätta sin förföljelse, vilken kom att leda till Förintelsen.

Vad hände på Utöya?

Anders Behring Breivik greps på den norska ön Utöya den 22 juli 2011. Han hade då skjutit ihjäl 69 personer som var där på läger. Samma dag genomförde han ett bombdåd i Oslo. Bombdådet orsakade åtta personers död. Breiviks motiv var kopplade till rasism och högerextremism. Breivik ville förstöra för den norska regeringen och det norska Arbeiderpartiet. Det var Arbeiderpartiets ungdomsförbund som hade möte på Utöya när Breivik utförde sitt dåd.

Uppgift:

Undersök affischen och resonera kring varför de som gjort affischen jämför Kristallnatten med händelserna på Utöya.

Tänk på att:

Beskriva vilka likheter de som gjort affischen vill att vi ska se mellan Kristallnatten och händelserna på Utöya.

  • Förklara varför de som gjort affischen vill att vi ska se de likheterna.
  • Förklara varför de använder olika exempel.
  • Göra en värdering av hur historia används i detta sammanhang.

Exempel 5 – OS-invigningen i London 2012

Den 27 juli 2012 invigdes de olympiska spelen i London, Storbritannien, med en öppningsceremoni. För denna ceremoni byggdes det upp en scen med rykande skorstenar, industrimiljöer och arbetande människor i 1800-talskläder. Scenen föreställde industrialiseringen. Övningen finns med i följande öppna nationella prov i historia. (Del B, uppgift 2, 2012-13)

Foto: Shimelle Laine (privat).

Bild från OS-invigningen i London 2012

Uppgift:

Använd bilden och resonera kring orsakerna till att arrangörerna valde att använda industrialiseringen för att visa upp en bild av Storbritannien. Diskutera även det genomslag en OS-invigning får massmedialt och vilken betydelse det har för ett land att lyfta fram olika delar av sin historia i detta sammanhang.

Undervisning och lärande i historia – att arbeta med historiebruk

Historien upprepar sig, mönster reproduceras. Historien kan visa sig i nya former och skepnader, men vi lär oss av den och när vi håller den levande påminns vi om revolutioner, världskrig, kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. Historien ger oss verktyg att diskutera de aktuella samhällsutmaningar med konflikter, flyktingströmningar och kampen för allas lika värde som sker idag. Historien brukas och missbrukas, den används på olika sätt och vi behöver förstå varför och för vilket syfte. I skolan arbetar vi med historiebruk och källkritik.

Att göra historia förståeligt och intressant för eleverna kan vara en utmaning då ämnet kan upplevas som irrelevant. De flesta lärare har nog mötts av frågorna;

”Varför ska vi läsa historia?”

”Vad har det för betydelse idag?”

”Vad är egentligen sant, kan det inte bara finnas ett enkelt svar?”

Som lärare vet vi. Historia möjliggör att förstå nutiden, men även att kunna navigera in i framtiden.

I undervisningen arbetar vi ständigt med att få eleverna att problematisera, föra utvecklade resonemang och byta perspektiv. Min erfarenhet är att ämnet historia efter hand brukar bli levande och intressant, det väcker diskussion och får elever att ifrågasätta och reflektera. Historiebruk engagerar. I detta inlägg belyser jag olika former av historiebruk och ger några tips och exempel på övningar från Forum för levande historia. I nästa blogginlägg som kommer nu i november visar jag ännu fler konkreta övningar med historiebruk för undervisningen, men först och främst – vad är historiebruk, hur kan jag arbeta med det och hur ska jag få eleverna att förstå?

HISTORIEN KAN BRUKAS OCH MISSBRUKAS

Följande film (3,06 minuter) från Forum för levande historia förklarar på ett enkelt och tydligt sätt vad historiebruk är. Kategoriseringen av olika historiebruk sammanfattas sedan mycket bra i boken Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken av Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander (Studentlitteratur 2008). Både filmen och kategoriseringen använder jag i min historieundervisning.

Vetenskapligt historiebruk –

Förhåller sig till den vetenskapliga bilden av historien. Vad och varför något händer, det vetenskapliga historiebruket är noga med källkritik.

Kommersiellt historiebruk –

Historia används i ekonomiskt syfte för att tjäna pengar. Filmer och böcker om olika historiska skeenden säljs och produceras. Nöjesparker med olika historiska teman byggs och olika artiklar och kläder med symboler och budskap säljs.

Existentiellt historiebruk –

Lyfter fram det gemensamma. Historien används för att stärka identitet eller etnicitet.

Moraliskt historiebruk –

Återupprättar och ifrågasätter historia. Historia som lyfter fram ex. övergrepp och orättvisor för en folkgrupp.

Ideologiskt historiebruk –

Historia används för att bekräfta och främja den egna åsikten, eller för att kritisera andra.

Politiskt-pedagogiskt historiebruk –

Jämförelse mellan historiska skeenden och nutid för att förmedla ett budskap samt få lyssnaren/läsaren att förstå ett sammanhang.

Icke-bruk av historia –

Undviker att tala om den historia som finns och ignorerar på så sätt historien.

ÖVNINGAR FÖR UNDERVISNINGEN

Efter att ha sett filmen om historiebruk finns ett flertal övningar där eleverna, utifrån olika händelser i historien, får arbeta med historiebruk. Titeln för övningarna är – Lär dig om historiebruk och rasism i historien. På sidan finns en kort introduktionsfilm för övningarna.

I övningarna får eleverna fördjupa sig i olika teman, här kommer direktlänkar till materialet;

HUR GÅR HISTORIEBRUK TILL?

Innan du startar arbetet med historiebruk är det bra att gå igenom hur arbetsgången kan gå till när historia ska studeras och analyseras. Se följande arbetsgång.

  1. Välj ett lämpligt studieobjekt.
  2. Besvara följande frågor:
  • Hur framställs studieobjektets centrala händelse/skeende/person?
  • Stämmer det överens med andra källor/forskning om samma händelse/person?
  • Hur värderas händelsen/personen av den som gjort studieobjektet?
  • Hur och till vad används det historiska materialet i studieobjektet?
  • Vilka olika historiebruk är synliga i studieobjektet?
  • Vad har detta historiebruk för betydelse idag?

MED FÖRINTELSEN SOM EXEMPEL

I exemplet Förintelsen kan eleverna få diskutera Förintelsen utifrån olika bruk av historien. Hur gestaltas Förintelsen utifrån ett kommersiellt historiebruk, exempelvis med filmer och böcker etc., eller utifrån icke bruk som handlar om att förneka Förintelsens existens? Övningen väcker diskussion och engagemang hos eleverna. Vilka exempel på historiebruk kan vi urskilja när vi arbetar med Förintelsen? Ett politiskt-pedagogiskt, kommersiellt, vetenskapligt, ideologiskt, moraliskt, existentiellt och/eller icke bruk?

Samtliga SO-ämnen berörs i de nya direktiven kring digital kompetens och skolbibliotek

De senaste månaderna har jag använt en hel del av min förtroende- och planeringstid till att se över nya direktiv. Det är inte alltid så lätt att hänga med i nya bestämmelser och att sedan koppla de nya direktiven till sin egen undervisning. Jag är inte på något sätt klar med att koppla direktiven till min undervisning, men jag har kommit en bit på väg. Jag undervisar både på lärarutbildningen och i grundskolan och jag vill kunna omsätta nya direktiv praktiskt, eller åtminstone ha koll på direktiven, då jag står inför lärarstudenterna och mina elever. Inte minst mina studenter märker snabbt av när det finns praktisk erfarenhet bakom det vi diskuterar. Seminarierna blir mer levande och vi kan vända och vrida på tillvägagångssätt i undervisningen.

VAD MENAS MED DIGITAL KOMPETENS?

Här finns information som Skolverket tagit fram om digital kompetens. Skolverket lyfter fram fyra aspekter av digitalisering. Lyssna igenom poddar, se på filmer och läs den text som finns på denna sida. Digitaliseringen ska gå som en röd tråd genom hela skolväsendet där eleverna ska utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällsutvecklingen.

Här finns regeringens beslut om stärkt digital kompetens i skolans styrdokument som började gälla 1 juli i år samt de ändringar som gjorts i det centrala innehållet i olika ämnen i grundskolan och gymnasiet. Här finns information från Skolverket där man kan se att läroplanernas innehåll i del 1 och 2 har ändrats under ”Skolans uppdrag” och ”Rektorns ansvar”. I grundskolan har kursplanerna i flera ämnen ändrats, förutom för de fyra SO-ämnena, även för biologi, fysik, idrott och hälsa, kemi, matematik, slöjd, svenska, svenska som andra språk och teknik. Här finns ändringarna för grundskolan tydligt markerade med streck i vänstermarginalen. (Se bilaga i länken)

I de nya direktiven lyfts skolbibliotek fram som en pedagogisk funktion i arbetet för att stärka elevernas digitala kompetens.

NYA SKOLBIBLIOTEK GER BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE

– Så löd rubriken för en artikel som jag och Sofia Malmberg skrev som publicerades i tidningen Skolledarna i juni 2018. Sofia Malmberg är samordnare för skolbiblioteken i Järfälla kommun utanför Stockholm, men är även en välkänd författare och föreläsare i skolbibliotekssammanhang. Vi fann varandra på Skolportens konferens om skolbibliotek där vi båda var talare. Jag var där för att lyfta skolans demokratiuppdrag, vinsterna med samverkan mellan lärare och bibliotekarier och för att ge konkreta exempel från undervisningen kring hur jag arbetar med litteratur och källkritik. I vår gemensamma artikel valde vi att, utifrån en skolbibliotekaries och en lärares perspektiv, lyfta fram den nya lag som skulle träda i kraft under sommaren avseende skolbibliotek.

Skolbiblioteket har från 1 juli en ”pedagogisk funktion med uppdrag att verka för elevernas ökade måluppfyllelse. Lärare och skolbibliotekarier ska gemensamt stärka elevernas språkutveckling och digitala kompetens i undervisningen.” (Malmberg och Granath)

DEMOKRATI, INFORMATIONSSÖKNING OCH FÖRSLAG TILL BIBLIOTEKSPLAN

I följande publikation av Cecilia Gärdén och Malin Utter, verksamma vid Högskolan i Borås lyfter de att lärare och skolbibliotekarier bidrar med olika expertis som främjar elevernas lärande om informationssökning. Samarbeten mellan lärare och skolbibliotekarier är därmed önskvärt.

”Kunskap om informationssökning är viktigt för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen. Dagens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till informationskompetens och skolan spelar en viktig roll i att ge eleverna möjligheter att utvecklas för att kunna ta en aktiv del i demokratin och i att stärka unga som medvetna medieanvändare.” (Cecilia Gärdén och Malin Utter, Högskolan i Borås)

2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Bibliotekslag (2013:801)

Skolbibliotek är en del av det allmänna biblioteksväsendet. Se bibliotekslagen för vidare information kring detta.

Det kan konstateras att lärare och skolbibliotekarier har olika expertis och att samarbete mellan professionerna är att föredra. Samtidigt råder det en problematik kring att flera skolor inte har välfungerande skolbibliotek eller utbildade skolbibliotekarier. Faktum är att det på många skolor är en lång väg kvar att gå för att få detta uppdrag att fungera så som det är tänkt. Glädjande nog ser jag att allt fler kommuner anställer skolbibliotekarier och jag är, trots att det finns mycket kvar att göra, hoppfull inför framtiden. Bibliotek behövs i skolan, men skolor behöver tid för att bygga upp välfungerande verksamheter. Vidare behöver vi lärare få kännedom om att skolbibliotekarier ska samverka med oss i undervisningen för att öka elevernas måluppfyllelse.

I Järfälla kommun har följande förslag  till biblioteksplan för kommunens bibliotek arbetats fram, planen ska gälla mellan åren 2018-2021. Bland annat ligger en omfattande kartläggning av hur skolbiblioteksverksamheten fungerar till grund för delar av planen. Detta exempel på biblioteksplan kan ge inspiration för andra kommuner i det vidare arbetet.

ARTIKEL SOM GRUND FÖR DISKUSSION

Den artikel som jag och Sofia Malmberg skrev kan utgöra en grund för diskussion kring skolbibliotekets roll i verksamheten och kring hur vi, lärare och skolbibliotekarier, kan använda varandras kompetenser för att samverka i arbetet att stärka elevernas digitala kompetens i undervisningen. Mina rektorer på Viktor Rydbergs skolor delade artikeln med all personal för att vi alla skulle uppmärksamma de nya direktiven och se över hur vi kan använda skolbibliotekets funktioner i vår undervisning. Kanske är detta en väg att gå även för andra skolor? På min skola resulterade detta i att skolbibliotekarien har involverats i undervisningen och även samarbetar med skolans elevråd. Skolbibliotekarien vill även starta ett biblioteksråd för att få in ett mer konkret elevinflytande för verksamheten i biblioteket. Med detta sagt är vi naturligtvis inte klara, vi är mitt i arbetet att bygga upp skolbiblioteket så som det är tänkt enligt direktiven.

GODA EXEMPEL OCH TIPS

Här lyfter Skolverket flera goda exempel på samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier.

Ett första steg är att skolor diskuterar hur lärare och skolbibliotekarier tillsammans kan stärka elevernas digitala kompetens med skolbiblioteket som pedagogisk funktion. Sedan behöver vi göra de nya direktiven till våra egna. Jag ser fram emot fortsättningen av detta arbete och jag ser fram emot att kunna planera en undervisning, tillsammans med en skolbibliotekarie, för att stärka den digitala kompetensen utifrån mina ämnen. Vi behöver nog alla ställa oss frågan, var befinner sig min skola i processen?

Bästa hälsningar

Charlotta

FN-dagen, mänskliga rättigheter, undervisningsexempel och tips!

FN-dagen närmar sig och skolor kommer på olika sätt att uppmärksamma detta. Vad passar då bättre än att dela tips, filmer och undervisningsmaterial som kan användas både på FN-dagen, men även i det kontinuerliga demokrati- och värdegrundsarbetet?

För knappt 1 år sedan fick jag frågan att skriva Raoul Wallenberg Academys undervisningsmaterial om de mänskliga rättigheterna, 30 mänskliga rättigheter – 30 lektioner i olika ämnen. Det skulle vara konkret, hands on, ett material att använda direkt i undervisning, aktuellt och med tydlig förankring i styrdokument. Vilken spännande och utmanade uppgift! Jag tackade ja och kom i kontakt med flera organisationer och myndigheter. De mänskliga rättigheterna skulle tolkas och lektioner skapas. Flera lärare synade materialet under arbetsprocessen och kom med ovärderlig input. Här finns materialet som lanserades i augusti i år, kostnadsfritt att ta del av, sprida och använda.

De mänskliga rättigheterna gäller alla, är universella och gäller över hela världen oavsett land, kultur eller speciell situation. Rättigheterna lovar att alla människor är födda fria, de är lika mycket värda och beroende av varandra. Här finns de mänskliga rättigheterna i ett samlat dokument.

FILMER SOM INTRODUKTION TILL DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Följande filmer från Forum för levande historia och UR Skola ger en god introduktion till de mänskliga rättigheterna. Filmerna förklarar på ett kortfattat sätt vad de mänskliga rättigheterna är, när och hur de kom till samt ger exempel på när de mänskliga rättigheterna kränks.

Här finns filmen ”De mänskliga rättigheterna på 2 minuter” från Forum för levande historia.

Här finns filmen ”Mänskliga rättigheter – när de mänskliga rättigheterna kränks” (8,05 minuter) från UR Skola

STUDERA BARNENS VÄRLDSKARTA

En övning som väcker tankar, diskussioner och engagemang är att studera Barnens världskarta. Om man samtidigt visar en världskarta där samtliga av världens länder finns med blir arbetet oerhört effektfullt.

(Källa: Rädda Barnen)

Vilka reflektioner gör du och dina elever när ni studerar kartan? Här finns en länk till mer information om Barnens världskarta och fakta om de länder som har förbjudit våld mot barn. 1 januari 2020 blir FN:s barnkonvention lag i Sverige. Barnens rättigheter är något som vi behöver synliggöra och diskutera med våra elever.

OMVÄRLDSPERSEPKTIV, LIVETS LOTTERI

Lyssna på följande länk, alternativt läs följande text för eleverna;

”Varje dag kommer 360 000 barn till världen. Färre än 300 av dem föds i Sverige. Chansen att börja ditt liv här är bara 0,08 %. Var skulle du hamna om du föddes på nytt? Och hur skulle ditt liv se ut? Varsågod och dra en ny lott i livets lotteri.”

Dra en lott

Låt eleverna dra en lott i Rädda Barnens utbildningsmaterial Livets lotteri. Eleverna har nu fötts i nya länder, med nya förutsättningar. I Livets lotteri visas risker som finns i det nya landet. Exempelvis har Somalia följande risker; barn på flykt, barnadödlighet, barnaga är tillåtet, barnarbete, barnsoldater rekryteras, barnäktenskap, fattigdom, kvinnlig könsstympning, pågående väpnad konflikt, sexuellt våld och undernäring. (www.raddabarnen.se)

Diskutera

  • Är rätten till frihet och lika värde kopplat till vilket land man är född i?
  • Vilka faktorer talar för och/eller emot detta?

Diskutera i par och avsluta med diskussion i helklass.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SAMHÄLLSKUNSKAP OCH IDROTT OCH HÄLSA

Orättvis fotboll

Svenska FN-förbundet har en övning/aktivitet som heter Orättvis fotboll som jag har genomfört med elever vid flertalet tillfällen.

Dela in eleverna i olika lag. Utse en elev till domare för varje match. Domaren bestämmer vilka förutsättningar de olika lagen har samt leder gruppdiskussionen efter matchen. Se till att byta domare och förutsättningar inför olika matcher. Lagen representerar olika länder som exempelvis Sverige, USA, Spanien, Polen, Kina, Pakistan och Argentina. Alla lag ska ha olika förutsättningar, exempelvis:

  • Lagen har olika antal spelare på plan under matchens gång.
  • Ett lag får ett stort mål, ett lag ett litet mål.
  • Endast ett lag får ha målvakt.
  • Samtliga spelare i ett lag får endast springa baklänges.
  • Minst två spelare i ett lag måste hålla armkrok när de spelar. Lagen möter varandra i matcher om 5-10 minuter.

Diskutera

Efter varje match får lagen diskutera de olika förutsättningar lagen hade.

  • Uppstod några konflikter och/eller något som var orättvist?
  • Finns det samband mellan resursfördelning och konflikter? Varför/varför inte?
  • Vilka anledningar finns det till att det uppstår konflikter och hur agerar människan i konfliktsituationer?
  • Hur kan det komma sig att människor och länder har så pass olika förutsättningar?

100 SÄTT ATT GÖRA SKILLNAD

Som en avslutande övning vill jag lyfta den konkreta listan “100 sätt att förändra och påverka” från Raoul Wallenberg Academy. Låt dina elever göra en handlingsplan för att göra skillnad och agera. Alla handlingar är viktiga och betydelsefulla. Låt eleverna diskutera och bestämma om de ska göra enskilda handlingar eller handlingar som hela klassen arbetar vidare med. Här finns mer information och listan som direkt går att använda i din undervisning, eller varför inte låta dina elever skapa en egen 100-lista?

Varmt lycka till!

Charlotta

 

Skolval, supervalläsår och utbildningssatsningar

Som SO-lärare kastades jag vid läsårets terminsstart in i förberedelser inför skolval – precis som många andra lärare. Det nationella valdeltagandet ökade från tidigare år, 391 045 elever i 1528 skolor röstade. Valet har nog inte gått någon skola förbi. Resultaten för olika städer, områden, skolor etc. kan granskas och analyseras i ett flertal ämnen. Varför skiljer sig resultaten så pass mycket åt mellan olika skolor i samma stad eller för olika delar av landet? Statistik är konkret och det väcker tankar och diskussioner.

Skolval 2018 – slutgiltigt resultat för Riksdagsvalet

(Källa: https://www.mucf.se/skolval-2018-och-2019)

Vi närmar oss sakteligen ytterligare en valrörelse, valet till Europaparlamentet i maj 2019. Vi har ett läsår som startar med en valrörelse och avslutar med en annan, supervalläsåret är ett faktum.

Varför ska skolor engagera sig i ytterligare ett skolval när vi redan har genomfört ett val?

Det finns flera orsaker till detta. Valet handlar inte om för eller emot EU, vi är medlemmar i EU vilket ger oss rösträtt i ett val i frågor som påverkar oss. EU är inte bara utrikespolitik, faktum är att omkring 60% av alla beslut på nationell och kommunal nivå grundar sig på EU-direktiv, i vissa frågor upp emot 70%. På kommunnivå! Nu pågår följande kampanj i Europas länder för att öka valdeltagandet i samtliga länder;

This time I´m voting

”This time it´s not enough to just hope for a better future: this time we all need to take responsibility for it.
So this time we´re not just asking you to vote, we´re also asking you to help to persuade others to vote too.
Because when everybody votes, everbody wins.”

(Källa: EU 2018 https://www.thistimeimvoting.eu/)

Innebörden i detta budskap och varför budskapet behövs går att diskutera och analysera med elever i undervisning.

TIPS

Genomför detta quiz med eleverna för att de ska få förståelse för hur pass mycket EU faktiskt påverkar oss i vardagen!

Denna film (6,46 min) från UR Skola ger också en bra introduktion till vad EU är.

SKRIVELSER I SKOLLAGEN OCH I LÄROPLANERNA

  • Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet. (10 kap. 2 § skollagen)
  • Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. (1 kap. 4 § skollagen)

Ämnet samhällskunskap har en särställning i att ge eleverna kunskap om samhällsfrågor, politik, mänskliga rättigheter, demokratiska processer och arbetssätt. De grundläggande demokratiska värderingarna är synliga då undervisningen ska bidra till kunskap och reflektion över värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Med kritisk granskning av samhällsfrågor och strukturer på lokal och global nivå ska undervisningen ge kunskap om hur den svenska demokratin fungerar. (Lgr 11, Gy11)

På ett eller annat sätt behöver vi lyfta det som sker i samhället omkring oss. Det kommer att finnas nya valstugor och debatter som omger oss och vi behöver lyfta vad valet till Europaparlamentet handlar om. Flera av våra elever i gymnasieskolan får både rösta i skolval och i det större valet till Europaparlamentet som sker 26/5 i Sverige.

REGERINGSUPPDRAG MED SKOLVAL

2014 hade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för första gången regeringsuppdraget att förbereda skolval till Europaparlamentet. Valdeltagandet bland Sveriges skolor blev där betydligt lägre än deltagandet i riksdagsvalet. För att öka kunskapen om samt höja intresset för skolval satsar MUCF nytt och samarbetar nu med lärare inför skolvalet för att lyfta fram olika undervisningsexempel och arbeten kring hur man kan angripa detta.

I år har jag fått det spännande myndighetsuppdraget att arbeta med MUCF inför skolvalet till Europaparlamentet. Det blir tillsammans med lärare – för lärare – det är dags att syna vad valet till Europaparlamentet innebär och varför det är viktigt att även lyfta detta val i våra skolor!

Under hösten beger jag mig ut i landet, tillsammans med MUCF, för att diskutera skolval, genomföra föreläsningar och workshops med lärare och skolledare. Vi startar på Skolforum i Stockholm. Vi kommer även att spela in en film som visar hur skolor kan arbeta med skolvalet till Europaparlamentet i undervisning i olika ämnen. Flera grund- och gymnasieskolor ska delta i filmen!

KOSTNADSFRIA UTBILDNINGSSATSNINGAR FÖR ATT STÄRKA DEMOKRATIN OCH ÖKA KUNSKAPEN OM EU

För ett antal år sedan kände jag inte till så mycket om Europaparlamentet och hur pass mycket EU påverkar oss i vår vardag. Efter att ha deltagit i utbildningssatsningen ”Skolambassadör för EU” år 2012 föll bitarna på plats. Det är en utbildningssatsning på lärare av Sveriges regering, Universitets- och högskolerådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet. I följande artikel i Skolvärlden (jan -18) delar jag och min skolambassadörskollega Magnus Myssling på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg med oss av hur vi arbetar med EU.

Det är nu dags för en ny utbildningsomgång till Skolambassadör för EU. Jag rekommenderar er lärare att anmäla intresse till utbildningen då den ger ökade kunskaper om skolans demokratiuppdrag, du får lära dig mer om EU samt delta i en resa till EU:s institutioner tillsammans med lärare från olika delar av Sverige – kostnadsfritt! Din rektor måste också åka på en egen kostnadsfri rektorsresa med övriga rektorer.

Utbildningen gav mig ett stort kontaktnät med andra lärare, nya verktyg för undervisningen, vi har årlig fortbildning i Stockholm och jag har alltid någon att vända mig till i frågor som rör demokrati, EU, skolval samt för internationella projekt. Du behöver undervisa i grundskolans senare år eller på gymnasiet för att kunna delta. Läs mer på följande länk och anmäl ditt intresse före 30/11-2018.

Ytterligare en utbildningssatsning som är öppen för anmälan är Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram där du, dina kollegor och elever får verktyg för att arbeta med demokrati och EU. Lärare som deltar blir seniorambassadörer och eleverna blir juniorambassadörer. Utbildningssatsningen är kostnadsfri och efter genomförd utbildning certifieras skolan till en Ambassadörsskola för Europaparlamentet och får en fin plakett att sätta upp på skolan. Här kan du läsa mer och anmäla ditt intresse!

Inför skolvalet i maj återkommer jag med massor av praktiska tips för undervisningen, exempel på arbeten i olika ämnen och tips på olika projekt med mera!

Allt gott,

Charlotta

 

Nya möjligheter och utmaningar i läraryrket – ny som ämnesspanare!

Jag funderade i några veckor, hela sommaren närmare bestämt, inför det här spännande uppdraget, ämnesspanare, ska jag verkligen göra detta? Att få inspirera, lyfta och bidra till skolutveckling innebär också ett ansvar, att dela med sig av vardagen, de arbeten jag driver och den undervisning jag har. Valet blev till slut enkelt, jag kunde inte tacka nej. Nyfiken och hoppfull inför att möta andra lärare via nya kanaler var det bara att kasta sig ut. Jag väljer att se det som en möjlighet, en riktigt bra och viktig sådan. I augusti, för snart två månader sedan, började jag en ny lärartjänst, även då kastade jag mig ut. Jag har inte ångrat mig en enda dag. Ibland är det nyttigt att lämna sin trygghetszon.

Eftersom jag är ny ämnesspanare presenterar jag mig lite kort i detta första inlägg, framöver blir det mer fokus på ämnesinnehåll, undervisning och det blir förstås massor av spaningar!

PRESENTATION

Mitt namn är Charlotta Granath. Jag har snart 15 års erfarenhet av läraryrket, 2004 tog jag min gymnasielärarexamen och samma år började jag att arbeta i förskolan. Det var ett år då förskolorna skrek efter arbetskraft samtidigt som det var svårt att få jobb som nyutexaminerad lärare med inriktning mot just SO-ämnen. På många håll ser det likadant ut idag.

Min lärarkarriär startade inte riktigt som jag hade tänkt mig, men idag ser jag hur erfarenheterna av att ha arbetat med yngre barn är ovärderliga. Inte minst i mötet med vårdnadshavare och i samarbetet med kollegor. Jag stannade flera år i förskolläraryrket innan jag började arbeta som högstadielärare i SO-ämnen och idrott. För två år sedan började jag även att arbeta på lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Idag är jag förstelärare på Viktor Rydbergs högstadieskola i Sundbyberg, lärarutbildare med bland annat ansvar för handledarutbildningarna, författare och föreläsare.

I år, 2018, var jag finalist till Raoul Wallenbergpriset, jag har tidigare mottagit Emerichfondens Eldsjälspris, pedagogpriser och stipendier, Stockholms läns landstings pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism samt Helgepriset, Sveriges största pris i skolutvecklingsfrågor som bland annat Lärarnas Riksförbund står bakom. Jag är skolambassadör för EU, driver projekt, arrangerar politiska debatter, pedagogiska rollspel, samarbetar med lärare, leder utbildningssatsningar och skriver undervisningsmaterial. Vardagen är fartfylld och varierande. Elevinflytandet är centralt. Jag brinner för mitt yrke, men kanske mest av att få samarbeta med andra. För att lyckas i klassrummet är jag ett team med mina elever och mina kollegor betyder enormt mycket. Vi lyckas tillsammans.

SYFTE MED BLOGGEN

Något av det första som rektorerna på Viktor Rydbergs skolor betonade för oss nyanställda var ”sharing is caring”. Jag gillar det. Jag har samma tanke med bloggen. Det handlar om att dela med sig, att lyfta olika aspekter av lärarprofessionen, metoder, undervisningsexempel, olika projekt som jag och andra driver och att lyfta aktuella utbildningssatsningar. Vardagen i klassrummet som lärare i SO-ämnen, vardagen på lärarutbildningen, vardagen som författare och föreläsare. Läraryrket innebär möjligheter och kräver samarbete. Att dela med sig är att bry sig.

I bloggen kommer jag att lyfta olika teman, dela med mig av undervisningsexempel och projekt, skicka med olika tips och länkar för vidare läsning. Historia, geografi, religion och samhällskunskap är de ämnen som jag kommer att beröra mest, men vi har också andra uppdrag och perspektiv som ska ingå i våra ämnen. Läraryrket är komplext och jag kommer i framtida inlägg återkomma till hur vi kan arbeta med konkret ämnesinnehåll, historiebruk, språkutvecklande arbetssätt med fokus på SO-ämnen, demokrati, mänskliga rättigheter, skolbibliotek som pedagogisk funktion, elevinflytande, ett kontinuerligt SYV-perspektiv med förankring i arbetslivet, utbildningssatsningar och mycket mer.

Om du vill höra mer om hur jag arbetar i klassrummet, som förstelärare, med EU, demokrati och värdegrund kan ni lyssna på avsnittet ”Hur lyckas du bygga upp ett värdegrundsarbete i världsklass” i Anna och Philips lärarpodcast.

ETT FÖRSTA TIPS

Ett tips är förstås att även lyssna till många fler lärare och skolledare som lyfts fram i Anna och Philips lärarpodcast, de hittills 179 avsnitten är en stor källa för inspiration! Framöver kommer jag även att tipsa om fler poddar, eller kanske har du en podd som du vill dela med dig av i kommentarsfältet?

Om några dagar kommer nästa inlägg och då är det fokus på aktuella utbildningssatsningar, som det är hög tid att anmäla sitt intresse till, och det spännande supervalläsåret som vi är mitt inne i.

Varmt välkomna till min fartfyllda värld, en ämnesspanare som gillar ordning och reda, som alltid har en stor portion flexibilitet och försöker att hitta lösningar i det mesta. Det blir glädje, kunskap, allvar, nyfikenhet och relationer i fokus – för ofta handlar läraryrket just om detta, personligen kan jag inte tänka mig något bättre yrke!

Allt gott,

Charlotta