Min bästa googling – Ruben Puentedura

Jag kommer att föreläsa på SO-dagarna i år och när arrangören kontaktade mig om uppdraget fick jag veta att det alla SO-lärare vill lära sig mer om är hur man undervisar i källkritik. Frågan är vad jag kan bidra med. Under senare år har det kommit så mycket bra material att använda i klassrummet. Kristina Alexandersons blogg innehåller många bra tips. Webbstjärnan har ett mycket ambitiöst material både med publikationer och kurser. UR har bl.a.gjort filmer med Metros Viralgranskarna, Medierådet har också både filmer och lektionsupplägg på temat, bara för att nämna några exempel.

Konspirationsteorier frodas bland våra ungdomar
Men i en tid där allt fler ungdomar tror att viktiga globala händelser medvetet förtigs, borde vi kanske också lära våra elever vilken information de kan och ska lita på.  Det är viktigt att förstå skillnaden mellan en källa och den information på nätet som faktiskt är granskad och värderad och som därmed måste betraktas som pålitlig och sann, annars kommer konspirationsteorier att fortsätta frodas. Exempel på pålitlig och lättillgänglig information på nätet är naturligtvis uppslagsverken som NE men också Wikipedia. Det senare håller enligt den amerikanske historikern Roy Rosensweig lika hög klass som de stora brittiska och amerikanska uppslagsverken. Statliga myndigheter och alla redigerade media tillhandahåller också pålitlig information.

Ruben Puentedura – min bästa googling
En annan viktig aspekt är att Internet faktiskt också ger oss möjlighet att kontrollera uppgifter och personer. Visst det är många därute om försöker lura oss, men vi kan enkelt lära våra elever att googla ALLT. Min egen bästa persongoogling heter Ruben Puentedura. Minns ni honom? Han och hans modell om det omdefinierade lärandet fördes fram i samband med att konceptet En dator till varje elev lanserades. Då, 2011 var jag helsåld på modellen. Jag skrev ett lyriskt blogginlägg om hur fint modellens fjärde och högsta stadie passade på mitt sätt att blogga med elever.

Eftersom Ruben var disputerad utgick jag ifrån att han hade publicerat sin modell i någon vetenskaplig tidskrift. Jag googlade och googlade, letade och letade. Men det fanns ingenting. Dr. Puentedura hade visserligen disputerat i organiskt kemi på 1980-talet och arbetat en del som skolutvecklare, men hans modell fanns ingenstans.

Jag modifierade då mitt blogginlägg och kände mig mer förvirrad än lyrisk. Sedan tog det två år tills Jonas Linderoth klädde av kejsaren med sitt Open letter to Dr. Ruben Puentedura Under tiden fick jag se Rubens omdefinierade lärande dyka upp överallt, t.ex. i kommuners lönekriterier och t.o.m. som krav i utannonserade tjänster som förstelärare.  Till skillnad från mig hade Jonas den auktoritet och kunskap som krävdes för att kunna påverka. Jag har förstås googlat Jonas Linderoth och glädjer mig åt att han nu tar ett stort kliv ut i den svenska skoldebatten. Han behövs!

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)