Lärares forskning samlad i antologi

Medier i historieundervisningen Historiedidaktisk forskning i praktiken heter en nyutkommen antologi, där den nationella forskarskolan för lärare, Historiska medier,  presenterar sina resultat med professor Anna Larsson som redaktör. Avhandlingarna i sin helhet finns också samlade på forskarskolans Monumentblogg.

cropped-img_1743_562

Forskarskolan bestod av 15 historielärare från hela Sverige. Den ägde rum mellan 2012 – 2014 vid Umeå Universitet och Högskolan Dalarna.

Jag är verkligen stolt över min forskarskola och vårt arbete. Artiklarna är skrivna av lärare för lärare. Det är ni som förhoppningsvis ska inspireras, utmanas och framför allt ha användning av resultaten i undervisningen.  Artiklarnas praktiknära ansats visar att forskarskolor för lärare är en mycket bra idé.

Även om huvudmän och rektorer ibland tycks ha svårt att se hur forskarutbildade lärare kan användas i verksamheten, har akademin i alla fall förstått. Under den nationella historiedidaktiska konferens som gick av stapeln i Umeå  i veckan framhöll flera forskare de nationella forskarskolornas betydelse. Vi forskande lärare fick beröm för att vi har vågat oss ut i praktiken, ut i klassrummen. Vi har testat metoder som aktionsforskning och experiment. Vi har genomfört studier som tidigare har saknats, ofta med ett fokus på en undervisning som gör skillnad.

Grundtanken för forskarskolan var att utbildning innebär mediering i en eller annan form. Tekniker som papper, penna, böcker, kartor och bilder har länge varit redskap för undervisning och lärande. Men i dagens multimediala samhälle har de tekniska förutsättningarna breddat spektrat av möjliga medier Digitala medier har exempelvis inneburit stora förändringar för många skolämnen, däribland historieämnet.

Tre av studierna utgår från läroboken.  Annie Olsson undersökte attityder till läroböcker hos gymnasieelever, lärare respektive läroboksförfattare. Hennes resultat visade bl.a. att lärare och elever har låga förväntningar på lärobokens förmåga att väcka intresse och engagemang. Annie visar också att eleverna lämnas ensamma med lärobokstexten som ofta är abstrakt och svår att förstå. Lärarna ägnar mycket mer tid till att arbeta med artiklar och film vilket är en förklaring till att eleverna tycker att läroboken är oinspirerande och tråkig.

Lena Almqvist Nielsen och Lina Spjut analyserade läroböckers innehåll och undersökte hur de har förändrades över tid. Lena undersökte hur förhistorien har framställt i läroböcker under 1900-talet och Lina jämförde svenska och finlandssvenska läroböckers beskrivningar av etnicitet och gemensam historia under perioden 1866 till 1939.

Alekandra Indzic Dujso analyserade Utbildningsradions program. Hon undersökte hur framställningen av folkgruppen romer har sett ut och förändrats över tid; i Sverige i program från 1975 till idag. Aleksandra visade att den romska identiteten beskrivs på ett tämligen likartad sätt som statisk, traditionsbunden och oföränderlig. Samtidigt har denna bild utmanats av nya sätt att se på och värdera mångkultur, vilket åtminstone delvis speglas i UR-programmen som producerades efter 2010.

Catharina Hultkrantz och Maria Deldén fokuserade på film i historieundervisningen.  Catharina intervjuade ett antal lärare om hur de använde film. Hon kunde visa att lärare gärna använder film och hon hittade fem olika mål med deras filmanvändning: att förmedla fakta, att visa på olika perspektiv på historien, att lägga grund för diskussioner om empati och moral respektive källkritik eller att väcka intresse. Men lärarnas i Catharinas undersökning upplevde också att de skulle vilja ha en djupare kompetens om hur de kunde använda film på bästa sätt. Maria undersökte istället hur gymnasieelever upplevde historisk spelfilm, och hur de resonerade om filmanvändning i historieämnet.

Ulrika Boström (numera Gill) undersökte i sin studie elevers reception av bilder och hur det historiska tänkandet tog sig uttryck i samband med bildtolkning. Utifrån samtal med ett antal elever visade hon hur eleverna med hjälp av bilder diskuterade sina olika förhållningssätt gentemot historien och de blev medvetna om sina respektive moraliska uppfattningar och ställningstaganden.

Nutidens digitala medier berördes i tre studier. Karin Sandberg undersökte elevers uppfattningar om användningen av digitaliserade primärkällor i historieundervisning. Fem skolklasser fick genomföra en övning med digitaliserat källmaterial och Karin följde försöken och kunde visa förtjänster med att använda obearbetade primärkällor genom att källkritiska resonemang främjades och att eleverna visade prov på historisk empati. Samtidigt fanns inslag av presentism i elevernas historiska tänkande.

Andreas Westerberg undersökte hur ny medieteknik mottogs i skolans historieämne att döma av styrdokument och artiklar i lärartidskrifter vid två tidpunkter, 2010 och 1985. Textanalysen kompletterades med lärarintervjuer. Den diskussion som fördes åren kring 2010 jämfördes sedan med motsvarande diskussion 1985. I materialet såg Westerberg att ny medieteknik förstods inom ramen för olika diskurser. Medieteknik gavs också generellt olika roller. Den skulle inte bara utgöra ett undervisningsverktyg utan den skulle också göra skolan relevant, antingen för det framtida eller samtida samhället, och/ eller den skulle driva fram en önskad skolutveckling.

Min avhandling handlade också om digitala medier, men den följde ett annat spår. Elever fick anta olika roller som historiska personer under andra världskriget och via en blogg producera en gemensam berättelse och diskutera den historiska situationen med varandra. Jag visade att eleverna genom detta kollaborativa författarskap fick möjlighet att utveckla en historisk förståelse som var större än de enskilda bidragen och som utmanade lärarens kontroll över historieundervisningens innehåll.

Robert Thorps licentiatavhandling, slutligen, hade en teoriutvecklande ambition Robert undersökte och analyserade hur begreppet historiemedvetande har beskrivits och använts i svensk, brittisk och nordamerikansk forskning. Sedan skisserade han en övergripande teori som omfattade de olika synsätten som förekommer. Han tillämpade också teorin på ett konkret exempel på en lärobokstext och diskuterade hur historiemedvetande kan undersökas och analyseras i praktiken.

Med denna lilla presentation hoppas och tror jag att forskarskolans studier blir lästa och kommer till nytta i dagens komplexa undervisningssituation.

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)