Mellankrigstiden på tre lektioner

I år blev frestelsen för stor när presidentvalet i USA sammanföll med arbetsområdet mellankrigstiden. Trump och hans populistiska valretorik fick bli en del av upplägget. Trumps sätt att ge enkla svar på komplicerade frågor skapade en osäkerhet om vad han egentligen ville, inte bara i USA utan också  här i Sverige. Den osäkerhetskänslan blev ingången till Tyskland den 31 januari 1933, dagen efter nazisternas maktövertagande.

Målet med lektionerna var att eleverna både skulle få kunskap om det politiska skeendet och möjlighet att leva sig in i hur det påverkade en “vanlig” persons upplevelse (historisk empati). Jag utgick alltså från tyskarna och fokuserade på perioden 1933 – 1939 med hjälp av frågan, hur kunde så många tyskar stödja Hitler år 1939? 

Lektion 1 Från demokrati till diktatur
Upptakt: (Dagen efter presidentvalet i USA) Bild på Donald Trump projicerad i klassrummet med frågan Hur känns det idag? Jag ville förmedla en känsla av osäkerhet som uppkommer när det oväntade sker. De elever som trodde att Trump skulle vinna fick förklara varför. Många av deras argument bottnade i Trumps retorik, det faktum att hans motståndare var kvinna och att han var en underdog som inte tillhörde etablissemanget, “Han hade inga kändisar runt sig”, som en elev sammanfattade saken. Bryggan över till 30-talet blev en påminnelse om att tyskarna inte hade facit år 1933 och att många kände förvirring och osäkerhet inför framtiden. 

Genomgång: Jag gjorde en presentation om Mellankrigstiden 1919 – 1939 med hjälp av läroboken. Vill man inte göra en egen rekommenderar jag Vad är grejen med Mellankrigstiden av Mattias Axelsson som ligger på SO rummet. Jag avslutade med en gemensam bildanalys av porträttet på Hitler och sedan fick eleverna påbörja uppgiften.

Uppgift: Jag använder Google Classroom och där hade jag delat en uppgift med eleverna. Du hittar den här: uppgift-hur-fick-nazisterna-kontroll-over-tyskland

Eleverna utgick från fyra olika metoder som Hitler använde för att ena det tyska folket mellan 1933 – 1939, terror, propaganda, satsning på ungdomen och ekonomisk tillväxt. Till varje metod hade jag lagt länkar till artiklar från SO-rummet och några ord som skulle underlätta sökningar på Internet. Eleverna delades in i grupper om fyra. De skulle fördela metoderna mellan sig, läsa artiklarna och samla information om den egna metoden. De skrev också stödord och kopierade in bilder.

Lektion 2 Varför skulle du ha blivit nazist?
Upptakt: Jag läste några korta stycken ur Sebastian Haffners En tysk mans historia högt. I avsnitten beskrev Sebastian konkreta händelser och sina känslor inför vad som hände våren och sommaren 1933. Judiska vänner började förföljas, man måste plötsligt vara beredd att hoppa in i portar och gömma sig när SA kom marscherande. Om de såg att man inte hälsade fick man prygel. Till sist åker S på ideologiskt läger och ikläder sig en brun uniform eftersom det är ett krav för att få ut juristexamen. Haffner väljer sedan att emigrera till Storbritannien.

Eleverna jobbade sedan med uppgiften halva lektionen. Under andra halvan redovisade de för varandra och diskuterade frågan, varför skulle du ha blivit nazist? Eleverna använde sig av sina familjer och egna erfarenheter när de försökte förstå hur de hade agerat om de hade levt i Tyskland på 30-talet. Den sammanfattande diskussionen blev riktigt bra. Alla fyra metoder diskuterades, men naturligtvis hade eleverna lätt att se hur starkt de olika ungdomsorganisationerna skulle ha påverkat dem. Vi ritade en stor fyrfältare på tavlan, skrev in metoderna med händelser kopplade till dem och satte ett DU i mitten. Vi lade också till två pilar, en stod det nazist på och den andra ledde till emigration.

Lektion 3 Vägen till kriget
Den sista lektionen ägnades dels åt en kort en genomgång om vägen till Andra Världskriget. Dels fick eleverna repetera och befästa sina kunskaper. De fick läsa avsnitten i boken, vissa delar högt, och jobba med faktafrågor, svåra ord och begrepp etc. Sista 20 minuterna diskuterade eleverna två och två frågorna: Hade kriget kunnat undvikas och i så fall hur?

Upplägget blev riktigt trevligt och det kan väl tjäna som exempel på lite lagom ambitiös undervisning som är enkel att planera och rolig att genomföra så här i höstmörkret.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)