Källorna – historieämnets kärna

Den amerikanske historiedidaktikern Keith Barton menar att lärare bör hitta sitt ämnes kärna för att sedan kunna skapa en undervisning från ett engagemang för ämnets djupaste mening. För mig är historieämnets hjärta dess källor. De som ligger till grund för vår kunskap om det förflutna och som i sin tur ger oss historiska berättelser som till sist  är en förutsättning för ett utvecklat historiemedvetande.

Så här tänker säkert de flesta historielärare. Mikael Bruér skriver exempelvis ett intressant och läsvärt inlägg här på Ämnesspanarna, där han bl.a. efterlyser bra källövningar i läroböcker. Jag håller med om att vi historielärare både behöver jobba mer med källor i undervisningen och att det saknas material. (Ett undantag är Libers Historien pågår, som typiskt nog är slut på förlaget).

Mina och Mikaels iakttagelser bekräftas också av Skolinspektionens senaste granskning av historieundervisningen Historia i skolan år 7 – 9  I rapporten utgår man ifrån kursplanens fyra förmågor, att använda en historisk referensram, att kritiskt granska bearbeta, granska och värdera ett historiskt källmaterial, att reflektera över användandet av historia och förmågan att använda historiska begrepp.  Det finns mycket positivt i rapporten, men källanvändningen beskrivs som ett utvecklingsområde. Vi arbetar för lite med källmaterial i undervisningen. En orsak är som sagt att det är svårt att hitta. Men allt arkivmaterial på Internet då? 

Karin Sandberg, en av mina forskarskolekollegor vid Forskarskolan Historiska medier studerade i lic-avhandlingen, Möte med det förflutna Digitaliserade primärkällor i historeundervisningen, hur gymnasieelever uppfattar att arbeta med digitaliserat källmaterial i form av kyrkböcker. Hon visar bl.a. att eleverna visserligen klarar av att söka i materialet och få fram någon form av resultat. Men de tyckte att det var svårt och det visade sig också att läraren hade en central betydelse för hur eleverna utvecklade förmågan till historisk empati och historiskt tänkande. Den av lärarna som avslutade varje arbetspass med en fri diskussion, om vad eleverna hade hittat i källmaterialet och hur det kunde förklaras fick det bästa resultatet.

Det är alltså inte okomplicerat att arbeta med arkivmaterial. Arkiven är dessutom ofta svåröverskådliga, dåligt kända av oss lärare och de har, med undantag av Stockholmskällan, ett överraskande klent material för skolan. Stockholms Stadsarkiv erbjuder exempelvis bara en enda arkivalie anpassat till undervisningen på sin hemsida, ett fotografi som föreställer ungdomsbrottslingen Piggen, Ett fint porträtt taget 1895, men ändå … Förhoppningsvis skärper sig arkiven och producerar välformulerade frågor och uppgifter som tillåter granskning av deras källmaterial på ett sätt som hjälper oss lärare. De kan kolla in Storbritanniens National Archives. för inspiration

I väntan på det är det otroligt glädjande att SvD nu släpper hela sitt digitala arkiv till sina prenumeranter. Alla artiklar från år 1884 blir tillgängliga för mig och alla andra historielärare som läser SvD. Tidningsartiklar är förhållandevis lättlästa källor och de kan enkelt kopplas till förmågorna som beskrivs i kursplanen. “Tänk att få läsa om börskrachen 1929, Hitlers självmord 1945 eller mordet på Olof Palme 1986 som de beskrevs på den tiden de verkligen var nyheter.” skriver Svenska Dagbladets chefredaktör Fredrik Karén. Förhoppningsvis kommer tidningen också arbeta fram ett anpassat arbetsmaterial för skolan. Svenskan har ju nyligen satsat på en läs- och skrivskola för sina unga läsare så det finns hopp.

I nästa inlägg skriver jag mer om min egen jakt på bra historiska källor. Tills dess; Skolinspektionen tyckte trots allt att det fanns många positiva exempel på hur källor används i undervisningen. Jag undrar om de har hittat den fantastiska webbplatsen Skuggor från det förflutna som för övrigt vann skoltävlingen Webbstjärnan härom året. Här har ni en lärare, Mikael Enoksson, som har hittat, drivs och engageras av historieämnes kärna.

 

Kommentarer (3)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)