Hurra! Det kom en hatkommentar

Klassen har jobbat med attityder på sociala medier under några veckor på handledningstid, och vi har följt viralgranskarna Åsa och Emelie på olika äventyr i den digitala världen. Eleverna menar att de kan hantera sociala medier och de får inga elaka kommentarer. Men så en dag.

Jag har bl.a. visat filmer i UR:s serie Källkritik som visas på deras You Tube kanal. Vi har också sett “Tänk till, med Dewide”, om nätattityd, men trots att filmerna tar upp angelägna ämnen på ett spännande och bra vis har diskussionen i klassrummet gått trögt.

Eleverna är rörande eniga om att de kan hantera sociala medier. De umgås bara med kompisar de känner och nej, de får inga elaka kommentarer. Det är förresten bara småungar som skriver dumma saker, alltså är det inget att bry sig om. Ja, men vi lärare var ju inne och rotade runt i era flöden på ask.com och liknande sidor när ni gick i 7:an och det såg ju inte alltid så kul ut, försökte jag. Ja, men vi håller inte på med sånt längre. Tvärtom, om någon lägger på en bild på sig själv får personen alltid bara en massa hjärtan och likes.

Men så kom det en märklig och trist kommentar, på min och mina elevers blogg Historien skrivs nu!, till ett inlägg som en elev hade skrivit om attentatet på Utöya på vår blogg. Kommentaren som inte är publicerad på bloggen löd:

hahahahaha fy fan va roligt!!! Det borde hända i China för då dör många. Atombomba hela jävla mellanöstern!!! mvh Jimmie Åkersson.

Jag berättade om kommentaren i förbigående på en svensklektion och då väcktes intresset.

“Har vi fått en riktig hatkommentar, från vem, vad står det?” Eleverna kastade sig över kommentaren och vips var diskussionen igång. Innehållet analyserades, några förvandlades till små viralgranskare som försökte hitta mailadress och det namn som kommentatorn hade uppgivit. Hmm, kunde det verkligen vara någon från Förslöv eller var det någon de kände … Snart hade i alla fall de flesta förstått sensmoralen i att  nättroll ska fram i ljuset, för då förlorar de sin kraft.

Naturligtvis borde jag ha börjat min undervisning där, i den riktiga kommentaren som var riktad mot alla i klassen. Sedan skulle jag ha lotsat eleverna mot deras egna personliga nätanvändande. Men man lär sig alltid något nytt i det här jobbet.

Bloggen Historien skrivs nu! tävlar för övrigt i Webbstjärnan och detta är ett fint exempel på vilka möjligheter som finns i att låta eleverna lära sig hantera mediet genom att använda det. Skolan hamnar i verkligheten.

Webbstjärnan är som sagt en tävling. Titta på alla fantastiska tävlingsbidrag Webbstjarnan.se

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)