Historiskt tänkande – en historia om färdigheter

Det känns som om vi är många SO-lärare på högstadiet som har svårt att hinna med allt centralt innehåll och särskilt besvärligt har vi det i historia. Lgr-11 ställer ju som bekant högre krav på att eleverna lär sig ett centralt innehåll men också att de använder sina kunskaper på olika sätt. Historia har blivit mycket mer av ett färdighetsämne, där begrepp som Doing history får betydelse. Hur ska vi både hinna lära ut tillräckliga kunskaper om ett komplext förflutet och sedan lära eleverna tänka om det? Det känns som om ämnet lider både av stoff- och perspektivträngsel, om ni förstår vad jag menar. Jag har inget svar på frågan förutom att vi hela tiden måste koppla det centrala innehållet till de förmågor som ska utvecklas. Jag kan också bidra med lite anglosaxisk historiedidaktisk teori, som sätter in vår kursplan i ett sammanhang, nämligen teorin om historiskt tänkande.

I anglosaxiskt historiedidaktisk forskning är teorin om historiskt tänkande alltså redan etablerad sedan många år. Man menar att eleven ska utveckla förmågan att tänka som en historiker, dvs mer vetenskpligt. För att göra det krävs att hen lämnar sitt vardagsspråk och skolas in i ett nytt ämnesspecifikt språk där eleven kan hantera olika tankebegrepp (second order concepts). Dessa fungerar som ett slags stödstrukturer för tänkandet. Exempel på sådana tankebegrepp är Historisk betydelse som handlar om att lära eleven att all historieskrivning alltid innebär ett urval. Kontinuitet och förändring fokuserar på vad som blir detsamma och vad som förändras över tid. Granskning värdering och tolkning av historiska källor är nödvändigt att träna för att förstå hur kunskap om det förflutna skapas. Historisk empati är kanske det mest spännande begreppet. Det handlar om att förstå historiska aktörers handlingar och motiv genom att leva sig in i och identifiera sig med de andras öden.  Alla ni som har rättat nationella prov i historia, har ju redan sett speglingar av detta sätt att tänka.

Peter Seixas är en intressant historiedidaktiker från Kanada. Han jobbar praktiknära både med webbresurser och workshops för lärare.

Peter Seixas är en intressant historiedidaktiker från Kanada. Han jobbar praktiknära både med webbresurser och workshops för lärare.

Eftersom teorin utgår från det som britterna kallar scaffolding, eller stödstrukturer. blir den så konkret och praktiknära. Det är därför absolut värt att läsa några av de historiedidaktiska forskarna.

Sam Wineburg. Teaching History and other Unnatural Acts. 2001. Den här boken vinner alla tävlingar om bästa titel. Sam är professor vid Stanford University och en riktig nestor i sammanghanget. I titeln lyckas han sammanfatta vad historieundervisning handlar om. Våra elever ska lämna vardagsspråket och erövra ett abstrakt vetenskapligt förhållningssätt till världen.

Stéphane Lévesque. Educating Students for the Twenty-First Century 2008. Stéphane är en kanadensisk historiedidaktiker som har fått ett enormt genomslag. I den här boken reder han ut de olika tankebegreppen som jag nämner ovan och förklarar hur de kan användas i undervisningen.

Om ni bara hinner med en bok
Läs Peter Seixas och Tom Morton. The Big Six, Historical Thinking Concepts. från 2012. Ni känner säkert igen tänket om ett utvalt antal förmågor som ska utvecklas från diskussoner om The Big Five, Men i Peter Seixas variant är tänket så otroligt mycket bättre och mer genomtänkt än i den allmändidaktiska variant som presenteras i Sverige. Peter går igenom begreppen, precis som Stéphane, men han har tänkt lite längre och har också under hela sin karriär varit öppen mot den dansk/tyska teoribildningen om historiemedvetandet. Ett begrepp som ju är väldigt framskridet i vår kursplan. Peter undviker begreppet Historisk Empati och talar i stället om Historiska Perspektiv och den Etiska Dimensionen. Den senare närmar sig diskussionen om ett moraliskt historiebruk, jätteintressant. Peter är alltså också kanadensare och i Kanada finns dessutom fina webbplatser där dessa och många fler forskare och lärare utvecklar sitt tänkande och undervisning. Then/Hier är ett exempel

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)