En SMART metod för källkritik

I historieämnets syfte och kunskapskrav har källkritik ett stort utrymme. Självklart kanske, all kunskap i ämnet vilar ju på förmågan att tolka och värdera ett källmaterial. Men förmågan att hantera information och att föra resonemang om dess trovärdighet och relevans återkommer också i flera andra ämnens kunskapskrav. Dessutom måste eleven kunna hantera information från många olika medier som t.ex. det öppna och multimodala Internet.

Den klassiska källkritiken utgår som bekant från begreppen

  • närhet
  • äkthet
  • beroende
  • tendens
  • och ofta, kontext.

Detta är begrepp som är avsedda för professionella historiker, så det är inte helt lätt för högstadieungdomar att greppa dem. Det kan också vara svårt för elever att få syn på hur de ska få metoden fungera i andra sammanhang.

I jakten på en mer lättanvänd metod påminde min kollega Carina Wieslander mig om den norska läs- och skrivforskaren  Lise Iversen Kulbrandstad som har utarbetat en metod för källkritik på Internet. Lise föreslår checklistan SMART i artikeln Läs- och skrivpraxis framför datorn i Det hänger på språket (2011),

Lise Iversen Kulbrandstad börjar med att konstatera att digital kompetens och all granskning av källor och information bygger på en god kompetens i läsning och skrivning. Eleverna måste alltså få arbeta med källmaterial som de har tillräcklig läsförståelse för att kunna greppa. För oss svenska lärare är det särskilt viktigt att vi aldrig missar ett tillfälle att jobba med läsförståelse. Den senaste rapporten från OECD om PISA visar nämligen att 22 % av våra 15-åringar har extremt svaga kunskaper i läsförståelse – en skräcksiffra.

Lise Iversen Kulbrandstad föreslår sedan att man ställer sig några frågor för att testa en webbplats.

  • Är sidan producerad utifrån en speciell SYNVINKEL
  • Vad är MÅLET med den? Har den som publicerat sidorna AUKTORITET?
  • Är innehållet RELEVANT och till sist
  • Vilken TID producerades eller uppdaterades den.

De här kriterierna, som alltså är tänkta för källmaterial på Internet kan modifieras, lite och då också passa in på historieämnets källkritik. SYNVINKEL och MÅL ersätter tendens, AUKTORITET kan ersätta äkthet, RELEVANS utvidgar metoden till att också exempelvis kunna söka och plocka ut fakta ur en lärobok. Till sist ersätter TID närhet. Nu återstår bara den för historieämnet så viktiga kategorin beroende. Den lägger vi helt enkelt före smart och då får vi alltså Be SMART 🙂

Jag tänker att man introducerar metoden i historia i år 7 och sedan får den återkomma i fler ämnen under hela högstadietiden. I bästa fall kan vi automatisera inlärningen av en källkritisk metod som går att använda i alla möjliga sammanhang också i vårt digitala informationssamhälle utanför skolan. SMART, eller hur?

I nästa inlägg återkommer jag till hur metoden används av en av Helenelundsskolans speciallärare Carina Wieslander. Tills dess, läs Annika Sjödahls inlägg och titta på skrivmallen som hjälper hennes elever till förmågan att utveckla ett resonemang om källors trovärdighet och relevans.  

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)