Arkiven som pedagogisk resurs

I våras skrev jag ett inlägg om arkiven som lärresurser. Jag beklagade mig över att det, undantaget Stockholmskällan, inte fanns så mycket arkivmaterial anpassat för skolan. Glädjande nog fick jag svar på tal av Eva Tengheden, arkivpedagog på Landsarkivet i Östersund. I Jämtland har Eva och hennes kollegor byggt webbplatsen Arkiv och lärande och hon tipsade också om en samlingssida för digitala lärmiljöer som finns på Riksarkivet..

Eva skulle gärna vilja ha mer kontakt med och feedback från oss lärare. Vad behöver vi för att kunna använda arkiven i undervisningen? Enligt min uppfattning borde vi använda källor mer i historieundervisningen och inte bara till kunskapskravet “källkritik” utan källmaterial behövs inom alla fyra kunskapskraven, historisk referensram, källor, historiska begrepp och historiebruk, för att utveckla elevers medvetande om vad historia är och hur den används. Men att skapa ny kunskap om historien utifrån ett arkivmaterial, vilket som helst är ofta en alltför avancerad och tidskrävande uppgift för skolhistorien.

Lilla söta Ida. Foto: Landsarkivet i Östersund.

Lilla söta Ida. Foto: Landsarkivet i Östersund.

Därför har arkivpedagogerna valt ut arkivalier som kan passa barn och ungdomar. Arkiv och lärande använder exempelvis 12-åriga Idas dagbok från 1900-talets början. Webbplatsen har också ett tema om demokratisering. De utgår från olika diskussionsföreningar för ungdomar som uppstod runt sekelskiftet. Ungdomarna skulle lära sig argumentera och diskutera om olika frågor för att förbereda sig för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Man förde noggranna protokoll över samtalen. De har sedan delats in i underteman som alkohol och tobak, miljö och jordbruk, genus, ungdomars liv och leverne.

Arkivpedagogerna ger oss också en bakgrund och kontext till föreningarna och flera utmärkta uppgifter om hur man kan jobba med källmaterialet. Exempelvis skulle man kunna låta klassen för en diskussion om samma ämne som då på en blogg eller forum som och sedan kan vi jämföra åsikterna. Det jag verkligen gillar med  den här källan är att den ger oss möjlighet att resonera kring kontinuitet, ett av de svåraste historiska begrepp som vi har att jobba med. Fick jag önska något här så är det därför fler nedslag i historien. Finns det något liknande från efterkrigstiden, kanske 70-talets alla politiska föreningar och rörelser.

Den tematiska indelningen av källmaterialet är genomgående på alla digitala lärmiljöer som jag har tittat på. Fördelarna med det är många. Navigeringen på webbplatsen blir mer lätthanterlig. Arkivpedagogerna kan också satta in källorna i ett sammanhang som i fallet med diskussionsklubbarna.

Men jag tror att man ibland kan bli tydligare med varför man satsar på ett visst tema. Vilka förmågor ska utvecklas och hur kan just de här källorna träna en viss förmåga. Ibland kan man ana att tillgången på lämpliga arkivalier har fått bestämma temat. Ett exempel är amerikabreven ett annat är fångrullor och bilder på straffångar som återkommer på i princip varenda lärmiljö.

Teman blir sedan Emigrationen och Brott och straff, En konsekvens blir att ett tema representeras av en enda källtyp eller så finns det inget samband mellan de olika källorna inom temat. Det är synd eftersom det jämförande perspektivet är så tacksamt när elever ska arbeta undersökande och få fram ett resultat. Det vore bra om varje tema hade några öppna undersökande frågor som band ihop alla källor som ingår. Frågor som tydligt och konkret kopplas till kunskapskraven. Vilket historiskt begrepp ska eleverna exempelvis lära sig hantera, förändring eller kontinuitet eller orsak och konsekvens.

I nästa inlägg listar jag några favoriter från den guldgruva som de digitala lärmiljöerna är.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)