Norrländska arkiv berättar viktiga historier om rasism och förtryck av samer

 

Samiska barn undervisas i en kåta. Foto Nordiska museet. http://dms08.dimu.org/image/012s8YmPt2c7

I mitt förra inlägg länkade jag till Riksarkivets samlingssida för arkivpedagogiska resurser och tittade på Östersunds landsarkivs webbplats. Idag har jag fastnat för ytterligare ett exempel från Norrland, Arkiven berättar från Landsarkivet i Härnösand.

Webbplatsen har en mycket bra om-sida där mål och syfte förklaras ordentligt. Den är ren och lättnavigerad och man hittar lätt intressanta dokument att jobba med i klassrummet. Källtexterna presenteras i orginal med några källkritiska  innehållsfrågor  Här är ett exempel från finska kriget 1808 – 1809

 Arkivalier berättar livsviktiga historier
Det norrländska perspektivet är extra värdefullt för mig som jobbar i Stockholm. Mina elever kan tvärsäkert påstå att samer bor i tält och passar älgar. I det sammanhanget är  Nomadlärarinnan Signe Falks brev viktiga. Men här skulle jag gärna se fler källor som behandlar nomadskolorna, både de som vandrade och de som fungerade som internat. Det finns ju t.ex. intervjuer och radioprogram med gamla renskötande samer som blev utsatta för den svenska statens rasistiska projekt. Staten lät samiska barn både undervisas, bo och sova i iskalla kåtor istället för i ordentliga skolor och elevhem. Hur usel undervisningsmiljön var visar alla de fotografier som finns i Nordiska museets samlingar. Många är numera publicerade på Digitalt museum. Diskursen som rådde kan sammanfattas ungefär så här: Samerna behövde ingen ordentlig undervisning eftersom de var skapade för att skida på fjället och sköta renar.

Det är en smärtsam och angelägen historia som våra arkiv visar upp  och samisk historia lyfts ju också fram i det centrala innehållet för historieämnet: “Historiska perspektiv på urfolket samerna och de övriga minoriternas situation i Sverige” Naturligtvis bör samernas historia också lyftas när vi diskuterar nationalism och som exempel på människors upplevelser av kolonialism och rasism.

En annan intressant arkivalie lyfter fram Barnadödligheten i Vittangi som var skyhög långt in på 1900-talet. På webbplatsen nämns flera orsaker, som dålig hygien och TBC, men visst var det också så att att många barn i Tornedalen inte ammades utan de fick dihorn med komjölk? En förklaring kan vara att I Tornedalen ärvde alltid ett barn hela gården. Alltför många barn krånglade alltså bara till arvet, sedan kom ju nyförlösta kvinnor snabbare ut i arbete igen. Det vore intressant att få tillgång till källor som talar om värderingar som låg bakom och hur vändningen tillslut kom.

Fick jag önska fick webbplatsen gärna byggas ut med mer material runt källorna, exempelvis längre faktatexter med bakgrund och sammanhang. Jag saknar ibland flera olika källtyper som beskriver samma händelse. De skulle bli mer lättanvända i skolan om det fanns möjligheter till fler jämförande studier. Men att surfa runt bland alla dessa fantastiska arkivalier har verkligen fungerat som en vitamininjektion för mig, så prova ni också.

I det nya numret av SO-didaktik finns också en artikel av Maria Gussarsson på temat arkiven som resurs för skolan. Första världskriget som historisk vattendelare. Missa inte den!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)