Gratis är gott? GDPR?

Lyssnade på Internetdagarna i November och Sue Gardner kommer med kommentaren “If you’re not paying for it, then you are the product”

Detta fick mig osökt att tänka på alla gratis digitala verktyg som många använder, på något sätt tjänar ju ändå dessa företag pengar? Men vad är haken?

Tyvärr tror jag inte att dessa företag bara har en “Goodwill” och gärna vill att vi lärare ska ha bra verktyg.

Jag menar… Är det okej att det visas reklam i början av Youtubeklipp man visar i klassrummet? Är det okej att det är små reklamrutor i de digitala verktyg man använder i klassrummet? Vilken information samlar egentligen verktygen in om varje elev? Vilken nytta drar företaget att alla skapar bland annat publika quiz, presentationer, filmer etc…

För det finns det en annan aspekt att ta hänsyn till också; Nya dataskyddsförordningen GDPR.

Med skräckblandad förtjusning tar jag emot GDPR den 25 maj. Det känns svårt, bökigt och fantastiskt. Att se till att elevernas integritet bevaras samtidigt som att det inte ska vara alltför stort jobb med att få tillgång till att använda de digitala verktyg som man tycker lyfter undervisningen. Man hoppas att Sveriges lärare får stöttning med det arbetet av sin huvudman, med paketeringen av programvaror och översyn, så att man kan få en lista över de onlineverktyg/appar som är GDPR-säkrade med avtal eller att det inte behövs avtal. Rädslan sitter i att det kommer att bli långa, komplicerade dokument som ska kryssas så fort en app ska installeras på enheterna och att enskilda lärare sitter och uppfinner hjulet i “Sherlock Holmes”-anda i att sitta och se över om verktyget är GDPR-säkrat eller ej, eller för den delen vad som behövs för att det ska bli det.

SKL har börjat tolka vad den nya dataskyddsförordningen för att huvudmän ska få hjälp av förbereda sig, vad som ska göras och hur detta ska fungera praktiskt med skolans olika it-tjänster. Här finns en del “frågor och svar” kring detta ämne och här finns också ett webbinar att kika på.

De stora frågorna som behövs få fatt i är:

  • Varför behöver ni precis de här uppgifterna?
  • Hur samlas de in?
  • Vem har tillgång till dem?

Jag tror att ju längre man arbetar med olika digitala verktyg så kommer man hitta sina favoriter. När man hittat sina favoriter kan det vara värt att fundera kring betalversionerna (och ha fungerande GDPR-rutiner), för i bakhuvudet cirkulerar tanken “Är gratis verkligen gott?” Börjar då bli dags att se över sin läromedelsbudget för att se över vilka verktyg man betalar sig fri från att själv vara produkten.

//Camilla, dags att rensa upp bland verktygen, renodla och tänka till för att kvalitétsstämpla och vara ett gott föredöme.

Arbeta med problemlösning med TED-Ed

Förra veckan startade vi terminen med att lägga lite strukturer.

Vi kommer att arbeta tydligare med uppstart och avslut. De fick även prata om vilka olika moment som är bäst enligt dem och om det var något från förra terminen de ville fortsätta med eller förändra.

En sak de ville göra fler av är TED-Eds matteproblem.

De är tecknade, humoristiska och det finns färdiga handledning till om man vill få lite mer bra frågor till eleverna som ledtrådar eller om man vill ha en fördjupning, det går också att bygga om lektionen själv om har skapat sig ett fritt TED-Ed-konto.

Den färdiga strukturen är; Titel, Vad handlar problemet om, Titta på första halvan av klippet, Tänk-frågor, Fördjupning och Diskussion.

Youtubeklippet man använder är byggt så att man tittar på första halvan och blir insatt i problemet. Sen säger de till när man ska pausa. När man tänkt färdigt, diskuterat och redovisat tittar man på den andra halvan av klippet där de tydligt går igenom svaret.

Vi har använt oss av Ensam-Grupp-Helklass och de har mini-whiteboards att redovisa på för att kunna snabbt strukturera sig och visa de andra hur de tänker.

 

Idag testade vi “Can you solve the virus riddle?” och ska titta på lösningen nästa lektion.

 

Här finns handledningen till detta klipp och här en är en spellista på fler Riddles!

//Camilla, trevligt klur!

 

 

Julpyssel och programmering!

Förr programmerade vi och på köpet lärde vi oss matematik förutom de andra saker som jag ser att man tränar när man arbetar med programmering såsom samarbete, logiskt tänkande, problemlösning, kommunikation etc Nu känner jag att när jag planerar inför programmeringsmoment så tänker jag mer på hur matematiken stöttas av programmeringen. Hur man kan använda delar av programmeringstänk för att komma åt matten utifrån en annan infallsvinkel. Man får tänka ett varv extra för att få bra bedömningstillfällen och att det inte bara blir lattjo av programmeringen.

Vi har under de senaste veckorna arbetat med geometri och kommer efter jul att fördjupa oss inom geometrin med hjälp av programmering och då arbeta till stor del med resonemangsförmågan.

Tänkte nu innan jul få in några småmoment kring programmering och testa smågrejer eftersom mina nya elever inte gjort så mycket innan.

Sista avslutningsdagen ska vi bl a julpyssla på många olika sätt i idrotten, svenskan, bilden, SOn och vad lämpar sig inte bättre än lite programmeringsjulpyssel i matten?

Google har en adventskalender där de släpper en lucka om dagen med olika digitala julpyssel och i några av luckorna finns det små programmeringsmoment, de ska vi testa!

Vad sägs om Alfdans? Eller programmera din egen snöflinga?

Själv testade jag att programmera min egen julavatar med madewithcode som har en massa annat roligt också.

 

Camilla, gillar programmering men måste tänka lite till.

koden bakom blocken

Föräldrakväll för goda relationer

En sak som mitt arbetslag har arbetat mycket med de senaste åren är att få en vi-känsla i hela Hexagonen (som mitt arbetslag heter) dvs alla lärare, elever och föräldrar är ett team.

Vi tror på att om man involverar och bjuder in föräldrarna från början så skapar man goda relationer och man får föräldrarna med sig eftersom att de vet att vi vill deras barn det bästa och att vi väldigt gärna vill ha dem med oss på den resan.

För att avsluta första terminen ville vi, tillsammans med eleverna, bjuda in föräldrarna på mingel samtidigt som vi ville ge dem en inblick i deras barns skoldag.

 

Kvällen blev följande:

Strax efter kl 17 kom eleverna, som innan fått ett tidsschema över kvällen, samt förslag på uppgifter att ansvara för under kvällen.

När föräldrarna kom vid 18 så hade vi tillsammans styrt upp; Café som eleverna hade bakat till, några som tog ansvar över försäljningen, vikväggar med olika planscher, texter och bilder som eleverna producerat under terminen, bord uppdukat innanför dörrarna där föräldrarna välkomnades av några elever som såg till att alla fick namnlappar med sitt eget namn + barnets namn, ett bildspel på deras fotoprojekt från bilden på scenen, en elev som spelade livepiano. En härlig stämning helt enkelt!

Sen tog kvällen fart och de elever som var konferencierer ställde sig på scen och hälsade alla föräldrar välkomna och berättade om kvällens innehåll och en elev tog möjligheten att få sjunga på scen inför föräldrarna. Föräldrarna fick i uppgift av barnen att presentera sig för minst tre andra föräldrar som de inte hälsat på än och en uppmaning att passa på att lära känna varandra.

Efter en halvtimme var det dags för microlektioner! Tre stycken microlektioner á 20min, eleverna delade upp föräldrarna i tre grupper och visade dem till klassrummen där några av oss lärare tog vid. Tre olika pass; “Bedömning och förmågor i SO”, “Nya arbetssätt i engelska” (Där de bl a fick testa miniwhiteboard & no hands up) & min egen “Reviderade läroplanen & programmering i matematik”

Det blev ett härligt tempo och många glada föräldrar! Bra betyg när det fortfarande är fullt hus även på sista passet eftersom de är så nyfikna på nästa klassrum.

Så himla roligt när arbetslaget är ett team tillsammans med eleverna!

//Camilla, har så himla fina elever och kolleger!

 

Thinglink som min adventskalender

Det är dags för årets adventskalender!

Varje år försöker jag fixa en adventskalender till mina elever eller följa någon annans.

Detta år återupptar jag en gammal favorit från 2013; Thinglink!

Thinglink är ett webbverktyg/app som funkar som så att man tar en bild och på den lägger man länkar/bilder/texter som ligger som en prick på bilden och när man rör vid pricken så dyker det dolda upp.

Här ligger min adventskalender till mina elever;

Adventskalender 2017

Ett tips för att fylla sin adventskalender med bra länkar är mitt delade dokument som nu är inne på år 4 med uppdaterade länkar till olika julklipp. Länksamlingen som jag startade 2013 uppdateras ständigt av det utvidgade kollegiet, så fyll på nytt, ta bort det som inte längre funkar. Sharing is caring!

//Camilla, utvidgade kollegiet ftw

Vågar jag, vågar du!

Jag tänker att vi ofta utsätter våra elever för det och hur viktigt det är att vi har tydliga strukturer för trygghet och låter elever träna upp sin förmåga innan bedömning. Viktigt att få känna sig trygg och förberedd när man ska göra något pirrigt.

Ett hjälp för att skapa trygga ramar när man tränar på något:

Jag har de senaste åren inspirerats av elevernas IUP:er. Vid något utvecklingssamtal så for tanken genom huvudet “Vad har jag för mål?” “Hur tänker jag kring delmål för att uppnå detta?” Efter det skapade jag min första Bucketlist med mål att uppnå. Jag valde rubriker som är mina utvecklingsområden och gjorde delmål under för att fundera vad jag skulle göra för att komma dit.

En av mina rubriker i min bucketlist är “Att prata” och det är där jag utmanat mig själv denna gång.

  • I mitten på oktober var jag inbjuden till Rumänien som gästföreläsare och jag tackade ja med skräckblandad förtjusning. Att föreläsa på engelska är verkligen en utmaning för mig, men jag gjorde det!
  • Under v.44 hade jag jag fått en fråga att föreläsa tillsammans med Sara Bruun, och det är ju alltid kul att föreläsa tillsammans med någon… Men! Sara befann sig inte på plats i föreläsningslokalen utan i Tanzania via Skype. Vi pratade om ämnesintegrerat arbete samtidigt som vi påvisade att man kan arbeta långt utanför sitt eget klassrum.

En av deltagarna sa efteråt “Om ni vågar testa så här framför publik när ni kör för första gången, så vågar nog jag göra ett försök med mina elever”

Så vad tänker du testa innan jul som som du aldrig testat förut? Vad har du för mål som du skulle vilja uppnå? Har du några delmål för att nå dit?

Jag kan numera checka av “Föreläsa internationellt” vilket känns jättekul! Och jag tror jag hade samma känsla i kroppen som eleverna har när de utmanat sig i något som kändes svårt eller pirrigt, en väldigt härlig känsla!

//Camilla, funderar över vad nästa delmål ska vara.

 

Exit Ticket

Hur många olika sätt kan vi hitta att göra en exitticket på?
Vilka olika sätt använder du?
Har du någon favorit?
Varför funkar den bäst?
Och får du olika information med olika verktyg?

Det finns många frågor att ställa sig när man planerar inför pedagogisk moment i sin undervisning, en av dem är hur man ska veta att eleverna lärt sig det man lärt ut. Hur ska man veta det?

Ett sätt (av alla) är att använda sig av olika slags exittickets. En exitticket är någon slags kontroll i slutet på lektioner som tar reda på vad eleverna har lärt sig, blivit nyfikna på , behöver hjälp med, vill utveckla eller feedback på sin undervisning.

I mitt klassrum hänger några frågor som stöd för reflektion och mitt förra inlägg skrev jag om postit som exitticket.

Andra verktyg som jag använt som exiiticket är:

  • Mini-whiteboards: Små whiteboards där eleverna kan skriva sitt svar och hålla upp sitt svar, detta delvis som extticket innan de lämnar lektionen eller så använder jag dem för att kolla av under pågående lektion.
  • Google-formulär: Ett formulär som fylls i med några småfrågor, lätt att sammanställa.
  • Pannan-mot-bänken: Ställer en fråga och ger ett visst antal fingrar olika svar, t ex 1 finger = känner mig säker,  2 fingrar = känner mig ganska säker, 3 fingrar = känner mig ganska osäker, 4 fingrar = känner mig osäker. Sen säger jag “Pannan mot bänken” och då sätter de pannan mot bänken (alternativt blundar) och visar antal fingrar så jag får en överblick.
  • Menimeter.com: En undersökning där de röstar på olika alternativ.
  • Plickers: Samma som ovan men eleverna behöver inte en digital device för att svara. Här finns en instruktion om Plickers.
  • Appen Rate it!: En app där man väljer smiley som passar frågan man ställt: grön, gul, orange eller röd. Appen sammanställer sedan hur många som tryckt på respektive och man kan få resultatet i procent eller antal elever. I fredags så använde jag appen när eleverna passerade ut från lektionen. Frågan var då “Hur har du jobbat idag?” Nästa lektion ska vi diskutera “Vad kan jag göra för att ni ska kunna arbeta ännu bättre?” och “Vad är ert ansvar för att få mer gjort under lektionen?”

//Camilla, ska bli spännande att arbeta vidare med denna fråga för att se hur vi kan förstärka vår undervisning tillsammans.

Stödstrukturer i klassrummet under första månaden

 

Vad har jag gjort de första veckorna då?

  • Strukturer för lektionen. På Södermalmsskolan har vi en gemensam tydlig struktur för starten av lektionen, vilket skapar en trygghet hos de elever (och alla andra) som gärna vill veta vad som ska hända och hur länge vi ska ha lektion. Lektionen börjar kort med start-, och sluttid av lektionen. “Vad” vi ska göra, “Hur” vi ska göra det och “Varför” vi ska göra det. Detta skrivs kortfattat på tavlan så att det finns när lektionen börjar.

 

  • En tydlig planering med mål för varje vecka så de vet vad som förväntas av dem. Jag använder mig sällan av läxor (mer om det senare), men de behöver träna såpass på målet att de kan visa mig att de har förstått t ex de begrepp och metoder som finns som mål för veckan. Planeringen finns alltid på min skolhemsida för eleverna att titta på.

 

  • Exitticket. Jag har några skyltar i klassrummet med utvärderande frågor såsom “Vad var det viktigaste du lärde dig idag”, “Var det något som fick dig att tänka extra mycket” som jag låter eleverna fundera kring. Sen finns det en massa olika sätt att göra exitticket på. Något som jag testat denna termin är postit-lappar som jag skrivit ut förtryckta frågor på. Denna testomgång använde jag “Hur kändes det idag?” med tillhörande smileys att välja mellan samt följdfrågan “Varför?”

 

  • Stödstrukturer för laborationer. När jag laborerar med eleverna vill jag att vi labbar, diskuterar och formulerar oss, jag vill inte att tiden ska gå åt till att behöva skriva av formuleringar, frågeställningar och strukturera upp vid varje tillfälle. Så just därför använder jag verktyget Showbie för att kunna dela ut färdiga strukturer och frågeställningar. I veckan har vi pratat om skala och då gjort en klassisk uppgift med att kika på hur Barbies proportioner skulle se ut i verklig storlek, jag ville då att mina elever skulle besvara några frågeställningar och skapa en tabell över deras undersökning så skapade jag en mall i pages som jag delade ut via Showbie. Alla elever hämtar sen en kopia av dokumentet som de kan skriva i och lektionen är snabbare igång.

 

 

 

 

// Camilla, tycker att det ska bli kul att dela med mig av klassrumstankar.